jokertecken

(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:

– Fråge­tecken brukar stå för exakt ett val­fritt tecken, och aste­risk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Ex­em­pel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).

[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]

bakstreck

(backslash) – tecknet \ – kallas också för omvänt snedstreck. – Bak­­streck används i operativsystemen Windows och PC-DOS för att hålla i sär katalognamn i uppslagningsvägar. Tecknet har andra funktioner i andra system. I vanlig skriven text förekommer det inte. Historiskt har det varit ett sällsynt tecken, som bara har använts i speciella sammanhang, till exempel i matematik – se Wikipedia. Snedstreck infördes 1961 i ASCII av datorvetaren Bob Bemer (1920–2004 – se Wikipedia). – Se Datatermgruppen: (länk).

[tecken] [ändrad 29 juni 2020]

vinkelparentes

(angle bracket) – tecknenoch när de står runt ett ord, en fras eller runt siffror. – An­vänds i chatt och liknande för att markera sinnes­stämning, till exempel 〈hånskratt〉. Det har andra be­tydelser i olika samman­hang. – Tecknen kan se konstiga ut, eller vara osynliga, i din webb­läsare. Det beror i så fall på att HTML-koden för vinkel­parentes inte fungerar i alla webb­läsare. Oftast an­vänds därför i stället tecknen < och > (mindre än / större än) som vinkel­parentes. De är lätt åt­komliga på tangent­bordet, men i strikt typo­grafi är de inte samma tecken som vinkel­parentes­tecknen. – En typo­grafiskt korrekt vinkel­parentes är trubbigare och större〈 〉än tecknen för mindre än/större än: < >.  Det finns också ett tredje liknande tecken, så kallade gås­ögon, som i svenskt tryck ofta används i stället för citat­tecken. De ser ut »så här«. – Av be­kvämlig­hets­skäl an­vänds ofta samma knapp på tangent­bordet för alla tre tecknen.

[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]

ordflytt

i ordbehandling: automatisk flyttning av ord som står i slutet av en rad till nästa rad om inte hela ordet får plats på den rad där man började skriva det. – Detta är sedan länge standard i ordbehandling. – På engelska wrap eller wordwrap. – Se också radbrytning.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 25 december 2017]

gnabboretni

upp- och nervänd kombination av frågetecken och utropstecken. Det ser ut så här: ⸘ (men det är inte säkert att tecknet visas i alla webbläsare). Gnabboretni är ordet interrobang skrivet baklänges.

[tecken] [ändrad 7 september 2017]

accent

tecken som anger hur ett ord be­tonas. – De vanliga accenterna är akut accent (som i idé), grav accent (som i à och Genève) och cirkum­flex (”tak”) som an­vänds i franska ord som entre­­côte. De skrivs ovanför den betonade vokalen. – Accenter är dia­­kritiska tecken, men alla dia­­kritiska tecken är inte accenter. – Se också död­­tangent.

[tecken] [ändrad 10 augusti 2017]

divis

typografisk term för binde­streck. – Stavas med två i, uttalas divis, och ska inte blandas ihop med ordet devis, som betyder ’slagord’, ’val­språk’. – Mer typografi.

soft hyphen

en term som används i två betydelser som inte är förenliga:

  1. –  avstavningsbindestreck – synligt bindestreck som sätts in när man behöver avstava ett ord, men inte annars. Alltså inte ett bindestreck som ingår i ordet eller namnet. Det är den betydelse av engelska soft hyphen som används i äldre typografi;
  2. mjukt bindestreck – ”osynligt” tecken som sätts in i datoriserad textsättning för att markera var ett ord kan avstavas (med ett synligt bindestreck) om det behövs. Kallas på engelska också för discretionary hyphen, vilket är en bättre term eftersom den är entydig.

[tecken] [ändrad 4 april 2020]

suppleringsdivis

bindestreck (=divis) i uttryck som ”Statens väg- och transportforskningsinstitut”, ”låg- och mellan­stadiet”, ”Mac- och pc‑användare”. – Sådana uttryck är kortare sätt att skriva Statens vägforsknings­institut och transportforskningsinstitut, lågstadiet och mellanstadiet och Mac‑användare och pc‑användare. – Suppleringsdivisen är ett fast bindestreck och ska aldrig utelämnas.

[tecken] [ändrad 22 november 2017]