- – en smart mobil som säljs i USA av operatören T‑Mobile. Den hade ursprungligen en speciell form med en svängbar bildskärm som täckte ett litet tangentbord när det inte används. Numera är bildskärmen ett lock över tangentbordet. Sidekick använde från början ett operativsystem från företaget Danger†, som senare köptes upp av Microsoft och avvecklades. 2016 säljs en modell med Android. – Se t‑mobile.com/brand/sidekick. – Sidekick marknadsfördes först som hiptops (”höftdatorer”) i analogi med laptop;
- – ett av de första programmen för personlig informationshantering, släppt 1983 av företaget Borland för MS‑DOS. – Sidekick lästes in i arbetsminnet och kunde ligga kvar där under hela passet, även om användaren arbetade med andra program, och det aktiverades med en knapptryckning. (Normalt på den tidens persondatorer kunde man annars bara köra ett program åt gången.) Sidekick hade en kalender, en adressbok, en enkel ordbehandlare, en räkneapparat, en nummerslagare och en ASCII-tabell. Programmet vidareutvecklades i olika former fram till 1999. – Rättigheten att använda varumärket Sidekick köptes sedan av Motorola, som sedan hyrde ut namnet till Danger† för en speciell typ av mobiltelefon (se ovan). – Se också Sidekick Museum (länk).
– En sidekick är en så kallad vapendragare – drabant, ständig följeslagare. I underhållning är det en bisittare – en närvarande men underordnad kompanjon till programmets huvudperson.
[it-historia] [mobilt] [personliga data] [ändrad 11 januari 2019]
- – allmänt: kort för simulating – simulering;
- – deltagande i textbaserat rollspel på internet. Spel kallas för sim och en deltagare kallas för simmer. Simming kallas också för online role-playing. – Se Role Play Wiki (länk);
- – att spela Flight Simulator, Sim City eller annat datorspel med sim i namnet;
- – i datorgrafik: avbildning av naturliga fenomen som vind och vågor på ett naturtroget sätt.
[datoranimering] [spel] [språktips] [ändrad 17 september 2019]
- – mått på hur små detaljer som kan urskiljas i en bild. I digitala bilder är det antalet bildpunkter (pixel) per längdenhet. – Ett vanligt sätt att mäta upplösning i analog teknik är att avbilda tätt liggande linjer. Upplösningen definieras då som det kortaste avståndet mellan linjerna då linjerna fortfarande kan särskiljas. Upplösning brukar anges i punkter per tum (dots per inch, dpi) eller pixel per tum (pixels per inch, ppi), ibland omräknat till pixel per centimeter. Detta är den definition av upplösning som traditionellt används inom optik och vid tryckning. Mer precist: ytupplösning;
- – se skärmupplösning;
- – i digital fotografi: antalet pixel i bildfilen utan längdmått. Till exempel 1024⨯768. Detta kallas också för pixelmått. Bildpunkterna i kamerans minne har ju inget mått som kan anges i millimeter. Upplösning i traditionell betydelse, alltså angett i pixel per centimeter, kan inte anges förrän bilden realiseras på bildskärm eller skrivs ut, och då varierar ju måtten beroende på bildskärmens storlek;
- – om processorer: mått på hur små detaljer som kan framställas vid processortillverkning. Mäts numera vanligtvis i nanometer (miljarddels meter). Under 2020 utvecklade Intel en processor med en upplösning på sju nanometer. Apples processorer M1 och M2 har en upplösning på fem nanometer. I oktober 2022 meddelade Samsung att företaget 2027 kommer att tillverka processorer med en upplösning på 1,4 nanometer (se pressmeddelande). Då närmar man sig den gränsen då kvantfysikens effekter gör det svårt att få elektronerna att hålla sig i rätt fåra;
- – ofta också: mått på hur små detaljer som kan urskiljas i motivet. Man kan till exempel säga att satellitbilderna som används i Google Earth har hög upplösning. Då handlar det inte om upplösningen på bildens yta, utan om att man till exempel kan urskilja en bil eller en person på jordytan. Den upplösningen beror på kamerans (eller kikarens) upplösning och på avståndet till motivet, samt i praktiken också på yttre omständigheter som vibrationer och dis.
– Skilj mellan upplösning och det vaga begreppet definition (om bilder). – Se också pixeldjup och bildupplösning. – På engelska: resolution.
[bildbehandling] [bildskärmar] [kameror] [processorer] [upplösning] [språktips] [ändrad 5 oktober 2022]
ett berömt amerikanskt universitet i Baltimore. Observera stavningen: grundaren Johns Hopkins fick förnamnet Johns för att det var hans mors efternamn som ogift. – Läs mer på universitetets webbsidor.
