Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om typografi. Kategorin typografi är en underavdelning till kategorin språk. Kategorin tecken är en underavdelning av kategorin typografi. – Se också kategorin tryckning.
(World emoji day) – en dag för firande av emojier. – Världsemojidagen har högtidlighållits den 17 juli varje år sedan 2014. Datumet har valts eftersom 17 juli var det datum som stod på den första emojin för kalender. (Den var i sin tur hämtad från ikonen för Apples kalender.) – Se worldemojiday.com.
en personlig emoji, oftast lik den person den tillhör. – Man sätter ihop en egen bitmoji genom att kombinera frisyr, hårfärg, hudfärg, ögonfärg, kläder, glasögon och annat. Ofta vill man göra bitmojin så lik en själv som möjligt. Det är i praktiken samma sak som en avatar. En del användare modifierar sin bitmoji ofta, kanske flera gånger dagligen, för att berätta vad de har varit med om. – Bitmoji är en tjänst som numera tillhör Snap (företaget bakom Snapchat). Det utvecklades först 2007 av det kanadensiska företaget Bitstrips, som 2016 köptes av Snap. Bitmoji‑tjänsten är kopplad till Snapchat, men bitmojier kan användas även i andra sociala medier. – Se bitmoji.com.
specialtecken som inte finns på tangentbordet. – Sådana specialtecken finns på särskilda menyer på persondatorer. De kan vara matematiska och logiska tecken, grafiska figurer, emojier och annat. (Detta förutom de specialtecken som kan skrivas med tangentbordet om man använder skifttangenter som ctrl och alt.)
ett program för kodning av texter med komplicerade inslag, till exempel matematiska formler eller citat i andra skriftsystem. – LaTeX är ingen ordbehandlare av modell wysiwyg, utan kan beskrivas som ett märkspråk. Själva texten (det som läsaren ska se) visas för skribenten blandad med instruktioner (rubriker, styckeindelning och annat) i ett enda typsnitt. (Det påminner om att läsa källkoden till en webbsida.) För att texten ska visas eller tryckas i den slutliga form som skribenten har tänkt sig krävs att den först överförs till ett program som TeX. – LaTeX har funnits sedan 1984 och utvecklades av amerikanen Leslie Lamport (1941, se Wikipedia). Det används fortfarande flitigt av forskare. – Se latex‑project.org. – (Latex är en form av gummi i tunn och elastisk form.)
(ACE) – en metod för användning av icke‑engelska tecken, som åäö, i domännamn. – Det är egentligen omöjligt. Därför använder ACE fortfarande bara bokstäverna i det engelska alfabetet, alltså a—z, samt siffrorna 0‑9 och bindestreck (se ASCII). Problemet löses genom att andra tecken kodas som teckenkombinationer. De byts automatiskt ut i webbläsare som klarar ACE. Med ACE kodas domännamnet www.räksmörgås.se som www.xn‑‑rksmrgs-5waolo.se. Kodningen och avkodningen sköts normalt av ett program i webbläsaren, omärkligt för användaren, som bara skriver och läser namnet som räksmörgås. Liknande omvandlingar kan göras i nästan alla skriftsystem, inklusive kinesiska och japanska. – Observera att ACE bara är avsett för webben. Det fungerar inte för e‑postadresser. ”Åsa Häggström” på företaget ”Räksmörgås” bör därför ha e‑postadressen asa.haggstrom@raksmorgas.se, alternativt asa.haggstrom@xn‑‑rksmrgs‑5waolo.se om företaget har registrerat den domänen. Det går nämligen inte att internationalisera första delen av e‑postadressen (i detta exempel personnamnet). –ACE är en övergripande beteckning på metoden för att göra andra teckensystem än det engelska alfabetet användbara på internet. Själva konverteringen görs med programmet ToASCII, som upptäcker de etiketter som innehåller tecken som behöver konverteras, och Punycode, som utför konverteringen. Efter konverteringen läggs prefixet xn-- till. – ACE ingår i systemet IDN, se Internationaliserade domännamn. – Läs också om internationalized resource identifier (IRI).
– den vanliga tjockleken på bokstäver och andra tecken i löpande text (som här), till skillnad från halvfet och fet stil. (Se typsnittsvariant.) – På engelska: normal [weight];
– magrare stil än vanligt, i synnerhet i rubrikstilar. – På engelska: light weight; extremt mager stil kallas för hairline.
en uppsättning typsnitt från Google som får användas fritt och gratis. – Typsnitten används av miljoner webbplatser. Google Fonts finns på fonts.google.com. – En tysk webbplats dömdes i januari 2022 att betala 100 euro i böter för att ha använt typsnitt från Google Fonts. Anledningen är att varje gång som någon besöker webbplatsen så laddas typsnittet från Google Fonts ner till besökarens webbläsare från Googles servrar. Då skickas också besökarens IP‑adress till Google i USA. Det strider mot EU:s dataskyddsförordning och är alltså straffbart. För att undvika böter skulle webbplatsen antingen ha krävt samtycke från besökaren eller lagrat typsnittet lokalt. – Domen finns här (på tyska): rewis.io/urteile…. – Läs också om Noto. – IDG:s artiklar om Google Fonts: länk.