Kategori: språktips

governance

engelsk term för hur en organisation ska ledas. Alltså inte vilka beslut som ska fattas, utan hur det ska gå till när man fattar beslut i organisationen. På svenska kan man säga regelverk eller styrelseskick.

[företag och ekonomi] [språktips] [ändrad 2 september 2020]

styrelseskick

(governance) – de lagar, regler, procedurer och oskrivna lagar som tillämpas av dem som styr ett land, ett före­tag, en organisation eller ett it‑system; i synner­het sådant som gäller insyn, an­svar, redo­visning, förutsägbarhet och effektivitet. Engelska governance blev ett mode­ord i mitten av 00-talet. Det kan ses som miljön eller förutsättningarna för besluts­fattande. På svenska kan man ofta även översätta governance med regel­verk.

[språktips] [ändrad 5 februari 2020]

core

  1. – om processorer: se kärna;
  2. – core memory, core storage – kärnminne – äldre typ av arbets­minne som bestod av magnetiser­bara järnringar, cores, i ett rutnät. Under 1960‑talet ersattes kärn­minnen successivt av halv­ledar­minnen, men på engelska användes core trots det länge som be­teckning på arbets­minnet;
  3. – se Dublin Core;
  4. – se CoreOS;
  5. – core som i hardcore (om någon eller något som har en hård kärna, alltså som är hård, grov, rå, fanatisk). Ordet har flyttats över till andra ord, ibland utan hänsyn till grund­bety­delsen kärna. – Se till exempel bore­core. – Läs också denna artikel i Washingtonian: länk.
  6. – För engelska kernel, se också kärna.

[lagringsmedier] [linux] [processorer] [språkteknik] [språktips] [trender] [ändrad 5 november 2017]

collateral

i marknadsföring: marketing collateral – marknads­förings­material – hjälpmedel för marknads­föring som tryckt material, webb­sidor och videor. – Collateral är annars oftast ett adjektiv: bi­dragande, tilläggs-, extra, bi- (som i bisak). – Collateral damage – oavsiktliga skador, sidoskador; civila offer (i krig och i andra sammanhang).

[marknadsföring] [språktips] [ändrad 18 juli 2021]

punkt

    1. – på internet: avskiljningstecken i domäner, som i computersweden.idg.se. Utläses punkt på svenska och dot på engelska. – Namn på toppdomäner som .com och .se skrivs vanligtvis med punkt före när namnen står för sig själva. En ensam punkt, dot, står också för rotzonen i domännamnssystemet. Den punkten ska stå sist i domänens namn, men sätts normalt inte ut eftersom den är förutsägbar;
    2. – i e-postadresser: användarnamn kan delas upp med punkter, till exempel maria.johansson@acme.se. Gmail ignorerar punkter i användarnamn: mejl till maria.johansson@epost.se kommer fram även om avsändaren skriver mariajohansson@epost.se eller maria.jo.hansson@epost.se. Det går alltså på Gmail inte att registrera varianter av samma användarnamn där bara punkterna skiljer. – Se dot account;
    3. – det minsta måttet i typografi. Det finns en europeisk och en amerikansk punkt:
      • – en europeisk punkt, ”ciceropunkt”, är exakt 0,375 millimeter enligt den standard som gäller sedan 1973. Tolv europeiska punkter blir en cicero, 4,5 millimeter. (Före 1973 var en punkt något större, ungefär 0,376 millimeter med motsvarande aningen större mått på en cicero.) Förkortningen för en europeisk typografisk punkt är 1p;
      • – amerikansk typografisk punkt:
        1. – numera: ”postscriptpunkt”, 0,352777… millimeter, exakt 1/72 tum. Tolv punkter bli en pica som alltså är exakt 1/6 tum eller 4,287… millimeter. Detta är det mått på punkt som används i sidbeskrivningsspråket Postscript;
        2. – i äldre amerikansk typografi är en punkt, ”picapunkt”, 0,35136 millimeter. Det går då 72,29 punkter på en tum och en pica blir då 4,216 millimeter. En amerikansk typografisk punkt förkortas 1pt.

