(orphan) – i typografi: ensamrad, övergiven slutrad – ett styckes sista rad som ensam står överst på en sida. – En horunge uppstår när den sista raden i ett textstycke inte får plats på samma sida som resten av stycket. Den hamnar därför ensam överst på den sida som följer. Horungen kan följas av mer text på samma sida eller stå ensam på sidan. Ordet används också om text i spalter. – Horungar undviks i all genomtänkt typografi. Den övergivna raden anses störande av både estetiska och psykologiska skäl. – Man skiljer mellan dubbel horunge (samma sak som bara horunge) och enkel horunge:
- – Enkel horunge är när ett stycke delas upp så att första raden i stycket kommer nederst på en sida och resten följer på nästa sida (eller i nästa spalt). Enkla horungar anses numera acceptabla även i god typografisk formgivning. På engelska: orphan;
- – Dubbel horunge eller bara horunge innebär att sista raden i ett stycke hamnar för sig, överst på en sida eller överst i en spalt. Det undviker man i all typografi. På engelska: widow (men se här nedanför).
– Det vanliga sättet att rätta till (dubbla) horungar är att ge dem sällskap genom att skjuta över en eller flera rader från föregående sida. I böcker och tidningar gör man det genom att öka ordmellanrummen på sidan närmast före horungen, vilket leder till att färre ord, och därmed färre rader, får plats där. Då måste alltså några rader flyttas till nästa sida, där horungen finns. I utskrifter från ordbehandlare kan man göra det genom att lägga till blankrader. De flesta ordbehandlare och sidredigeringsprogram kan rätta till horungar automatiskt. – På engelska heter horunge widow. Den korrekta betydelsen av widow motsvarar dubbel horunge, men ibland används det också om enkel horunge, fast den engelska facktermen för enkel horunge är orphan (föräldralös). I varje fall finns det ingen anledning att använda direktöversättningen änka i någon av dessa betydelser. – Under 2014 inleddes en diskussion om att hitta ett trevligare ord för horunge i denna betydelse (se horunge.se). Det ledde till att de språkvårdande organen Språkrådet och TNC† enades om att rekommendera ensamrad som ersättning för horunge.
[språktips] [typografi] [ändrad 14 juli 2017]
stora bokstaver som ABC… till skillnad från gemena bokstäver (små bokstäver) som abc… – Jämför med kapitäler. – Versala siffror är den vanligaste formen av siffror i tryck och på webben: de liknar versaler därför att de står på textens baslinje, och alla är lika höga. – I denna ordlista används bara gemena siffror, 1,2,3… , se gemen.
[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]
i typografi: höjden på en versal som H eller M, mätt från baslinjen – ett av standardmåtten när man beskriver typsnitt. – På engelska: cap height eller capital letter height.
[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]
– i typografi:
- –detsamma som ordmellanrum;
- – se blanka tecken.
[typografi] [ändrad 14 oktober 2018]
i typografi: de tomma utrymmena på en sida: marginal, bunt, sidhuvud, sidfot och eventuellt andra tomma ytor. Kallas också för luft eller blanka ytor.
[typografi] [ändrad 9 augusti 2020]
- – om datorcenter: den golvyta som används för servrar och nätverksutrustning. Ofta, men inte alltid, ett upphöjt golv med utrymme för ledningsdragning under. Skrivs också white space. – Golvyta som i datorcenter används för sådant som strömförsörjning kallas för greyspace / grey space;
- – i typografi: blankt tecken (eller blankmaterial);
- – i programmering: tomma rader och mellanslag.
– Läs också om white spaces (radiofrekvenser).
[it-system] [programmering] [tecken] [ändrad 13 mars 2023]
(body) – i typografi: huvuddelen av en text, skriven med vanlig stil. Alltså inte rubriker, mellanrubriker, ingress eller fotnoter, utan det som är avsett att läsas som löpande text eller löptext. – Benämningen brödtext kommer av att det var den texten som typograferna tjänade sin brödföda på, eftersom de fick betalt per rad.
