Kategori: tecken

Bokstäver, siffror och andra tecken som beskrivs i IDG:s ordlista. Kategorin tecken är en underavdelning av kategorin typografi, som i sin tur är en underavdelning av kategorin språk. För logiska symboler finns en särskild kategori.

©©

provisorisk ersättning för Creative commons-tecknet, som egentligen består av bok­­stäv­erna cc i samma ring. Det riktiga tecknet saknar HTML-kod, så därför skriver man ©© i stället.

[tecken] [upphovsrätt] [ändrad 22 december 2017]

dash

  1. – engelska för tecknet – , se tankstreck;
  2. – arbetsnamn på det program­språk som sedan fick namnet Dart;
  3. – sökfunktionen i Ubuntu;
  4. – se Amazon Dash;
  5. – se dashboard;
  6. – Dash – nerlagda smarta hörsnäckor från det tyska företaget Bragi . De släpptes till försäljning i januari 2016. Efter problem med leveranser sålde företaget Bragi sin hårdvaruverksamhet till ett icke angivet företag i april 2019 för att enbart ägna sig ut utveckling av hårdvara i samarbete med taiwanesiska Asia Universal Technology.  – Snäckorna, som var av typen in‑ear (man tryckte in dem i hörselgången), var trådlösa, hade inbyggd musikspelare med lagring, hade sensorer för stegräkning och mätning av annan träning, kunde filtrera bort yttre ljud, kunde styras med handgester och huvudskakningar och kunde kopplas till en smart mobil. – Se bragi.com.

[e-handel] [grafiskt användargränssnitt] [ljud och bild] [nerlagt] [programspråk] [sökningar] [tecken] [ändrad 18 december 2020]

interrobang

Tecknet interrobang. Frågetecken och utropstecken i ett.
Tecknet som uttrycker undran och förvåning på samma gång.

kombination av frågetecken och utropstecken. – En interrobang ser ut så här: ‽. Teck­net är tänkt att användas där man annars skulle skriva !? eller ?!. Det uppfanns 1962 av den amerikanska reklamaren Martin Speckter (1915–1988). Namnet interrobang är en sammandragning av interrogation för frågetecken och bang för utropstecken. Tecknet används mycket sällan, men det finns med i några typsnitt och även i Unicode. Det kan vara svårt att visa på webbsidor. – Gnabboretni är en uppochnervänd interro­bang som kan förekomma i spansk text.

[tecken] [ändrad 3 september 2021]

snabel-a

svenskt namn på tecknet @ i e‑post­adresser. – Namnet snabel‑a är svensk standard, och kan användas i alla sammanhang. På engelska utläses tecknet ”at”. Det fullständiga engelska namnet på tecknet @ är commercial at. – Andra svenska benämningar är det skämtsamma kanelbulle och det mindre lyckade alfaslang (tecknet @ har inget att göra med den grekiska bokstaven alfa, α). – Tecknet @ infördes i e‑postadresser av Ray Tomlinson†. Han skrev 1971 det första e‑postprogrammet, och behövde då ett tecken att sätta mellan mottagarens användarnamn och namnet på hennes datornät. – @ är ursprungligen ett franskt skriv­tecken som motsvarar svenska à (som i fem kilo potatis à 29 kronor). – Se också Datatermgruppen.

[e-post] [tecken] [ändrad 12 juni 2020]

humörfigur

(smiley) – enkel figur som i textmeddelande visar en känsla, attityd eller reaktion. – De enklaste humörfigurerna är sammansatta av tecken på tangentbordet, till exempel :-) för leende, ;-) för blinkning, :-( för ledsen. Många ordbehandlare, e‑postprogram och mobiltelefoner byter automatiskt ut dessa teckenkombinationer mot små bilder (☺ 😉 ☹). – En humörfigur kan också kallas för emotikon (emoticon), förkortat emot (en emot, flera emoter, engelska emote), humör­gubbe, humör­symbol eller smilis. Namnet smilis / smiley uppstod därför att den första humörfiguren var :-), alltså ett leende. – Läs också vad Dataterm­gruppen skriver (länk). – Från Japan har emojier spritt sig över världen, och det finns också introjier för introverta. – Den första kända humörfiguren i datortext, se på Carnegie Mellon‑universitetets webbsidor, användes den 19 september 1982 av Scott E Fahlman (länk) på Carnegie Mellon‑universitetet. Liknande kombinationer av tecken användes dock redan 1967 i maskinskriven text, se Snopes (länk). 2009 hittade New York Times något som kan vara en humörfigur i utskriften av ett tal som Abraham Lincoln höll 1862, se här. – Läs också om assicon och reaction GIF.

