- – oönskad bieffekt av teknisk process, till exempel när det blir linjer eller fläckar på en digital bild som effekt av komprimering;
- – en produkt: ett tydligt avgränsat resultat eller delresultat (ett föremål, ett dokument, ett program) från ett projekt;
- – i systemutveckling: ett program som är färdigt och förpackat så att det kan installeras och köras;
- – ursprunglig betydelse: något som har skapats av människor, inte av naturen.
– På engelska: artefact eller artifact. Båda stavningarna används.
[fel] [systemutveckling] [ändrad 8 juni 2020]
– se e-post. – Skriv mejl hellre än engelska mail, eftersom mejl kan böjas och avledas: mejl, mejla, mejlade, ett mejl, det mejlet, flera mejl, de mejlen. – Se Datatermgruppen.
[e-post] [språktips] [ändrad 7 januari 2020]
- – om pekskärmar på mobiltelefoner och surfplattor, se svepa (alternativt: svajpa);
- – dra – dra ett kontokort eller annat kort eller biljett genom en läsare för att betala eller bli insläppt. Även: att hålla kortet intill en kortläsare. Används om kort och biljetter med magnetremsa och även om kontaktlösa kort (rfid och nfc) som man håller upp intill läsaren. – Ordet swipe används ibland också som substantiv om själva kortet, och om den avgift som säljaren betalar för kontokortsbetalningar. – Jämför med smygavläsning (skimming).
[användargränssnitt] [betalningar] [mobilt] [språktips] [ändrad 8 maj 2012]
försvenskad stavning av site i web site – se webbplats. – Använd den försvenskade stavningen sajt hellre än site, eftersom sajt kan böjas på svenska: en sajt, den sajten, flera sajter, de sajterna. – Se Datatermgruppens rekommendation – länk.
[språktips] [webbsidor] [ändrad 6 november 2019]
(engelska daemon eller demon) – inom it: program som aktiveras automatiskt för att utföra vissa arbetsuppgifter. Programmet aktiveras alltså inte av användaren. Man brukar skilja mellan två typer:
- – program (processer) som omärkligt är igång hela tiden, och som hanterar rutinmässiga arbetsuppgifter, normalt utan att användaren märker något;
- – program som aktiveras under vissa förutsättningar och som då gör något som användaren märker, till exempel visar hjälptexter.
– Det förekommer att man på engelska skiljer mellan daemon och demon i dessa två betydelser, men ofta blandas orden ihop. Daemon är vanligast, delvis därför att en daemon (på svenska stavat daimon) är en välvillig hjälpande ande, medan en demon (på svenska också demon) är en ond ande. – Se också vad Datatermgruppen skriver (länk) och se Wikipedia.
[mjukvara] [programkörning] [språktips] [ändrad 7 maj 2012]
proxyserver, mellanserver – server som förmedlar meddelanden och anrop riktade till andra datorer (servrar). – Proxyservrar används för flera ändamål:
- – för att minska belastningen på nätet eller på servrarna (se också spegelsajt;
- – för att höja säkerheten (proxyservern fungerar ungefär som en brandvägg);
- – för att granska och filtrera trafiken;
- – för att kryptera utgående trafik och göra användarna anonyma (se anonymitetsserver).
– Proxyservrar delas in i:
- – transparenta (genomsiktliga, osynliga – användarna märker inte att de finns, eftersom de transparenta proxyservrarna inte påverkar innehållet i trafiken) och:
- – icke-transparenta (de märks genom att de tillför, bearbetar eller tar bort information).
– Proxyservrar är ett normalt inslag i nätverk, men det förekommer också att proxyservrar installeras i smyg som ett sätt att begå dataintrång eller sabotage. – Normalt används en proxy för utgående trafik, alltså för en grupp användares kommunikation med internet. En reverse proxy tar emot ingående trafik, alltså all trafik till en viss webbserver. Syftet är då att minska eller fördela belastningen eller att försvåra angrepp. – Proxyservrar lagrar ibland kopior av ofta efterfrågad information. De kan då leverera denna direkt till klienterna utan att belasta den egentliga webbservern. – Ordet: Proxy betyder ställföreträdare, ombud – det är inte en kortform av proximity (närhet). – I andra sammanhang kan proxy betyda ombud, ställföreträdare (syftande på människor) eller fullmakt. – Se också Datatermgruppen (länk) och Wikipedia.
[it-säkerhet] [nätverk] [ändrad 17 oktober 2019]
tjänsteman som har till uppgift att utöva censur. – I gymnasiet fram till slutet av 1960-talet var en censor också en extern lärare, ofta en universitetslärare, som godkände eller underkände gymnasisterna vid studentexamen. Ordet censor är latin och betyder granskare, bedömare. – Censor ska inte förväxlas med sensor (avkännare).
[censur] [språktips] [yrken] [ändrad 9 november 2017]
efter eget omdöme, med rätt att fatta beslut eller göra val efter egen bedömning; diskretionär, skönsmässig. – Se användarstyrd accesskontroll. – Se också mjukt bindestreck (discretionary hyphen). – Läs också om diskret.
[språktips] [ändrad 1 juni 2017]
(discrete) – i teknik: med urskiljbara delar; inte kontinuerlig eller integrerad; diskreta komponenter – komponenter som kan särskiljas, alltså som inte är sammanhängande eller integrerade; diskreta värden – tydligt åtskilda värden utan mellanvärden, till exempel av/på, ett/noll – se också digital. – Svenska diskret i betydelsen förtegen, lågmäld motsvaras av discreet på engelska. – Se också discretionary och unobtrusive scripting. – Kommer av latinska discernere som betyder urskilja, att visa urskillning eller gott omdöme.
[elektronik] [matematik och logik] [språktips] [ändrad 29 november 2018]