      – Typografiska punkter används numera bara för att ange teckenstorlek. Tidigare brukade man ange satsyta (textmassans längd och bredd) och indrag i cicero, men numera anges sådana mått i millimeter. – Skillnaden mellan europeiska och amerikanska punkter är över sex procent, alltså tillräckligt stor för att vara märkbar. (Skillnaden mellan de två olika amerikanska punktstorlekarna är däremot knappast märkbar.) I program för datorstödd typografi brukar man kunna ställa om mellan cicero och pica. Traditionellt används cicero i Sverige, men eftersom de typografiska programmen kommer från USA använder många pica i stället, ofta utan att vara medvetna om det;

    4. – observera att i versionsnumrering använder man punkt som avskiljare mellan huvudversionsnumret och det (eller de) nummer som står för mindre förändringar. Version 3.10 är tionde omarbetningen av version 3, det är inte, som i matematik, samma sak som version 3.1. Punkten motsvarar inte decimalkomma, så den ska inte bytas ut mot kommatecken vid översättning;
    5. – skiljetecknet punkt används på engelska som decimaltecken där vi på svenska använder decimalkomma. Talet pi skrivs 3,14… på svenska men 3.14… på engelska;
    6. – skiljetecknet . kallas på engelska för stop eller full stop;
    7. – se också halvhöjd punkt (tecknet ·).

[domäner] [matematik] [typografi] [ändrad 3 december 2022]

databehandling

(data processing) – bearbetning av data i en dator. – Den engelska termen data processing infördes i IBM:s marknads­föring på 1950-talet, eftersom IBM då trodde att ordet computing skulle av­skräcka kunder i affärs­världen. Computing an­sågs låta för matematiskt och tekniskt, och vad IBM ville var att övertyga kunderna om att datorer lämpade sig för att hantera kundregister och bok­föring. På svenska blev det alltså databehandling. – Numera är computing ett mycket vanligare ord på engelska än data processing.

[drift] [it-historia] [ändrad 30 januari 2018]

cyberlibertarianism

ideologin att alla ska ha full frihet att göra vad de vill på inter­net, utan att be­höva ta hän­syn till samhället i stort. – Ordet är en sam­man­sätt­ning av cyber och liber­ta­ria­nism, det senare även kallat ny­libe­ralism. Be­näm­ningen kommer från den ameri­kanska skri­benten Langdon Winner (langdonwinner.com) och hans artikel ”Cyberlibertarian myths and the prospects for community” (länk) från 1997. – Det påstås ibland att Langdon Winner kallade ideologin för cyberlibertinism, men det är fel. Liber­tari­anism och liber­tinism är två olika saker.

[politik] [ändrad 18 april 2020]

iterativ

(iterative) – i omgångar, upprepande, med successiva förbättringar eller omarbetningar:

  1. – i systemutveckling: iterativ system­utveckling – systemutvecklingsmetod där man snabbt bygger ett körbart system som sedan omarbetas till förbättrade versioner (iterationer) tills det fungerar som man vill. – Se också topdown. – Iterativ ska inte för­­växlas med inkremen­tell;
  2. – i programmering: se iteration.

[programmering] [systemutveckling] [ändrad 27 april 2020]

design

konstruktion, formgivning, design. – Design har en bredare betydelse på engelska än på svenska. To design a computer kan oftast översättas med ”att konstruera en dator”. Svenska att designa är däremot oftast synonymt med att formge, alltså mer estetiskt än ingenjörsmässigt. – I systemutveckling, särskilt i vattenfallsmetoden, används design om den fas när man gör upp ritningarna till systemet, alltså fasen mellan ­analys och realisering. – Engelska grand design kan översättas med storslagen plan. – Se också engineering.

[formgivning] [språktips] [systemutveckling] [ändrad 6 februari 2022]