– se surfpunkt.
Kategori: surf
accesszon ⇢
rattsurfning
användning av smart mobil eller liknande vid bilkörning, i synnerhet om man håller telefonen i handen. Det anses allmänt begränsa förarens uppmärksamhet. Från den 1 januari 2018 är det förbjudet i Sverige, se Transportstyrelsens webbsidor. – Rattsurfa var ett av årets nyord 2015 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk).
[bilar] [surf] [årets nyord] [ändrad 3 augusti 2019]
WILF
what was I looking for – om planlöst surfande på webben; wilfing, wilfer.
snålsurfning
användning av någon annans trådlösa nätverk (wi-fi) utan lov. Kallas också för nätsnyltning. – Jämför med piggybacking, wardriving och wi‑fi squatter.
privat surfning
surfande på internet utan spår i webbläsaren. – Privat surfning finns som inställning i de vanligaste webbläsarna med olika benämningar. Inställningen innebär att ingen information sparas som i efterhand kan visa vilka webbsidor användaren har besökt. – Annars lagrar webbläsare information om vilka sidor som besökts (se historia), kakor och nerladdade bilder, ljudfiler och dokument av webbläsaren. Men vid privat surfning sparar webbläsaren ingen sådan information. Den lagras inte alls, eller raderas automatiskt så snart det går. – Om webbläsaren vid icke‑privat surfning hjälper användaren att fylla i webbadresser genom att visa förslag, baserade på tidigare besök, så föreslår den inte några adresser som enbart har besökts vid privat surfning. De adresserna har nämligen inte sparats. – Privat surfning är möjlig med de vanligaste webbläsarna. Man kan välja det bland inställningarna. Det kom först 2005 på Safari under namnet private browsing (privat surfning), och har sedan dess införts i Google Chrome som incognito (på svenska inkognito), i Internet Explorer† som Inprivate (samma på svenska), i Firefox som private browsing, privat surfning. Webbläsaren Epic har privat surfning hela tiden. – Privat surfning kallas ironiskt också för ”porn mode”. – Naturligtvis finns det, förutom att dölja besök på porrsidor, många goda skäl att hemlighålla vilka sidor man besöker, framför allt att ingen annan har med den saken att göra. – Man bör samtidigt komma ihåg att det finns data om besökarna på varje webbserver som besökts, och hos internetoperatörerna som förmedlar trafiken. Om du surfar på jobbet kan din arbetsgivare se på företagets server vilka sidor du har besökt, även om du har din webbläsare inställd på privat surfning. För att bli helt ospårbar bör man använda nätverk som Tor och VPN‑tjänster. Man bör också komma ihåg att den raderade informationen från privat surfning kan återskapas (se dataremanens) om den inte har skrivits över. – I november 2014 införde Firefox också glömskeknappen, även kallad för Glöm det senaste, på engelska Forget button. Den gör att användaren kan radera alla spår efter de senaste fem minuterna, två timmarna eller 24 timmarna i webbläsaren. Alltså retroaktiv privat surfning eller historieradering (history wiping). – En utförlig artikel om privat surfning, hur det fungerar och dess svagheter finns i denna artikel i Wired.
[personlig integritet] [surf] [webbläsare] [ändrad 5 april 2023]
surfning
surfa på webben, surfa på internet – besök på webbsidor samt läsning och skrivning av e‑post, chattande med mera. – Surfning är ett övergripande ord för det man kan göra när man har tillgång till internet. – Uttrycket to surf the internet användes först av den amerikanska bibliotekarien Jean Armour Polly (arkiverad webbsida) i mars 1992 i artikeln ”Surfing the internet: an introduction” (länk), mer om den på denna artikel (arkiverad). – På engelska: surfing; to surf. – Förra kommunikationsministern Ines Uusmanns berömda uttalande om internet – ”bara en fluga” – syftade enligt henne själv på webbsurfande i bemärkelsen att planlöst följa länkarna från sida till sida på webben.
[språktips] [surf] [webben] [ändrad 11 oktober 2021]
surfplatta
handhållen dator i form av en pekskärm. – En komplett dator är inbyggd i bildskärmen. Det behövs inget separat tangentbord och ingen mus, eftersom man pekar direkt på bildskärmen och skriver på ett virtuellt tangentbord. – Det mest kända exemplet på surfplatta är Apples iPad, som har gett upphov till den skämtsamma benämningen padda. – En surfplatta är ett slags pekdator. – På svenska kallas surfplattor också för datorplattor eller pekplattor. Surfplattor för skolelever kallas också för lärplattor. – En kombination av surfplatta och vanlig bärbar dator kallas för hybriddator eller PC‑platta. – Se också Datatermgruppen (länk) och ordet surfning. – På engelska används benämningar som pad (i sammansättningar), slate, tablet och media tablet.
[datorer] [surfplattor] [ändrad 22 februari 2021]