[universitet och forskningsinstitut] [ändrad 7 november 2012]
(validation) – utvärdering – kontroll av att något verkligen har de egenskaper som det uppges eller förväntas ha. Validitet kan översättas med giltighet:
- – i systemutveckling: kontroll och bekräftelse av att programmet fungerar på det sätt som beställaren väntar sig. Programmet ska faktiskt gå att använda för det ändamål som det har byggts för. Man skiljer mellan validering och verifiering. Verifiering är kontroll av att ett program är utfört enligt beställningen, vilket inte nödvändigtvis betyder att det fungerar som beställaren hade tänkt sig;
- – om data: validitet är att data i ett it-system stämmer med verkliga förhållanden;
- – vid datainmatning och programmering är validering kontroll av att data eller programkod följer formella regler: rätt antal tecken, rätt typ av tecken, rätt ordning, rätt format. – Se också validerare;
- – i it-säkerhet är validering kontroll av att en användare eller ett program har rätt att utföra en viss åtgärd. (Jämför med autentisering.)
– Se också robotfilter, ibland kallat valideringskod. – Validering kan syfta både på själva kontrollen och på intygandet av att kraven är uppfyllda.
[data] [it-säkerhet] [programmering] [språktips] [systemutveckling] [testning] [ändrad 21 mars 2022]
- – (update) – införande av de senaste ändringarna, utbyte av gammal information mot ny; ändring. – Skilj mellan uppdatering och uppgradering (upgrade). Att uppdatera är att skaffa den senaste versionen eller den senaste datamängden, att uppgradera är att skaffa en bättre, större eller dyrare variant. En praktisk skillnad är att uppdateringar av program brukar vara gratis och tillhandahållas genom internet mer eller mindre automatiskt, medan uppgraderingar ofta kostar pengar. – Det engelska verbet to update kan ibland helt enkelt översättas med att ändra, eftersom det inom it används om alla slags ändringar, till exempel rättelser. Ibland kan menyalternativet edit betyda skriv – man får upp ett tomt utrymme att skriva på. – Jämför med datera;
- – om bildskärmar: förnyelse av bilden som visas. Det måste göras många gånger per sekund, vare sig bilden är oförändrad eller ändras. På engelska: refresh;
- – nytt inlägg på sociala medier.
[informationshantering] [sociala medier] [språktips] [versioner] [ändrad 29 september 2021]
motsatsen till utopi – [skildring av] ett samhälle med våld, förtryck och miljöförstöring. – Mörka framtidsskildringar som boken 1984 kan kallas för dystopier, men benämningen används främst om nyare filmer som Blade runner (länk) och Brazil (se IMDb: länk). – Se också cyberpunk och cybernoir samt en ironisk artikel från 2018 i The Guardian. – Ordet: Dystopi kommer av grekiska dys – dålig, trasig och topos – plats, och anspelar på utopi – ingen plats, ofta omtolkat som eutopi – fin plats. – På engelska: dystopia.
[film] [litteratur] [språktips] [ändrad 15 september 2019]
surfa på webben, surfa på internet – besök på webbsidor samt läsning och skrivning av e‑post, chattande med mera. – Surfning är ett övergripande ord för det man kan göra när man har tillgång till internet. – Uttrycket to surf the internet användes först av den amerikanska bibliotekarien Jean Armour Polly (arkiverad webbsida) i mars 1992 i artikeln ”Surfing the internet: an introduction” (länk), mer om den på denna artikel (arkiverad). – På engelska: surfing; to surf. – Förra kommunikationsministern Ines Uusmanns berömda uttalande om internet – ”bara en fluga” – syftade enligt henne själv på webbsurfande i bemärkelsen att planlöst följa länkarna från sida till sida på webben.
[språktips] [surf] [webben] [ändrad 11 oktober 2021]
- – på 1980- och 1990-talet beteckning på en avancerad dator för en användare. – Arbetsstationer såg ut som stationära persondatorer, men var större och kraftfullare. Arbetsstationer hade någon form av Unix som operativsystem och RISC‑processorer, och de kunde kopplas samman i nätverk (vilket inte var självklart på den tiden). Första företaget som tillverkade arbetsstationer var Apollo†. – Arbetsstationernas storhetstid var slutet av 1980‑talet och början av 1990‑talet. IBM, dåvarande Hewlett‑Packard†, Sun† och SGI† tävlade då om att ha de kraftfullaste arbetsstationerna. Sedan dess har skillnaden mellan vanliga persondatorer och arbetsstationer suddats ut. Dagens persondatorer är mycket snabbare än 1990‑talets arbetsstationer, Intel‑processorer (eller Intelkompatibla processorer) används på praktiskt taget alla persondatorer (men se Apple Silicon), och det behövs ingen speciell dator för att köra Unix eller Linux. Därför har arbetsstationer som en särskild genre upphört att existera;
- – det engelska ordet workstation står i dag oftast för en vanlig persondator.
[datorer] [ändrad 6 januari 2021]
- – i telekombranschen: bortfall [av kunder]. – Jämför med retention (kundlojalitet). – Se också link churn;
- – inledande monolog i talat radioprogram i USA;
- – verbet to churn kan översättas med spotta ur sig, mala på eller veva på. To churn out email messages betyder att spotta ur sig e‑post. (Ordet to churn betyder från början att kärna [smör] eller att mala.)
[radio] [språktips] [telekom] [ändrad 4 mars 2020]