digitalisering

  1. övergång till användning och lagring av information i digital form i organisationer och samhälle; ofta förknippat med genomgrip­ande förändringar av arbetssätt och affärsmodeller. – Ett enkelt sätt att beskriva det är att målet är att ingen information ska matas in mer än en gång: ingen ska behöver läsa uppgifter från ett dokument på bildskärmen och sedan mata in samma uppgift i ett annat dokument. Information på papper ska skannas in och därefter behandlas automatiskt. Kallas också för digital transformation, förkortat DT eller DX. – På engelska: digitalisation) – Se också digitalitet och robotiserad processautomatisering (RPA);
  2. – om konvertering av information från analog till digital form, se digitisering (för engelska digitization); även kallat digifiering.

– IDG:s artiklar om digitalisering: länk.

[informationshantering] [språktips] [ändrad 15 februari 2023]

medium

det som bär, innehåller eller förmedlar något:

  1. – företag och infrastrukturer som förmedlar ord, ljud och bild som massmedier, etermedier;
  2. – materiella bärare av information, som papper, film, magnetband, Blu‑ray disc och USB‑minnen, hårddiskar och flashlagring;
  3. – tekniska system som förmedlar ord, ljud eller bild, som telefonnät, bredband, kabelnät;
  4. – signalbärare som kopparkabel, optisk fiber och radiovågor;
  5. Medium – ett amerikanskt företag som erbjuder en webbaserad plattform för publicering av olika slags material. Grundat 2012, se medium.com.

– Ordet bör användas om det som förmedlar eller förvarar information, inte om informationen som sådan – inte om det som förmedlas. – Ordet: Medium böjs så här: ett medium, det mediet, flera medier, medierna. Massmedium – massmedier. I sammansättningar: medie-: medie­analys, massmedieforskning. (Se sajten svenska.se.) – Den engelska termen multimedia (som börjar bli ålderdomlig) kan, om den behövs, ersättas med multi­medier. – Formen media är latinskt flertal, och ska inte användas på svenska; absolut inte som ental. – Se också ordbokssajten Svenska.se (länk). – Se också gammelmedier, multi­medier, rich media och sociala medier.

[datakommunikation] [lagringsmedier] [massmedier] [sociala medier] [språktips] [ändrad 25 augusti 2021]

exploit

attackmetod, attack mot sår­bar­het; även: svag punkt, lucka, sårbarhet – metod som ut­nyttjar en sårbarhet i ett datorsystem för att komma åt skyddad information eller för sabotage. Kallas ofta för exploit script, men en exploit behöver inte vara ett skript utan kan vara ett komplett program eller ett annat tillvägagångssätt. Ordet exploit används om:

  • – själva attacken (även kallad exploitation);
  • – metoden eller programmet som används;
  • – sårbarheten som angriparen drar fördel av.

– Om zero-day exploit, se dagnollattack. Ordet exploit används också i datorspel på nätet: ett fel eller förbiseende som spelare kan utnyttja till sin egen fördel på ett sätt som spelets ut­vecklare inte hade tänkt sig. – För Exploit Wednesday, se Patch Tuesday†. – Ordet: Substantivet exploit betyder normalt äventyr, bravad, men i den betydelse som används här kommer ordet av verbet to exploit i betydelsen att exploatera.

[attacker] [sårbarheter] [språktips] [ändrad 17 mars 2022]

adult

vuxen – ibland: täckord för porno­grafisk eller med anknytning till prostitution. Förkortningen AO står för adult oriented. – Liknande betydelse kan också dessa ord ha: blue, explicit och graphic samt NSFW.

[språktips] [ändrad 2 mars 2018]

geek

expert på datorer eller annan teknik, eventuellt med originell eller avvikande personlighet. – Före 1990 var engelska geek mer nedsättande än nerd (nörd). Ordet var då en direkt förolämpning. Det stod för en blek finnig tönt med tjocka glasögon. Sedan dess har betydelsen glidit så att många (men inte alla) använder geek som beröm utan nedsättande bibetydelser: ”En geek är en nörd som får saker ur händerna.” – The top geek eller übergeek – den tekniskt mest kunniga personen. – En för­klaring till att geek har blivit ett berömmande ord kan vara att det behövs som alternativ till hackare. Det ordet har glidit åt andra hållet och används ofta om datorintresserade ungdomsbrottslinga­r. – Se också artikel i The Atlantic (länk). – Verbet to geek kan tolkas som att ägna mycket tid åt datorn. – Ordet: Geek användes förr i USA om bisarra cirkusartister, och det kommer av ett gammalt ord som är besläktat med svenska gäck som i ”driva gäck”. – Se också dork och omvänd­ningen, keeg. – Det finns en humanitär organisation som heter Geeks without bounds, se gwob.org, en annan som heter Geeks without frontiers (geekswf.org) samt PeaceGeeks (peacegeeks.org); se också denna sida.

