opportunistisk kryptering

kryptering som används om det går. Alltså om mottagaren kan dekryptera det krypterade meddelandet. Annars sänds meddelandet i klartext. – Ett dokument, RFC 4322, från internets tekniska ledningsgrupp IETF om opportunistisk kryptering finns här. – På engelska: opportunistic encryption, förkortat OE. – Ordet opportunistisk är inte väl valt, eftersom det brukar syfta på klander­värd an­passlighet. Men opportunism kan också helt enkelt be­tyda att man tar tillfället (på engelska: the opportunity) i akt.

[kryptering] [rfc] [ändrad 12 november 2019]

SQL

ett standardiserat frågespråk för data­­baser. – SQL används för att ställa frågor (queries) till relationsdatabaser, och för att ändra och uppdatera databaser. – SQL utvecklades av IBM på 1970‑talet, och är en öppen standard. Både den internationella standardiseringsorganisationen ISO och amerikanska ANSI har fastställt standarder för SQL. – Meningen är att SQL ska fungera på samma sätt i alla databashanterare, oavsett leverantör. – SQL är så nära förknippat med relationsdatabaser att SQL ibland används som synonym: en SQL‑databas är alltså samma sak som en relationsdatabas. – Namnet: SQL är egentligen ingen förkortning. Första ver­sionen av SQL utvecklades 1974 av Don Chamberlin (länk) med flera på IBM, och fick då heta Structured English query language, förkortat Sequel (som egentligen betyder efterföljare). Andra versionen kom 1977—78 och kallades för Sequel/2, vilket av juridiska skäl ändrades till SQL. Numera brukar SQL uttydas som structured query language, men det är en efterhandskonstruktion. Enligt ISO står SQL för SQL query language, en så kallad rekursiv förkortning. Det är vanligt att uttala SQL som engel­ska sequel, men det är lika rätt att utläsa förkortningen på svenska, bokstav för bokstav (”ess‑ku‑ell”). – Se ISO:s webbsidor (länk) och ANSI:s webbsidor (länk). – Läs också om NoSQL, en ny typ av data­­baser som inte är anpassad till SQL, och om YeSQL.

[databaser] [förkortningar på S] [rekursiva förkortningar] [ändrad 25 oktober 2020]

HTTPS

HTTP over SSL – en variant av HTTP med högre säkerhet. Sedan slutet av 2010‑talet har en allmän övergång från HTTP till HTTPS pågått. – HTTPS är en kom­bi­na­tion av vanliga HTTP (hypertext transfer protocol) och SSL (secure socket layer). All kommunika­tion från en webbadress (URL) som börjar med ”https://” är kryp­te­rad och relativt väl skyddad mot av­läs­ning och manipulation av in­for­ma­tion. När man skriver webbadresser som börjar med ”https://” får man inte glömma s:et på slutet. – HTTPS utvecklades 1994 av Netscape och är en officiell standard som definieras i en RFC (RFC 2818)

[kryptering] [rfc] [webben] [ändrad 26 augusti 2020]

nätetikett

(netikett, nätikett, på engelska netiquette) – god ton på internet. – Trots att inter­net ibland fram­ställs som en häxbrygd av bombrecept, näthat och pornografi har det växt fram ett antal regler som de flesta följer i diskussionsforum, i chatt och i sociala nät­verk:

  1. – man skriver inte hela meningar eller delar av meningar med stora bokstäver: det räknas som att SKRIKA;
  2. – inga personangrepp, hets mot folkgrupp och liknande är acceptabla;
  3. – man väljer sina ord med tanke på att ironi (se SARC) och dubbeltydigheter inte alltid upp­fattas i skrift. Humörfigurer eller emoji kan därför användas för att markera skämt och ironi;
  4. – man lägger inte sina inlägg i fel diskussionsforum – oavsett hur angelägna man själv tycker att de är (se crossposting);
  5. – reklam var länge tabu på inter­net, och:
  6. – alla avskyr spam.

– Ordet netiquette skapades 1995 av Sally Hambridge, då anställd på Intel och medlem av internets tekniska ledningsgrupp IETF. Hennes riktlinjer för nätetikett har publicerats i IETF:s officiella dokumentation RFC som nummer 1855 – klicka här.

– Läs också om Godwins lag och om gadgetiquette.

[diskussioner] [etikett] [rfc] [ändrad 3 juli 2019]