[nät- och sms-språk] [tecken] [ändrad 10 juni 2021]

fyrkant

– i typografi:

  1. – ett ordmellanrum som har fast bredd och är lika brett som den teckenstor­lek som används (Åp‑höjden). Om man an­vänder typsnittet Times, 12 punkter, är alltså en fyr­kant ett utrymme som är tolv punkter brett. – På engelska: em space (efter bokstaven M);
  2. – ett mått som på samma sätt varierar med tecken­stor­leken. En halv fyrkant eller slitsa, på engelska en space (efter bokstaven N), är halva teckenstorleken, alltså 6 punkter horisontellt i Times 12 punkter. Ett tankstreck (prat­minus) brukar vara en halv fyr­kant långt. – I traditionell typografi angav man indragets om­fång i fyr­kanter: ”en fyr­kants in­drag”. Nu­mera brukar man ange in­draget i milli­meter;
  3. – tecknet # heter fyrkant när det finns på knapp­satser till tele­foner. Annars heter det nummer­tecken.
  4. – tom fyrkant – se tofu.

[tecken] [typografi] [ändrad 18 oktober 2018]

Internationaliserade domännamn

(Inter­nationalized domain names – IDN) – användning av andra bok­stäver än a—z i namn på internetdomäner, till exempel å, ä, ö, ü och é på svenska. IDN togs i bruk under 2003. – Efter­som domännamnssystemet i själva verket inte kan hantera bokstäver som inte finns i det engelska alfabetet fungerar IDN så att domännamn med sådana tecken kodas om, omärkligt för användaren, till en form med en­bart engelska tecken. Å, ä och ö med flera kan då skrivas in i webbläsarens adressfält och visas där, men det som överförs till webbservern är något annat med bara engelska tecken. – Standarden för realisering av IDN heter IDNA, Internationalizing domain names in applications, se RFC nummer 3490 (länk). Läs om hur det går till under ACE (betydelse 1). Det sker omärk­ligt för användaren. – Mer om IDN på Internetstiftelsens webbsidor – länk.

[domäner] [rfc] [tecken] [ändrad 24 december 2020]

UTF

Unicode transforma­tion format – ett sätt att repre­sen­tera tecken som finns i Unicode så att det passar datorer. Det finns tre varianter av UTF, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32. De är lik­värdiga i den betydelsen att man kan konvertera en teckenserie som kodats i en UTF till en annan UTF utan att tecknen för­ändras. Skill­naden är teknisk. – Se Unicodes webb­sidor: länk.

[förkortningar på U] [tecken] [ändrad 6 december 2019]

Unicode

ett projekt för hantering av bokstäver och tecken från världens alla språk. – Unicode ger varje tecken som finns i minst ett språk ett eget nummer. Detta är inte okomplicerat, eftersom tecken i två olika skriftsystem kan se likadana ut (till exempel latinets C och ryska C – se glyf), men ha olika ljudvärde eller annan funktion (se karaktär). Och samma tecken i ett och samma språk kan se olika ut i olika samman­hang. För närvarande ingår över 110 000 tecken från över hundra skrift­­system i Unicode. – Unicode skiljer inte mellan typografiska varianter av samma tecken, men däremot mellan betydelseskiljande varianter som stora och små bokstäver (björn är till exempel inte samma ord som Björn). – Unicode är inte namnet på ett sätt att koda tecken så att de kan hanteras av datorer, men det finns teckenkodningssystem som bygger på Unicode, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32 (se UTF) samt det föråldrade UCS‑2. – Se unicode.org. – Unicode ligger till grund för teckenkodningen i de flesta nyare system. Det ersätter äldre teckenkodningar som ASCII, som bara har plats för ett litet antal tecken. Unicode numrerar tecknen på samma sätt som standarden ISO/IEC 10646 (länk). – Unicode drivs av Unicode Consortium (länk), som grundades 1988. – Se också Noto, Pango och Script encoding initiative.

[tecken] [ändrad 8 februari 2023]