Kategori: språkteknik

Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om språkteknik. Kategorin språkteknik har underavdelningarna generativt språk och maskinöversättning. Den är en underavdelning av kategorin språk.

Cupertino effect

bisarr stavnings­rättelse – tokig ändring som görs av ett rätt­­stavnings­­pro­­gram. – Cuper­tino­­effekten heter så därför att ett vanligt rätt­­stavnings­­pro­gram brukar ändra ”cooperatino” (vanlig fel­­skrivning av cooperation) till Cupertino (stad i Silicon Valley). – Be­­nämningen har upp­stått bland EU:s över­­sättare och skribenter. – Den minst lika vanliga fel­­skrivningen ”coperation” brukar bli copulation. – Läs också om apyware, clbuttic och Scunthorpeproblemet.

[fel] [kuriosa] [språkteknik]

Wolfram Alpha

ett slags sökmotor som har utvecklats av Stephen Wolfram, och som kan svara på skriftliga frågor. – Wolfram Alpha blev tillgänglig för allmänheten i maj 2009. Wolfram Alpha ska kunna förstå frågor ställda i naturligt språk (engelska och sedan 2018 även japanska) och ge ett korrekt svar. Till exempel ”where is Timbuktu?” och ”when did Charles XII die?”. Det är alltså ingen traditio­nell sökmotor, snarare en ”svarsmotor”. – Se wolframalpha.com. – Jämför med IBM:s Watson och med Amazon Echo, Apples Siri, Facebook M†, Microsofts Cortana och Soundhounds Hound.

[ai] [språkteknik] [sökmotorer] [ändrad 9 oktober 2022]

semantik

  1. – i språkvetenskap och filosofi: läran om ordens betydelser. Det är den ursprung­liga betydelsen;
  2. – i systemutveckling: de termer som används i beskrivningen av it‑system och hur man använder dem, och som har väl definierade betydelser i det sammanhanget. En väl ut­formad semantik gör att man på ett klart och entydigt sätt kan beskriva de före­mål, processer och begrepp som kan existera och behandlas inom ramarna för systemet (se också ontologi);
  3. – om datorteknik som behandlar text i naturliga språk: ordens betydelser, så som en människa förstår dem, till skillnad från orden som godtyckliga följder av tecken. – Läs också om den semantiska webben.

– På engelska: semantics.

[filosofi] [språk] [systemutveckling] [ändrad 3 juni 2020]

dialogrobot

(chatbot) – datorprogram kan föra ett samtal med människor. – En dialogrobot ska till exempel kunna ge korrekta svar på frågor. Dialogrobotar används i seriösa samman­hang, till exempel för rutinmässig kund­tjänst och teknisk support. Det är inte nödvändigt att dialog­robotar uppfattas som människor, utan de kan ses som en förbättrad variant av talsvar. – Ordet robot syftar har på att programmet agerar själv­ständigt på ett till synes intelligent sätt, utan mänsklig styrning. (Det är alltså ingen plåtgubbe.) – En dialog­robot som används i chatt på internet kan också kallas för chatt­robot, på engelska chatbot eller chatterbot. – Under namnet bottar blev dialogrobotar en trend under 2016. – Se också Eugene Goostman, Elbot, Eliza, Loebnerpriset, Tay†, Turingtest, Watson och XiaoIce. – Kallas också för chattrobot, konversationsrobot (conversation bot) och konversations-AI (conversational AI). – Monologrobot är ett skämtsamt ord för datorprogram som genererar text eller tal utan någon motpart.

[ai] [dialogrobotar] [språkteknik] [ändrad 11 augusti 2022]

SCIgen

ett program som automatiskt skriver sken­bart vetenskapliga artiklar. – I själva verket är det ord och fraser ur andra vetenskapliga artiklar som kombineras enligt programmets regler. – SCIgen skrevs 2005 av Jeremy Stribling (länk, föråldrad), Dan Aguayo och Maxwell Krohn (länk). Syftet var att belysa att många vetenskapliga artiklar i själva verket är mer eller mindre meningslösa sammanställningar av ord och fraser. Stribling, Aguayo och Krohn lät SCIgen sätta ihop en artikel som sedan antogs som bidrag på en veten­skaplig konferens, trots att innehållet var nonsens. Sedan dess har flera vetenskapliga förlag publicerat artiklar som har producerats med SCIgen. – SCIgen finns för nerladdning på MIT:s webbsidor: länk. Där finns också mer information om SCIgen. Den schweiziska forskaren Cyril Labbé har utvecklat ett program som känner igen SCIgen-producerade artiklar – se scigendetection.imag.fr. – Läs också om the Dada Engine, CHI, ett liknande program för rubriker, om robotför­fattare och Ike Antkare samt om Eliza.

[artificiell skenbar intelligens] [källkritik] [mjukvarurobotar] [språkteknik] [ändrad 1 mars 2023]

burst

skur, utbrott, explosion, blixt – intensivt flöde av händelser eller information under kort tid:

  1. – i data- och telekommunikation: skur – en koncentrerad mängd information som sänds i en tidslucka i tidsmultiplex. Mottagarens telefon saktar ner skurarna och sätter samman dem till ett begripligt meddelande;
  2. – word burst – se ordskur.

