Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om teknisk dokumentation från internets tekniska ledningsgrupp IETF, alltså requests for comment, RFC. Det är en underavdelning till kategorin standarder.
– serial line internet protocol – ett äldre protokoll för uppringd internetanslutning. Specificeras i RFC 1055 (länk). Används numera sällan, och i den mån det behövs uppringda internetanslutningar använder man oftast i stället PPP.
[förkortningar på S] [internet] [rfc] [ändrad 18 december 2020]
ett adressystem för internettelefoni, använt i protokollet SIP. – Adresserna i SIP URI liknar e‑postadresser till formen. De är en typ av URI, en mer generell variant av URL (webbadress). Den officiella beskrivningen av URI finns i RFC 3261 (länk). – Se också SIPS URI. (SIP URI står för session initiation protocol uniform resource identifier.)
[förkortningar på S] [internet] [rfc] [telefoni] [ändrad 21 maj 2018]
(SIP) – ett vanligt protokoll för uppkoppling av samtal med internettelefoni. Alla internettelefonitjänster som använder SIP kan i princip fungera ihop. (Många internettelefonitjänster använder SIP, dock inte Skype.) – SIP används också för chatt, snabbmeddelanden och liknande tjänster. SIP:s funktion är att hitta den som den uppringande vill tala med och att sätta igång samtalet, men det hanterar inte själva kommunikationen. För det krävs andra program. – SIP-standarden utarbetas av internets tekniska ledningsgrupp IETF. – Läs mer i RFC 3261 (länk). – Adressystemet i SIP heter SIP URI. – Företag som använder SIP samarbetar i organisationen SIP Forum. – SIP kan också ha andra betydelser inom it, se lista i Wikipedia.
[meddelanden] [rfc] [telefoni] [ändrad 18 september 2018]
(real-time transport protocol) – ett internet-protokoll avsett för överföring av rörliga bilder eller ljud utan märkbara fördröjningar. – RTP används till exempel för direktsändningar till många samtidiga mottagare. Det kan användas i stället för TCP eftersom det har samma uppgift, nämligen att sköta om överföringen av de enstaka paketen från avsändare till mottagare. RTP är inget komplett protokoll, utan ett tillägg till UDP. Det används oftast i kombination med RTSP, men det är inte nödvändigt. Specifikationerna för RTP har fastställts av internets tekniska ledningsgrupp IETF. Det skedde första gången 1996 i RFC 1889, 2003 ersatt av RFC 3550 (länk).
[förkortningar på R] [internet] [ljud och bild] [rfc] [ändrad 21 september 2021]
real-time streaming protocol – ett internet-protokoll avsett för överföring av rörliga bilder eller ljud utan märkbara förseningar, till exempel direktsändningar, till många samtidiga mottagare. Det kan användas i stället för IP. Dess funktion är att sköta om överföringssessionen som helhet. – RTSP används oftast i kombination med RTP, men det kan också användas med UDP eller TCP. Specifikationerna för RTP har fastställts av internets tekniska ledningsgrupp IETF, se RFC 2326: länk.
[förkortningar på R] [internet] [ljudinspelningar] [rfc] [strömmande] [videoteknik] [ändrad 16 april 2018]
mail exchange record – uppgift som i domännamnsdatabas anger vilken e‑postserver som hanterar e‑posten för en domän. Anger domännamn för en eller flera e‑postservrar som e‑post adresserad till en viss domän ska dirigeras till. E‑postservrarna är numrerade i den ordning de ska användas. Ett MX record kan dirigera e‑post till en e‑postserver på en annan domän än den som anges i e‑postadressen. – MX Records specificeras i RFC 2181 (länk).
[domäner] [e-post] [förkortningar på M] [rfc] [ändrad 22 maj 2018]
multi-protocol label switching – ett protokoll för snabbare dirigering av IP‑kommunikation i delar av nät. Fungerar med olika protokoll (IP, ATM och Frame relay). Delen av nätet kallas för MPLS‑domän eller MPLS‑moln. När ett paket (en adresserad del av meddelande) kommer in i MPLS‑domänen förses det med en speciell etikett som beskriver hur paketet ska dirigeras hela vägen inom domänen. Inom MPLS‑domänen behöver varje router därför bara läsa adressen till nästa router samt eventuellt ändra informationen på etiketten (label switching – etikettbyte). Utan MPLS måste varje router självständigt fastställa vart paketet ska skickas härnäst. MPLS gör att routrarna i stället mer eller mindre fungerar som switchar. – MPLS specificerades 2001 i en RFC – se RFC 3031. – En vidareutveckling av MPLS, avsedd i synnerhet för optiska nät, är GMPLS.
[förkortningar på M] [internet] [rfc] [ändrad 17 oktober 2019]
extended SMTP – en vidareutvecklad version av SMPT, som är det ursprungliga protokollet för e‑post. Om eSMTP är infört kan e‑postprogrammet fråga e‑postservern vilka funktioner den har, och sedan anpassa kommunikationen efter det. De flesta e‑postservrar klarar eSMTP. Den officiella beskrivningen av eSMTP från internets tekniska ledningsgrupp IETF finns i RFC 1869: länk.
en datamängd som består av nyttolast (ett meddelande) och adressinformation, och som innehåller all information som behövs för att det ska kunna skickas från avsändare till mottagare i ett paketförmedlande nätverk som internet. Datagram förmedlas uppkopplingslöst: avsändarens system tar vid avsändandet inte reda på ifall mottagaren kan ta emot meddelanden, och avsändaren får inte heller någon garanti för att meddelandet kommer fram, eller något meddelande ifall så inte sker. Datagram är ett slags paket, men alla paket är inte datagram. I UDP (ett enklare alternativ till TCP) används termen datagram om den datamängd som kan förpackas i ett paket. Datagram innehåller den information som ska överföras (nyttolasten) och adressinformation (transport headers). För att ett datagram ska kunna överföras på internet som ett paket krävs ytterligare adressinformation (network headers). Datagram motsvaras i TCP av segment. – Användes också i WDP†. – Termen är en kombination av data och telegram. – Se definition i RFC 1594: länk.
[internet] [rfc] [ändrad 5 februari 2019]