– förkortning med minst tre betydelser:
- – Asynchronous transfer mode – en äldre teknik för digital dataöverföring med hög kapacitet. Upp till 622 megabit per sekund är möjligt. Data sänds som celler eller paket, som hanteras oberoende av varandra. Bandbredden delas oftast upp i flera parallella dataflöden. – Jämför med DTM. – ATM har förlorat i betydelse sedan början av 00-talet: man använder i stället internetprotokollet IP. – 2005 bytte branschorganisationen
ATM Forum namn till Broadband Forum (länk);
- – Adobe type manager – program från Adobe som gjorde att bitmappade typsnitt inte fick trappstegsformade (blockiga) konturer på bildskärmen när de förstorades, utan fick rätlinjiga eller mjukt rundade konturer. ATM kom ur bruk i början av 2000-talet, eftersom varken Windows eller Mac behövde det längre, men ATM Light fanns kvar till 2017 då det försvann från Adobes webbsidor;
- – automatic teller machine – amerikanskt ord för uttagsautomat – ATM jackpotting, se jackpotting.
[betalningar] [datakommunikation] [förkortningar på A] [typografi] [ändrad 29 januari 2018]
i typografi: engelsk term för skript (betydelse 2), eller skrivstil – typsnitt som påminner om handskriven skrivstil. Skript är den vanligaste facktermen på svenska. – Observera att det som heter kursiv stil på svenska heter italics på engelska. – Engelska ordet cursive används också om skrivstil som är skriven för hand.
[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]
(underscore) – tecknet _. – Det användes på skrivmaskiner för understrykningar. (Först skrev man ordet, sedan backade man och lade till _ under varje bokstav som skulle strykas under.) – På datorer används understreck främst för att markera ordmellanrum där man inte kan använda mellanslag. I ren text används understreck också för att markera understrykning: man skriver _understrykning_ om man inte kan skriva understrykning. – Se också Datatermgruppen (länk).
[tecken] [ändrad 15 januari 2019]
tecknet | – kallas också för pipa eller lodrätt streck, tidigare för vertikalstreck. Ska inte förväxlas med bokstaven stora I. – Lodstreck används normalt inte i vanlig text, men det används i matematik, logik, programmering och andra tekniska och vetenskapliga sammanhang samt i dekortext. Tecknet har ASCII‑nummer 124. På engelska vertical bar eller pipe. – Se Datatermgruppen (länk). – Utförlig information om användning av lodstreck i programmering och i andra sammanhang finns i Wikipedia. I sannolikhetsberäkningar står lodstreck för ”givet att”, se bayesisk.
[tecken] [ändrad 5 januari 2018]
grafisk utformning av bokstäverna i alfabetet samt siffror och andra tecken. Kända typsnitt är till exempel Times och Helvetica. – Ett typsnitt omfattar tecken i alla storlekar. Ett typsnitt i en bestämd storlek, till exempel Helvetica, 9 punkter, kallas för en stil (på engelska font). Kursiv, halvfet med flera kallas för typsnittsvarianter. – Termerna typsnitt och stil förväxlas ofta. – Läs mer i denna artikel från TNC† (se under Språklänkar). – Typsnitt kallas på svenska också för teckensnitt. – På engelska: typeface eller font family. – IDG:s artiklar om typsnitt: länk.
[typografi] [ändrad 2 februari 2022]
i typografi: en komplett uppsättning bokstäver, siffror och andra tecken i:
– Normal Helvetica 9 punkter är alltså en annan stil än normal Helvetica 10 punkter. Det är däremot samma typsnitt. – Numera blandas termerna stil och typsnitt (på engelska typeface) ofta samman. – Läs mer i denna artikel från TNC†. – På engelska: font.
[typografi] [ändrad 7 maj 2019]
- – engelska för brödtext;
- – i e-post: texten – det egentliga meddelandet, till skillnad från adress och rubrik. – Se Datatermgruppen (länk).
[e-post] [typografi] [ändrad 19 augusti 2020]
(backslash) – tecknet \ – kallas också för omvänt snedstreck. – Bakstreck används i operativsystemen Windows och PC-DOS för att hålla i sär katalognamn i uppslagningsvägar. Tecknet har andra funktioner i andra system. I vanlig skriven text förekommer det inte. Historiskt har det varit ett sällsynt tecken, som bara har använts i speciella sammanhang, till exempel i matematik – se Wikipedia. Snedstreck infördes 1961 i ASCII av datorvetaren Bob Bemer (1920–2004 – se Wikipedia). – Se Datatermgruppen: (länk).
[tecken] [ändrad 29 juni 2020]
(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:
– Frågetecken brukar stå för exakt ett valfritt tecken, och asterisk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Exempel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).
[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]
(angle bracket) – tecknen 〈 och 〉 när de står runt ett ord, en fras eller runt siffror. – Används i chatt och liknande för att markera sinnesstämning, till exempel 〈hånskratt〉. Det har andra betydelser i olika sammanhang. – Tecknen kan se konstiga ut, eller vara osynliga, i din webbläsare. Det beror i så fall på att HTML-koden för vinkelparentes inte fungerar i alla webbläsare. Oftast används därför i stället tecknen < och > (mindre än / större än) som vinkelparentes. De är lätt åtkomliga på tangentbordet, men i strikt typografi är de inte samma tecken som vinkelparentestecknen. – En typografiskt korrekt vinkelparentes är trubbigare och större〈 〉än tecknen för mindre än/större än: < >. Det finns också ett tredje liknande tecken, så kallade gåsögon, som i svenskt tryck ofta används i stället för citattecken. De ser ut »så här«. – Av bekvämlighetsskäl används ofta samma knapp på tangentbordet för alla tre tecknen.
[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]