[it-folkgrupper] [jargong] [språktips] [ändrad 10 juni 2021]

pad

engelska för platta, block, platt­form – används främst i beteck­ningar på relativt små och enkla pro­dukter. Enk­lare ord­behand­lare eller editorer har ibland namn på pad (=litet an­­teck­nings­­block), till exempel Wordpad, Notepad. – Ordet pad (=platta) används också om hand­hållna datorer, i synnerhet lite större hand­datorer. Lenovo har Think­pad och Ideapad som varu­märken (över­tagna från IBM) för bär­bara datorer. – Key­pad betyder knapp­sats. – Pad, padding kan också betyda stopp­ning, kudde, dyna, binda (menstrual pad) eller lya (bachelor pad). Lily pad – näck­ros­blad. – Mindre, hand­­hållna apparater kan i stället ha namn på pod.

[datorer] [hårdvara] [ord på -pad] [språktips] [ändrad 15 juni 2017]

book

ett ord som ingår i namnet på många bärbara datorer. – Det var Alan Kay med sin prototyp för en bärbar dator, Dynabook från 1972, som började använda book som beteckning på bärbara datorer. Han ville använda bärbara datorer som läromedel i skolan, därav namnet. Numera är det vanligt att bärbara datorer heter något på -book. Däremot används ordet book inte fristående som beteckning på bärbara datorer. – Läsplattor heter också ibland något på -book. (Namnet Facebook har en annan förklaring.) – Se också e‑bok.

[book] [ändrad 18 december 2018]

mobil

  1. – trådlöst ansluten till tele- och datanätet med fri rörlighet i ett stort område. – Till exempel en stor del av ett eller flera länder. Anslut­ningen fungerar även när man färdas i hög hastighet med bil eller tåg. – Typexemplet på mobil kommunikation är mobiltelefoni. Även bärbara datorer och surfplattor använder mobil kommunikation, liksom en del smarta klockor. – Den mobila utrustningen kommunicerar genom ett nät av sam­verkande basstationer som håller reda på var användarna befinner sig, även när samtal inte pågår. Vid behov kan basstationerna flytta över pågående kommunikation från en bas­station till en annan utan att samtalet bryts (se handover). – Mobil kommunikation är en typ av trådlös (wireless) kommunikation. Andra typer av trådlös kommunikation är sladdlös (cordless) kommunikation, RFID och NFC;
  2. – som har att göra med mobil tele- och datakommunikation;
  3. – kort för mobiltelefon.

– Språkligt: Adjektivet mobil betyder från början rörlig, flyttbar. Men numera betyder mobil ofta ”som har att göra med mobiltelefoni”. Om man säger ”mobil kommu­nikation” menar man inte att kommunikationen är mobil (vad det nu skulle innebära), utan att den sker med teknik som medger mobilitet för användaren och telefonen (eller annan utrustning).

– På engelska: mobile, men se också cellular.

[mobilt] [språktips] [ändrad 8 maj 2022]

spoof

fejk, parodi, imitation – ofta: en parodi som är så lik före­bilden att det är svårt att se skillnad. Det kan också vara en mer över­driven parodi. – I datorteknik: an­vänd­ning av falsk identitet – se spoofing.

[identifiering] [jargong] [språktips] [ändrad 11 december 2018]

on demand

efterfrågestyrd, dynamisk, på beställning (beställ-) – anpassad utan nämnvärd väntetid till efterfrågan eller förbrukning:

  1. – om tryckning: kundstyrd upplaga, ner till enstaka exemplar, som i print‑on‑demand (beställtryck);
  2. – leverans eller överföring när kunden önskar, som i video‑on‑demand (se beställvideo) och tv‑on‑demand (se också Play);
  3. – kapacitet som tillhandahålls när kunden efterfrågar den, som i computing-on-demand.

– Stavas också on‑demand. – Läs också vad Datatermgruppen skriver (länk).

[it-system] [radio och tv] [språktips] [tryckning] [ändrad 13 februari 2020]