ordflytt

i ordbehandling: automatisk flyttning av ord som står i slutet av en rad till nästa rad om inte hela ordet får plats på den rad där man började skriva det. – Detta är sedan länge standard i ordbehandling. – På engelska wrap eller wordwrap. – Se också radbrytning.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 25 december 2017]

gnabboretni

upp- och nervänd kombination av frågetecken och utropstecken. Det ser ut så här: ⸘ (men det är inte säkert att tecknet visas i alla webbläsare). Gnabboretni är ordet interrobang skrivet baklänges.

[tecken] [ändrad 7 september 2017]

accent

tecken som anger hur ett ord be­tonas. – De vanliga accenterna är akut accent (som i idé), grav accent (som i à och Genève) och cirkum­flex (”tak”) som an­vänds i franska ord som entre­­côte. De skrivs ovanför den betonade vokalen. – Accenter är dia­­kritiska tecken, men alla dia­­kritiska tecken är inte accenter. – Se också död­­tangent.

[tecken] [ändrad 10 augusti 2017]

divis

typografisk term för binde­streck. – Stavas med två i, uttalas divis, och ska inte blandas ihop med ordet devis, som betyder slagord, val­språk.

[tecken] [ändrad 22 november 2017]

soft hyphen

en term som används i två betydelser som inte är förenliga:

  1. –  avstavningsbindestreck – synligt bindestreck som sätts in när man behöver avstava ett ord, men inte annars. Alltså inte ett bindestreck som ingår i ordet eller namnet. Det är den betydelse av engelska soft hyphen som används i äldre typografi;
  2. mjukt bindestreck – ”osynligt” tecken som sätts in i datoriserad textsättning för att markera var ett ord kan avstavas (med ett synligt bindestreck) om det behövs. Kallas på engelska också för discretionary hyphen, vilket är en bättre term eftersom den är entydig.

[tecken] [ändrad 4 april 2020]

suppleringsdivis

bindestreck (=divis) i uttryck som ”Statens väg- och transportforskningsinstitut”, ”låg- och mellan­stadiet”, ”Mac- och pc‑användare”. – Sådana uttryck är kortare sätt att skriva Statens vägforsknings­institut och transportforskningsinstitut, lågstadiet och mellanstadiet och Mac‑användare och pc‑användare. – Suppleringsdivisen är ett fast bindestreck och ska aldrig utelämnas.

[tecken] [ändrad 22 november 2017]

mjukt bindestreck

i ordbehandling: markering av var ett ord kan avstavas om det behövs. Kan sättas in på en eller flera platser i ordet. (Ord-be-hand-ling.) Om ordet behöver avstavas sätter ordbehandlingsprogrammet in ett synligt bindestreck där det finns en markering. Om det finns flera markeringar väljer programmet den sista som kan användas. Om ordet inte behöver avstavas döljs det mjuka bindestrecket normalt när texten visas på bildskärm eller skrivs ut. I många program sätter man in mjukt binde­streck genom att skriva ctrl och bindestreck samtidigt. – Kallas också för mjuk divis, diskret bindestreck, diskret divis. På engelska: discretionary hyphen eller soft hyphen (som kan misstolkas).

  • – Tips 1: I många ordbehandlingsprogram, men inte alla, kan man sätta ett mjukt bindestreck framför ett ord för att markera att det inte ska avstavas alls;
  • – Tips 2: Mjukt bindestreck fungerar bra i ordbehandlare och i program för datorstödd sidlayout, men ger inte alltid önskat resultat på webbsidor.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 1 juni 2017]

exempeltext

text­massa som används i layout­skisser för att markera plats för brödtext. – En välkänd exempeltext är lorem ipsum, en förvrängd latinsk text som länge har använts på eng­el­ska. – För att layoutskissen ska se rea­list­isk ut bör en exempeltext se ut som om den bestod av riktiga ord och meningar. Men för att betraktaren inte ska distraheras av textens innehåll väljer man en text som är obegriplig för läsaren, eller åtminstone ointressant. – Eftersom den latinska texten i lorem ipsum inte ser ut som svensk brödtext – till exempel saknas Å, Ä och Ö – har grafikern Arne Heine (1922–2016, se intervju i Computer Sweden) utformat en svensk exempel­text som börjar Träutensilierna i ett tryckeri äro inga­lunda…. – På engelska: dummy text eller filler text

[typografi] [ändrad 25 maj 2020]