Kategori: språktips

kepsbildning

(språklig term) – import av engelska ord enligt mönster av keps, det vill säga att ett engelskt ord i flertalsform blir ett svenskt ord i ental. Keps kommer ju av engelska caps (mössor). Andra exempel på kepsbildningar är bebis (babies), clips, kex (cakes), potatis (potatoes), räls (rails) och slips. Även chips (se chipp) har skapats enligt den modellen.

[språk] [ändrad 3 december 2019]

e-legitimation

  1. – elektronisk legi­tima­tion, e‑leg – elektronisk identitets­handling i form av ett program som signerar innehavarens handlingar på internet. Används för bank­ärenden på nätet, för Mina vårdkontakter och för många andra svenska nättjänster. Innehavaren aktiverar e‑legi­ti­ma­tionen med ett lösenord som är samma från gång till gång. – E‑leg­iti­ma­tioner kan gälla för:

    – Se också e‑stäm­pel och elektronisk signatur samt e-underskrift. – Läs mer i TNC:s ordlista Termi­no­logi för e‑legitimationer (länk) – Se också broschyren Juridisk vägledning för införande av e‑legitimation och e‑underskrifter och Myndigheten för digital förvaltning, DIGG:s sida: e‑legitimation.se;

  2. – varumärke för e‑legiti­ma­tion som tjänst från flera svenska myndig­­heter, banker och teleoperatörer. – Se bankid.com. – Se också BankID, DIGG, eIDAS (EU:s förordning om e‑legitimation) och Sweden Connect.

– Legitimation eller ID? – I strikt terminologi är en identitets­handling, till exempel ett ID‑kort, något som talar om vem du är. En legi­ti­mation intygar dessutom att du har en viss rättighet, behörighet eller egenskap: att du är anställd någonstans, att du har en viss befogenhet, att du är student eller pensionär. De två termerna blandas ofta ihop: en legitimation intygar ju också identitet. Man kan till exempel använda sitt körkort (en legi­ti­ma­tion) som ID‑kort. (Men inte omvänt. Ett ID‑kort gäller inte som körkort.) E‑legitimation är egentligen en elektronisk identitets-handling: själva poängen är ju att en e‑legitimation kan användas i många sammanhang. – Man kan också säga att skillnaden mellan legitimation och ID‑kort har blivit mindre viktig i många sammanhang, eftersom man direkt kan kolla ett ID-kort mot ett register och se vilken behörighet eller rättighet personen i fråga har. Polisen kan till exempel snabbt ta reda på ifall innehavaren av ett ID‑kort också har körkort.

– Helt apropå: legimitation.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [uttryck på e-] [ändrad 3 juni 2022]

innehållsansvarig

(curator, content curator) – den som ansvarar för en samling material (text, bilder, musik, video). – Ansvaret gäller att innehållet i samlingen är relevant för samlingens ändamål: aktuellt, korrekt, fullständigt och tillgängligt för an­vändare. Ansvaret brukar också omfatta beskrivning och katalogisering samt utgallring av material som inte längre bör ingå i samlingen. Arbetsuppgiften kallas på engelska för data curation, innehållsansvar. (Curation, som i content curation, kan översättas med kuratering.) – Om ordet curator / kurator: – Det engelska ordet curator används sedan länge på svenska om den som ansvarar för samlingarna på ett museum, en museiintendent. På svenska används ordet kurator traditionellt om rådgivare i sociala frågor. Men den engelska betydelsen har lånats in till svenska, fast då stavas ordet oftast med c. Ordet används också om den som an­svarar för samlingar som är tillgängliga genom internet. Så hur löser vi problemet att vi har samma ord i två rätt olika betydelser? Språkrådet rekommenderar i första hand benämningen innehållsansvarig för engelska curator (se länk). Om ordet kurator ändå används i denna betydelse bör det stavas med k – kurator. Då får vi också orden kuratera och kuratering. – Innehållsansvarig ska inte förväxlas med an­svarig utgivare.

[arkiv och bibliotek] [informationshantering] [publicering] [språktips] [yrken] [ändrad 8 oktober 2020]

item

något som ingår i en förteckning eller skulle kunna ingå i en förteckning:

  1. – punkt, ärende – en av flera saker på en lista över sådant som ska uträttas (items on the agenda – punkter på dagordningen);
  2. – post – en av flera saker i en förteckning (men poster i databaser kallas inte för items);
  3. – artikel – något som är till salu (och som står i en katalog eller sortimentslista). – Per item purchase, se styckköp;
  4. – tillhörighet, ägodel, sak – en av de saker som någon har med sig eller förfogar över (till exempel i tullen: items to declare – varor att deklarera);
  5. – föremål, objekt – allmän lös benämning på saker (fysiska eller virtuella) eller till­hörig­heter. (Men und­vik samman­blandning med objekt i objektorientering.)

– Från början är item ett latinskt ord som kan över­­sättas med likaså, dessutom eller vidare. (Tänk på: ”Vidare: en kom­plett te­servis….”) Ordet användes först i upp­­räkningar och miss­­tolkades sedan i engelska språket. Jämför med hur svenska nummer i konser­t­program inte be­tyder siffra, utan har fått betydelsen pro­gram­­punkt. ”Artistens parad­­nummer” är inte en siffra.

[språktips] [ändrad 15 oktober 2018]