horunge

(orphan) – i typografi: ensamrad, över­given slutrad – ett styckes sista rad som ensam står överst på en sida. – En horunge uppstår när den sista raden i ett textstycke inte får plats på samma sida som resten av stycket. Den hamnar därför ensam överst på den sida som följer. Hor­ungen kan följas av mer text på samma sida eller stå ensam på sidan. Ordet an­vänds också om text i spalter. – Hor­ungar und­viks i all genom­tänkt typo­grafi. Den över­givna raden anses störande av både estetiska och psyko­logiska skäl. – Man skiljer mellan dubbel hor­unge (samma sak som bara horunge) och enkel hor­unge:

  • Enkel hor­unge är när ett stycke delas upp så att första raden i stycket kommer nederst på en sida och resten följer på nästa sida (eller i nästa spalt). Enkla hor­ungar anses numera acceptabla även i god typografisk formgivning. På engelska: orphan;
  • Dubbel horunge eller bara horunge inne­bär att sista raden i ett stycke hamnar för sig, överst på en sida eller överst i en spalt. Det und­viker man i all typo­grafi. På engelska: widow (men se här nedan­för).

– Det vanliga sättet att rätta till (dubbla) hor­ungar är att ge dem säll­skap genom att skjuta över en eller flera rader från före­gående sida. I böcker och tidningar gör man det genom att öka ord­mellan­rummen på sidan närmast före hor­ungen, vilket leder till att färre ord, och därmed färre rader, får plats där. Då måste alltså några rader flyttas till nästa sida, där hor­ungen finns. I ut­skrifter från ord­behandlare kan man göra det genom att lägga till blankrader. De flesta ord­behandlare och sid­redigerings­program kan rätta till horungar automatiskt. – På engelska heter hor­unge widow. Den korrekta betydelsen av widow motsvarar dubbel horunge, men ibland används det också om enkel horunge, fast den engelska facktermen för enkel horunge är orphan (föräldralös). I varje fall finns det ingen an­ledning att använda direkt­över­sättningen änka i någon av dessa be­tydelser. – Under 2014 inleddes en dis­kussion om att hitta ett trevligare ord för hor­unge i denna be­­tydelse (se horunge.se). Det ledde till att de språkvårdande organen Språkrådet och TNC† enades om att rekommendera ensamrad som ersättning för horunge.

[språktips] [typografi] [ändrad 14 juli 2017]

versal

stora bokstaver som ABC… till skillnad från gemena bok­­stäver (små bok­­stäver) som abc… – Jäm­­för med kapitäler. – Versala siffror är den van­ligaste formen av siffror i tryck och på webben: de liknar versaler därför att de står på textens bas­­linje, och alla är lika höga. – I denna ordlista används bara gemena siffror, 1,2,3… , se gemen.

[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]

versalhöjd

i typografi: höjden på en versal som H eller M, mätt från bas­linjen – ett av standard­måtten när man be­skriver typ­snitt. – På engelska: cap height eller capital letter height.

[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]

whitespace

  1. – om datorcenter: den golvyta som används för servrar och nätverksutrustning. Ofta, men inte alltid, ett upphöjt golv med utrymme för ledningsdragning under. Skrivs också white space. – Golvyta som i datorcenter används för sådant som strömförsörjning kallas för greyspace / grey space;
  2. – i typografi: blankt tecken (eller blank­material);
  3. – i programmering: tomma rader och mellanslag.

– Läs också om white spaces (radiofrekvenser).

[it-system] [programmering] [tecken] [ändrad 13 mars 2023]

brödtext

(body) – i typografi: huvuddelen av en text, skriven med vanlig stil. Alltså inte rubriker, mellan­rubriker, ingress eller fot­noter, utan det som är av­sett att läsas som löpande text eller löptext. – Be­nämningen bröd­text kom­mer av att det var den texten som typo­graferna tjänade sin bröd­föda på, eftersom de fick betalt per rad.

