koreografi

(choreography) – i systemutveckling: beskrivning av samspelet mellan olika program och system, till exempel utbytet av meddelanden. – Jämför med orkestrering. (Grundbetydelsen av koreografi är regi av dans.)

[systemutveckling] [ändrad 29 januari 2018]

schema

  1. – engelska schema betyder diagram, schema, uppställning, figur. – När det gäller it syftar engelska schema ofta på en schematisk beskrivning av sambanden mellan delarna av ett system eller ordningsföljden i en process. Det kan då översättas med diagram eller schema.
  2. database schema – databasschema, databasdiagram – en beskrivning av hur en databas ska vara uppbyggd, vad som ska finnas i den och hur delarna hänger ihop. Schemat realiseras av en databashanterare;
  3. – på svenska: schema i betydelsen tidplan heter schedule på engelska.

– Det svenska ordet schema böjs så här: det schemat, flera scheman; de schemana. Plural av engelska schema är schemas eller schemata. – Engelska schema ska inte förväxlas med det besläktade ordet scheme, som betyder plan, intrig.

[databaser] [språktips] [systemutveckling] [ändrad 22 januari 2019]

 

versionskontroll

(revision control, source control, version control) – hantering av olika ver­sioner av samma information (ett dokument, källkoden till ett program). Används när flera personer samtidigt arbetar med in­for­ma­tionen. Behövs för att spåra och rätta till fel, för kon­se­kvens­änd­ringar och för att sam­man­ställa en slutgiltig version. Program eller funktioner för ver­sions­kon­troll brukar numrera och datera alla ver­sioner på ett systematiskt sätt. Det brukar också gå att checka ut ett dokument för att arbeta med det: då blir dokumentet låst så att bara den som har checkat ut dokumentet kan göra ändringar.

[systemutveckling] [versioner] [ändrad 5 november 2017]

iteration

i programmering: upprepning, omtagning – resultatet av varje iteration används som indata i nästa. Detta upprepas ett bestämt antal varv eller tills resultatet uppfyller ett bestämt villkor. – Utförandet av en iteration i en programkörning kallas för en slinga, på engelska loop. (Om programmet är skrivet på ett ogenomtänkt sätt kan en slinga rulla på i evighet och eventuellt sättas igång av misstag.) – I iterativ system­utveck­ling utvecklar man snabbt ett komplett system som sedan omarbetas genom att man går igenom programkoden gång på gång och förbättrar. I denna betydelse kan iteration översättas med omarbetning.

– Skill­naden mellan iteration och rekursion: Båda programmeringsteknikerna använder repe­ti­tion. Samma programkod körs om och om igen:

  • – I iteration ingår upprepningen direkt i program­koden. (Om villkoret V inte är uppfyllt, hoppa tillbaka till rad X och upprepa beräkningen, nu med resultatet av den förra beräkningen som indata.)
  • – I rekursion anropar den aktuella delen av programkoden sig själv tills ett bestämt villkor är uppfyllt. Det innebär att anropet först går till anropsstacken och sedan tillbaka till den aktuella programkoden igen. Det leder till att rekursion blir mer tidskrävande än iteration, vilket märks vid omfattande beräkningar.

– Allt som kan göras med rekursion kan också göras med iteration. – Läs också om iterator.

[programmering] [systemutveckling] [ändrad 14 oktober 2018]

Linus lag

  1. – ”Given enough eyeballs, all bugs are shallow”, vilket betyder att om tillräck­ligt många granskar programkoden kommer varje bugg att vara lätt att rätta till (åtminstone för någon av granskarna). – Yttrandet tillskrivs Linus Torvalds och citeras i Eric Raymonds bok Kate­dralen och basaren;
  2. – ”Allt som en människa gör moti­ve­ras med över­levnad, socialt liv eller nöje.” – I förordet till boken The hacker ethic and the spirit of the information age från 2001 for­mu­le­rade Linus Torvalds den tesen, och han ansåg att det var stadier i en utveckling: resul­tatet blir bäst när man gör saker bara för att det är roligt.

[fel] [lagar] [systemutveckling] [ändrad 23 december 2017]

öppna system

operativsystem och program som bygger på allmänt kända, icke slutna standarder, och som därför förväntas fungera ihop, oav­sett vem som har utvecklat dem. – Öppna system har interoperabilitet och portabilitet samt följer öppna standarder i hög ut­sträckning. Oftast, men inte alltid, menar man Unix och Unix­kompatibla system, se Posix. – Idén om öppna system växte fram på 1980‑talet som re­aktion mot den tidens slutna stor­dator- och minidator­­system. Tanken bakom öppna system var att man ska veta på förhand att all mjuk­­vara skriven för öppna system fungerar ihop direkt, även om den kommer från olika före­tag. Det ska räcka med att utveck­larna har tillämpat öppna standarder. – Uttrycket används numera sällan, mest därför att principen har blivit närmast självklar, bland annat därför att det bara finns ett fåtal processortyper och operativsystem som är allmänt spridda. – Öppna system för­ut­­sätter inte öppen källkod, utan det viktiga är att systemet fungerar ihop med andra pro­gram och system på ett känt och för­­ut­­säg­­bart sätt. – I mer all­män be­tydelse är ett öppet system ett system som är öppet för alla att an­vända och bygga tillämp­ningar för, för­­ut­­satt att de följer systemets specifikationer. – Jäm­­­för med öppen käll­kod och fri mjuk­­vara.

[mjukvara] [öppet] [ändrad 19 september 2019]