[typografi] [ändrad 5 april 2017]
i typografi: det tomma utrymmet (ljusrummet) på ett uppslag vid bokens eller tidningens mitt (ryggen). Alltså högerkanten på en vänstersida och vänsterkanten på en högersida. Utrymmet behövs för att texten vid tryckningen inte ska hamna i vecket och bli oläslig. På en enstaka sida som inte ska bindas in blir det högerkanten på sidan. – Bunten kallas ibland för höger- respektive vänstermarginal, men bunten räknas i typografi inte som marginal. Bunten brukar vara smalare än marginalen. – När man formger för publicering på webben blir det ingen bunt (om man inte strävar efter att i detalj kopiera layout av tryckta tidningar), men det kan däremot finnas spaltmellanrum. – På engelska: gutter.
[tryckning] [typografi] [ändrad 2 oktober 2018]
ett typsnitt som liknar handtextad stil. – Comic Sans är utformat för att likna den textning som ofta används i pratbubblor i tecknade serier (comics). Formgivare och esteter avskyr Comic Sans. Typsnittet skapades av Vincent Connare (se connare.com) och det släpptes 1994 av Microsoft. – Mer information på Microsofts webbsidor.
[typografi] [ändrad 22 mars 2022]
-
- – på internet: avskiljningstecken i domäner, som i computersweden.idg.se. Utläses punkt på svenska och dot på engelska. – Namn på toppdomäner som .com och .se skrivs vanligtvis med punkt före när namnen står för sig själva. En ensam punkt, dot, står också för rotzonen i domännamnssystemet. Den punkten ska stå sist i domänens namn, men sätts normalt inte ut eftersom den är förutsägbar;
- – i e-postadresser: användarnamn kan delas upp med punkter, till exempel maria.johansson@acme.se. Gmail ignorerar punkter i användarnamn: mejl till maria.johansson@epost.se kommer fram även om avsändaren skriver mariajohansson@epost.se eller maria.jo.hansson@epost.se. Det går alltså på Gmail inte att registrera varianter av samma användarnamn där bara punkterna skiljer. – Se dot account;
- – det minsta måttet i typografi. Det finns en europeisk och en amerikansk punkt:
- – en europeisk punkt, ”ciceropunkt”, är exakt 0,375 millimeter enligt den standard som gäller sedan 1973. Tolv europeiska punkter blir en cicero, 4,5 millimeter. (Före 1973 var en punkt något större, ungefär 0,376 millimeter med motsvarande aningen större mått på en cicero.) Förkortningen för en europeisk typografisk punkt är 1p;
- – amerikansk typografisk punkt:
- – numera: ”postscriptpunkt”, 0,352777… millimeter, exakt 1/72 tum. Tolv punkter bli en pica som alltså är exakt 1/6 tum eller 4,287… millimeter. Detta är det mått på punkt som används i sidbeskrivningsspråket Postscript;
- – i äldre amerikansk typografi är en punkt, ”picapunkt”, 0,35136 millimeter. Det går då 72,29 punkter på en tum och en pica blir då 4,216 millimeter. En amerikansk typografisk punkt förkortas 1pt.
– Typografiska punkter används numera bara för att ange teckenstorlek. Tidigare brukade man ange satsyta (textmassans längd och bredd) och indrag i cicero, men numera anges sådana mått i millimeter. – Skillnaden mellan europeiska och amerikanska punkter är över sex procent, alltså tillräckligt stor för att vara märkbar. (Skillnaden mellan de två olika amerikanska punktstorlekarna är däremot knappast märkbar.) I program för datorstödd typografi brukar man kunna ställa om mellan cicero och pica. Traditionellt används cicero i Sverige, men eftersom de typografiska programmen kommer från USA använder många pica i stället, ofta utan att vara medvetna om det;
- – observera att i versionsnumrering använder man punkt som avskiljare mellan huvudversionsnumret och det (eller de) nummer som står för mindre förändringar. Version 3.10 är tionde omarbetningen av version 3, det är inte, som i matematik, samma sak som version 3.1. Punkten motsvarar inte decimalkomma, så den ska inte bytas ut mot kommatecken vid översättning;
- – skiljetecknet punkt används på engelska som decimaltecken där vi på svenska använder decimalkomma. Talet pi skrivs 3,14… på svenska men 3.14… på engelska;
- – skiljetecknet . kallas på engelska för stop eller full stop;
- – se också halvhöjd punkt (tecknet ·).
[domäner] [matematik] [typografi] [ändrad 3 december 2022]