[typografi] [ändrad 5 april 2017]

bunt

i typografi: det tomma utrymmet (ljusrummet) på ett uppslag vid bokens eller tidningens mitt (ryggen). Alltså höger­kanten på en vänster­sida och vänster­kanten på en höger­sida. Utrymmet behövs för att texten vid tryckningen inte ska hamna i vecket och bli oläslig. På en en­staka sida som inte ska bindas in blir det höger­kanten på sidan. – Bunten kallas ibland för höger- respektive vänster­marginal, men bunten räknas i typo­grafi inte som marginal. Bunten brukar vara  smalare än marginalen. – När man formger för publicering på webben blir det ingen bunt (om man inte strävar efter att i detalj kopiera layout av tryckta tidningar), men det kan däremot finnas spaltmellanrum. – På engelska: gutter.

[tryckning] [typografi] [ändrad 2 oktober 2018]

punkt

    1. – på internet: avskiljningstecken i domäner, som i computersweden.idg.se. Utläses punkt på svenska och dot på engelska. – Namn på toppdomäner som .com och .se skrivs vanligtvis med punkt före när namnen står för sig själva. En ensam punkt, dot, står också för rotzonen i domännamnssystemet. Den punkten ska stå sist i domänens namn, men sätts normalt inte ut eftersom den är förutsägbar;
    2. – i e-postadresser: användarnamn kan delas upp med punkter, till exempel maria.johansson@acme.se. Gmail ignorerar punkter i användarnamn: mejl till maria.johansson@epost.se kommer fram även om avsändaren skriver mariajohansson@epost.se eller maria.jo.hansson@epost.se. Det går alltså på Gmail inte att registrera varianter av samma användarnamn där bara punkterna skiljer. – Se dot account;
    3. – det minsta måttet i typografi. Det finns en europeisk och en amerikansk punkt:
      • – en europeisk punkt, ”ciceropunkt”, är exakt 0,375 millimeter enligt den standard som gäller sedan 1973. Tolv europeiska punkter blir en cicero, 4,5 millimeter. (Före 1973 var en punkt något större, ungefär 0,376 millimeter med motsvarande aningen större mått på en cicero.) Förkortningen för en europeisk typografisk punkt är 1p;
      • amerikansk typografisk punkt:
        1. – numera: ”postscriptpunkt”, 0,352777… millimeter, exakt 1/72 tum. Tolv punkter bli en pica som alltså är exakt 1/6 tum eller 4,287… millimeter. Detta är det mått på punkt som används i sidbeskrivningsspråket Postscript;
        2. – i äldre amerikansk typografi är en punkt, ”picapunkt”, 0,35136 millimeter. Det går då 72,29 punkter på en tum och en pica blir då 4,216 millimeter. En amerikansk typografisk punkt förkortas 1pt.

      – Typografiska punkter används numera bara för att ange teckenstorlek. Tidigare brukade man ange satsyta (textmassans längd och bredd) och indrag i cicero, men numera anges sådana mått i millimeter. – Skillnaden mellan europeiska och amerikanska punkter är över sex procent, alltså tillräckligt stor för att vara märkbar. (Skillnaden mellan de två olika amerikanska punktstorlekarna är däremot knappast märkbar.) I program för datorstödd typografi brukar man kunna ställa om mellan cicero och pica. Traditionellt används cicero i Sverige, men eftersom de typografiska programmen kommer från USA använder många pica i stället, ofta utan att vara medvetna om det;

    4. – observera att i versionsnumrering använder man punkt som avskiljare mellan huvudversionsnumret och det (eller de) nummer som står för mindre förändringar. Version 3.10 är tionde omarbetningen av version 3, det är inte, som i matematik, samma sak som version 3.1. Punkten motsvarar inte decimalkomma, så den ska inte bytas ut mot kommatecken vid översättning;
    5. – skiljetecknet punkt används på engelska som decimaltecken där vi på svenska använder decimalkomma. Talet pi skrivs 3,14… på svenska men 3.14… på engelska;
    6. – skiljetecknet . kallas på engelska för stop eller full stop;
    7. – se också halvhöjd punkt (tecknet ·).

[domäner] [matematik] [typografi] [ändrad 3 december 2022]