Kategori: standarder

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om standarder med anknytning till it. Kategorin standarder har underavdelningen RFC.

H.323

en standard för överföring av ljud, bild och video i realtid över internet och liknande nät, fastställd av Internationella teleunionen, ITU. Målet är att man till exempel ska kunna anordna videokonferenser utan att deltagarna behöver ha utrustning från samma leverantör. Standarden omfattar specifikationer av komponenter, protokoll och procedurer. – Se ITU:s webbsidor (från 2008).

[standarder] [videoteknik] [ändrad 7 juni 2017]

nätetikett

(netikett, nätikett, på engelska netiquette) – god ton på internet. – Trots att inter­net ibland fram­ställs som en häxbrygd av bombrecept, näthat och pornografi har det växt fram ett antal regler som de flesta följer i diskussionsforum, i chatt och i sociala nät­verk:

  1. – man skriver inte hela meningar eller delar av meningar med stora bokstäver: det räknas som att SKRIKA;
  2. – inga personangrepp, hets mot folkgrupp och liknande är acceptabla;
  3. – man väljer sina ord med tanke på att ironi och dubbeltydigheter inte alltid upp­fattas i skrift. Humörfigurer eller emoji kan därför användas för att markera skämt och ironi;
  4. – man lägger inte sina inlägg i fel diskussionsforum – oavsett hur angelägna man själv tycker att de är (se crossposting);
  5. – reklam var länge tabu på inter­net, och:
  6. – alla avskyr spam.

– Ordet netiquette skapades 1995 av Sally Hambridge, då anställd på Intel och medlem av internets tekniska ledningsgrupp IETF. Hennes riktlinjer för nätetikett har publicerats i IETF:s officiella dokumentation RFC som nummrt 1855, klicka här.

– Läs också om Godwins lag och om gadgetiquette.

[diskussioner] [internet] [rfc] [ändrad 3 juli 2019]

Finger

en gammal, numera sällan använd, funktion i Unix: den tar fram kortfattad information om alla som är anslutna till ett nätverk, eller om enstaka användare. Framför allt kan det tala om vem som är innehavare av en given e‑post­adress. Det används för att hämta användarnas plan file. – Finger, som i grunden är ett protokoll, har funnits sedan 1970‑talet. Det specificeras i RFC nummer 1288 (länk). – På grund av att informationen om användarna kunde missbrukas har praktiskt taget alla nätverk stängt av möjligheten att använda Finger. – Finger har också funnits för Windows. – Finger skrivs ofta, men inte alltid, med liten begynnelsebokstav: finger.

[personlig integritet] [rfc] [unix] [windows] [ändrad 6 december 2018]

Internationaliserade domännamn

(Inter­nationalized domain names – IDN) – användning av andra bok­stäver än a—z i namn på internetdomäner, till exempel å, ä, ö, ü och é på svenska. IDN togs i bruk under 2003. – Efter­som domännamnssystemet i själva verket inte kan hantera bokstäver som inte finns i det engelska alfabetet fungerar IDN så att domännamn med sådana tecken kodas om, omärkligt för användaren, till en form med en­bart engelska tecken. Å, ä och ö med flera kan då skrivas in i webbläsarens adressfält och visas där, men det som överförs till webbservern är något annat med bara engelska tecken. – Standarden för realisering av IDN heter IDNA, Internationalizing domain names in applications, se RFC nummer 3490 (länk). Läs om hur det går till under ACE (betydelse 1). Det sker omärk­ligt för användaren. – Mer om IDN på Internetstiftelsens webbsidor – länk.

[domäner] [rfc] [tecken] [ändrad 24 december 2020]

hexadecimal

sätt att skriva tal med 16 olika tecken i stället för 10. Talen 10—15 anges med bok­stäverna A—F, siffrorna 0—9 har sina vanliga värden. – Hexa­decimala tal används vid programmering i stället för binära tal för att spara plats, eftersom det är lätt att räkna om från binär till hexa­decimal och omvänt. En grupp på upp till fyra binära siffror (ettor och nollor) kan nämligen ersättas med ett enda hexadecimalt tecken. Tio, som binärt blir ”1010”, blir ”A” i hexa­decimal notation. Sexton, som binärt blir ”10000”, blir ”10”. Trettioett blir ”11111” med binär notation och ”1F” i hexadecimal notation. Kod skriven med hexa­decimal notation kallas för hexkod. Notationen kallas också för Base 16, Base-16 eller base16, se RFC nummer 4648 (länk). – Ordet: Samman­satt av grekiska hex för sex och decimal, av latinska deci för tio. – Jäm­för med oktal, Base 32 och Base 64.

[matematik] [programmering] [rfc] [ändrad 25 februari 2018]