[elektronisk kommunikation] [språkteknik] [ändrad 17 november 2019]

 

ISWC

  1. – International semantic web conference – årlig konferens om den se­man­tiska webben. Har anordnats sedan 2002. – Se denna länk;
  2. – International standard music work code – internationell standard för iden­ti­fi­e­ring av musikaliska verk. Numret identifierar musiken som sådan, oavsett hur den sprids och spelas. För noter finns en annan standard, ISMN, och för inspelningar finns standarden ISRC. – Läs mer på iswc.org.

[förkortningar på I] [konferenser] [musik] [språkteknik] [webben] [ändrad 22 maj 2017]

T9

en teknik för prediktiv textinmatning på mobiltelefoner. (En typ av autoförslag.) Numera ovanligt, men används fortfarande. – T9 användes av de flesta kända tillverkare av mobiltelefoner så länge som mobiltelefonerna hade mekaniska knappsatser med siffrorna 0–9. Smarta mobiler med pekskärm brukar lösa samma uppgift på andra sätt. – T9 underlättar textinmatning genom att med statistiska metoder räkna ut vilket ord användaren tänker skriva. Problemet med att det finns flera bokstäver på varje knapp i knappsatsen, vilket annars löses genom upprepa­de tryckningar på samma knapp (till exempel med fyra tryck på 7 för att skriva S), löser T9 genom att förutse vilken bokstav man vill ha. Man kan alltså skriva ett S med en tryckning på 7, förutsatt att S:et ingår i ett ord som T9 känner igen. (Se också textonym.) Detta sker genom en kombination av ordlistor och statistik över ordfrekvenser. – T9 ut­veck­la­des av företaget Tegic Communications som 2007 köptes av Nuance Communications (nuance.com).

[mobilt] [språkteknik] [ändrad 25 januari 2021]

Watson

  1. – ett datorsystem från IBM, konstruerat för att sammanställa information från enorma datamängder så att den kan behandlas med naturligt språk. – Watson, som presenterades 2010, ska kunna tolka och besvara frågor som ställs i naturligt språk. Det har blivit kärnan i IBM:s system med webbaserade tjänster för frågor och svar, skriftligen eller muntligen (se talgränssnitt). – Systemets första uppgift var att tävla i frågesporten Jeopardy. Wat­son tävlade i februari 2011 framgångsrikt mot mänsk­liga Jeopardymästare i USA. Då bestod Watson av tio skåp med totalt 90 servrar och sammanlagt 2 880 processorer. Watson fungerade i tävlingen fristående, utan anslutning till inter­­­net: all information som behövdes för att besvara frågorna var lagrad på servrarna. – Systemet är upp­­kallat efter IBM:s grundare, Thomas J Watson (men namnet för givetvis också tankarna till Sherlock Holmes hävdatecknare doktor Watson). – Det djupare syftet med utvecklingen av Watson är att utveckla tekniker för förståelse av naturligt språk, informationsutvinning ur stora textmassor och formuler­ing av korrekt uttryckta svar på frågor. Watson‑tekniken ska kunna användas till exempel som hjälpmedel för läkare. – Under 2013 öppnade IBM Watson för externa kunder som erbjöds att mata Watson med egen information för att sedan kunna använda det för kunskapsutvinning. Leksakstillverkaren Elemental Path ska använda Watson i talande leksaker, se Cognitoys†. – Läs mer på ibm.com/watson. – Läs också om Verse. – Jämför med Wolfram Alpha och med Amazon Echo, Apples Siri, Facebook M†, Microsofts Cortana och Sound­hounds Hound;
  2. – se under sherlock.

[ai] [talgränssnitt] [ändrad 7 juni 2022]

Eliza

  1. – ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Programmet, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga motpartens utsagor: ”Jag har huvud­värk.” – ”Varför tror du att du har huvudvärk?”. Program­met kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och utvecklades 1964—1966 av Joseph Weizen­baum (1923—2008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med programmet var inte att visa att datorer kan föra en riktig dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en parodi på hur psykoterapeuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är;
  2. – Eliza har återskapats i en version som finns på nätet – klicka här;
  3. – en dialogrobot som är en funktion i tjänsten ChaiGPT – se chai‑research.com. Denna ”Eliza” är imiterar, liksom de två här ovanför, en samtalsterapeut. Den fick dålig publicitet i mars 2023 när en deprimerad man i Belgien begick självmord efter att flera gånger ha samtalat med dialogroboten.

– Namnet: Eliza syftar på ”Eliza Doolittle”, huvud­person i George Bernard Shaws pjäs Pygmalion från 1913 och i musikalversionen My fair lady från 1956. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co., ”Eugene Goostman”, Elbot, Betsy (länk) och Woebot.

[dialogrobotar] [it-historia] [kuriosa] [psykologi][språkteknik] [ändrad 31 mars 2023]