cmd

cmd-tangenten, kommandotangenten, cmd key, command key – tangent som finns på tangentbord för Mac­intosh. Den används i kombination med andra tecken på tangentbordet för att ge instruktioner (kort­kommandon) till datorn. – Macar brukar ha två kommandotangenter, en på varje sida av mellanslags­tangenten. De är markerade med texten cmd och tecknet , ibland med äpplet (). – De vanliga in­struk­tion­erna ⌘‑x, ⌘‑c, ⌘‑v och så vidare motsvarar ctrl‑x, ctrl‑c och ctrl‑v och så vidare i Windows. – Cmd‑tangenten fanns redan på datorn Apple II† med början 1979, men tecknet kom 1984 med den första Macen. – Cmd-tangentens funktion är (förutom när det gäller ⌘‑x med flera) besläktad med den som Windows‑tangenten har på tangentbord för Windows. Tangenter av detta slag kallas ibland för metatangenter.

[tangentbord] [ändrad 23 september 2019]

symbol för Apple; tecknet finns ibland på cmd‑tangenten på tangentbord för Macintosh. [Tecknet är Apples välkända äpple som någon har tagit en tugga ur. Beroende på att HTML‑koden för det tecknet inte är officiellt standardiserad kan det i en del webbläsare visas ett annat tecken.]

[tangentbord] [tecken] [ändrad 29 november 2019]

”Fornminne”, ”place of interest” – tecken på en specialtangent som har funnits på Macintosh från början. Tangenten kallas för command key, kommandotangent. På samma tangent finns vanligtvis också förkortningen Cmd och ibland också ett äpple (). – Det var formgivaren Susan Kare som valde tecknet efter att ha sett den nordiska symbolen för fornminne. Det officiella engelska namnet på tecknet är place of interest.

[mac] [tangentbord] [tecken] [ändrad 24 november 2019]

SilentKeys

ett tangentbord som ger möjlighet till hemlig och anonym kom­mu­ni­ka­tion. Tillverkas troligen inte längre (april 2019). SilentKeys kan anslutas till vilken dator som helst och användas som ett vanligt tangentbord. Men det har också två special­funk­tioner:

  • – Man kan starta webbläsaren Satya som kommunicerar med webbservrar genom nätverket Tor. Det innebär att det är praktiskt taget omöjligt för någon som avläser internetkommunikationen att avgöra vilka webbsidor man besöker;
  • – Man kan starta operativsystemet Satya, som körs enbart i datorns arbetsminne. Det innebär att det inte finns några spår i datorn av vad man har gjort efter att man har stängt av operativsystemet. (Satya är ett utförande av Linux, närmast baserat på Tails.)

– Både webbläsaren och Satya är inbyggda i tangentbordet. – Silentkeys har utvecklats av det franska företaget Preevio (nere i mars 2019, arkiverad webbsida – se också f6s.com/preevio) och finansierades sommaren 2016 genom insamling på Kickstarter (länk).

[nerlagt] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [tangentbord] [ändrad 9 april 2019]

Word Flow

Microsofts avvecklade virtuella tangentbord för smarta mobiler. Det utvecklades först för Windows Phone†, men i april 2016 kom också en version för iPhone; den lades ner 2017. Microsoft rekommenderar i stället ett liknande program, SwiftKey (länk). Det Word Flow som nu säljs i Microsoft Store är ett slags korsord. – Word Flow gav bland annat användaren möjlighet att välja ett bågformat tangentbord som gjorde det enklare att skriva med en hand. Det hade också ett alternativt sätt att skriva, gesture typing (mer om det, se Shapewriter). – Se Microsofts webbsidor (inaktuellt – från 2014).

[nerlagt] [tangentbord] [ändrad 11 juni 2021]

ShapeWriter

ett avvecklat system för att snabbt skriva text på virtuella tangentbord. – I stället för att vidröra en virtuell knapp i taget drog man fingret (eller pennan) från bokstav till bokstav i varje ord, utan att lyfta fingret. För varje ord blev det en särskilt form för fingerrörelsen. Ett program knöt olika former till ord i en ordlista. Det krävdes inte att man drog fingertoppen exakt från bokstav till bokstav på tangentbordet, för programmet identifierade orden efter formen. Mindre förskjutningar och deformeringar påverkade inte igen­kän­ning­en. När man hade lärt sig tillräckligt många former kunde man därför skriva utan att titta på bildskärmen. Man använde alltså ett slags fingergester. – ShapeWriter utvecklades i början av 00‑talet av Per Ola Kristensson (länk), då på Linköpings universitet, nu på universitetet i Cambridge, och Shumin Zhai (länk), då på IBM:s forskningsinstitut i Almaden i Kalifornien, nu på Google. ShapeWriter gick först under namnet Shark. – ShapeWriter släpptes som produkt av IBM, som gjorde utföranden för iOS och Android. 2008 köptes ShapeWriter av företaget Nuance Communications (nuance.com), och då togs ShapeWriter bort från marknaden. – Det har kommit flera liknande produkter, bland annat som alternativ i Microsofts virtuella tangentbord Word Flow. Skrivsättet kallas på engelska ofta för gesture typing.

[användargränssnitt] [tangentbord] [ändrad 29 augusti 2020]

zero-travel

noll slaglängdom tangentbord: med tangenter som inte rör sig när man trycker på dem. – Uttrycket zero‑travel används dock främst om sådana tangentbord som ger använd­a­ren en illusion av att tangenten rör sig, trots att den inte gör det – så kallade haptiska tangentbord. – Alla virtuella tangentbord, till exempel de på smarta mobiler, har noll slaglängd. Men de brukar inte lämpa sig för längre texter, eftersom skribenten inte känner om fingrarna har träffat rätt. Därför måste skribenten vara uppmärksam både på tangentbordet (som dessutom ofta är litet) och på bildskärmen. Haptiska tangentbord har däremot en inbyggd mekanism som på något sätt ger användarens fingertopp en bekräftelse på att den verkligen har träffat en virtuell tangent (och inte mellan två tangenter). De kan också bekräfta med ett klickljud. – Uttrycket zero‑travel används främst i marknadsföring av haptiska tangentbord.

[användargränssnitt] [tangentbord] [virtuellt] [ändrad 26 september 2017]