escape

i datorteknik: avbrott, eller skifte; som verb: avbryta för, undanta:

  1. Esc-tangenten på tangentbordet är till för att användaren ska kunna stoppa en program­körning. Det gör man när programmet har fastnat i en slinga, alltså går och går utan att bli färdigt. Det är en kvarleva från äldre tangent­bord och fungerar sällan i nyare program. (I stället brukar man använda tangent­kombi­na­tionen ctrl-alt-delete.) – Esc-tangenten är ibland märkt med tecknet ⎋ ;
  2. – i en del program kan man använda Esc-tangenten för att avbryta, alltså att stänga aktiva fönster och backa ut ur ett på­gå­ende jobb;
  3. – i programmering betyder instruk­tionen escape att det kommer ett skifte mellan program­kod och text skriven i natur­ligt språk för människor (alltså kom­men­tarer till koden). Eftersom både text och program­kod skrivs med tangent­bordet behövs ett sätt att markera vad som är vad. En escape sequence anger att de tecken som följer är in­struk­tioner, inte text. I ASCII‑tabellen finns en escape character (avbrotts­tecken, skiftes­tecken), tecken nummer 27, som har denna funktion. Escape a charactercitera ett tecken, avbryta för ett tecken, undanta ett tecken – alltså: markera att tecknet ska skrivas som det är, inte tolkas som del av program­kod. – Se också utkommen­tera;
  4. – när man formulerar sökvillkor vid sökningar på webben eller i data­baser används skiftes­tecken ibland för att ange att tecken som * och ? ska tolkas som vanliga tecken, citeras, inte tolkas som joker­tecken.

– Utanför datateknik betyder escape oftast flykt, rymning. I fysik talar man om escape velocity, flykt­hastig­het – den hastig­het som en rymd­farkost måste ha för att kunna lämna jordens gravi­ta­tions­fält.

[användargränssnitt] [programmering] [sökmotorer] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 9 april 2018]

insert

  1. – infoga – lägga till text i ett dokument utan att ta bort befintlig text. Befintlig text förskjuts åt höger. – Se infogningsläge;
  2. – tangent för växling mellan infog­nings­läge och över­skriv­nings­läge i ordbehand­ling. – Insert-tangenten finns på många tangentbord, men fyller sällan någon funktion, eftersom infog­nings­läge numera är det normala. Överskriv­nings­läge används nästan aldrig i moderna program. Om man av misstag har aktiverat överskriv­nings­läge kan man återgå till infog­nings­läge genom att trycka på Insert‑tangenten, som ibland är märkt INS.
  3. – Insert-tangenten kan i vissa program också användas för kopiering och inklistring. Ctrl+insert ger, efter markering, funktionen kopiera, skift+insert ger funktionen klistra in.

[användargränssnitt] [ordbehandling] [tangentbord] [ändrad 24 augusti 2018]

B

  1. Bförkortning för byte. Skrivs med stort B. – Det är ingen officiell för­kort­ning, men används ändå: MB för megabyte, GB för gigabyte, TB för terabyte och så vidare. – Det förekommer också att bit för­kortas med litet b, men undvik det. Det är risk för sammanblandning med B för byte. Skriv bit även i förkortningar, alltså kbit för kilobit, Mbit för megabit och Gbit för gigabit;
  2. – beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda diskett-stationen på datorer med Dos eller Windows. Skrivs ofta B: med kolon, eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan en­hets­bok­staven och den följande fil­speci­fikationen (alltså be­teckningen på den fil på disketten som man vill öppna). Mo­derna datorer använder inte disketter, så en­hets­bok­stäverna A och B används normalt inte längre. – Se också A och C;
  3. – se /b/ (diskussionsforum);
  4. – se ctrl-b.
  5. – förkortning för bel, se decibel.

[datalagring] [diskussioner] [förkortningar på B] [grafiskt användargränssnitt] [måttenheter] [tangentbord] [typografi] [ändrad 4 juli 2017]

Pause Break

funktionstangent som finns på standardtangentbord. Saknas på tangentbord som är avsedda enbart för Mac. Ursprungligen användes den för att göra en paus eller ett avbrott i ett pågående program. Den saknar funktion i de flesta vanliga nya program, men används fortfarande ibland av programutvecklare. Trycker man på Windows-tangenten och Pause Break samtidigt får man upp systeminformation.

[tangentbord] [ändrad 15 januari 2018]

KALQ

utformning av tangentbord avsedd för skrivning med tummarna. Alltså när man SMS:ar med mobiltelefon. – Ut­gångs­punkten är att man skriver växelvis med höger och vänster tumme. Bok­stäv­erna har därför placerats på ett sätt som passar det sättet att skriva. – Tangent­bordet är uppkallat efter en knapp­sekvens på höger sida. Det har utvecklats efter ingå­ende studier på S:t Andrews university i Skottland, Max Planck-institutet i Tyskland och Montana Tech under ledning av bland annat Per Ola Kristensson (länk). – Läs mer i detta press­med­de­lande (arkiverat).

[mobilt] [tangentbord] [ändrad 11 juni 2018]

dvorak

Dvorak simplified keyboard – alternativ teckenuppsättning på tangent­bord, uttänkt för att man ska kunna skriva snabbare än med vanliga tangent­bord (se qwerty). – Dvorak‑tangentbordet ut­vecklades på 1920‑talet av August Dvorak (1894–1975, se Wikipedia) och William Dealey (1891—1986) i USA, och patenterades 1932. De första sex bok­stäverna upptill till vänster är pyfgcr. – Den grundläggande skillnaden mellan qwerty och dvorak är att qwerty‑tangent­bordet konstruerades för att man inte skulle kunna skriva för fort. Då skulle nämligen skriv­maskinens typ­armar trassla in sig i varandra. Dvorak, däremot, ut­formades enbart för att det skulle gå fort och lätt att skriva. De elektriska skrivmaskinerna, i synnerhet IBM:s Selectric med kula, tog bort problemet med typarmarna. – Som alla kan konstatera har dvorak inte slagit igenom, men de som tar världs­rekord i snabb maskinskrivning brukar använda dvorak. – Uttal: Observera att dvorak i denna betydelse ska uttalas på engelskt sätt, inte på tjeckiskt sätt, alltså inte som kom­positören Antonin Dvořáks namn. – Den svenska varianten av dvorak kallas för svorak. – Läs mer om dvorak i Wikipedia. – Läs också om KALQ, ett tangentbord utformat för folk som skriver med tummarna. – Journalisten John Dvorak har inget med tangentbordet att göra.

[tangentbord] [ändrad 2 juli 2019]

qwerty

det vanliga tangentbordet för engelska och svenska. (Något annor­lunda än tangent­borden för tyska, qwertz, och franska, azerty.) Upp­kallat efter de sex första bok­stäverna upptill till vänster. – Tangent­bordet patenterades 1878 av den amerikanska upp­finnaren Christopher Sholes. Han konstruerade det för att hindra maskin­skrivaren från att skriva för fort, för om man gör det med en gammaldags skrivmaskin fastnar typ­armarna i var­andra. Översta bokstavsraden inne­håller dess­utom, på begäran av tillverkaren Reming­ton, bok­stäverna i typewriter om­kastade. – Qwerty är också över­gripande beteckning på kon­ventionella tangent­bord, in­klusive det tyska och det franska, till skillnad från radikalt annorlunda uppställningar som dvorak och KALQ. – Svenska tangent­bord har samma upp­ställning av bok­stäverna (däremot inte av andra tecken) som de engelska, men med tillägg av å, ä och ö.

[tangentbord] [ändrad 2018-09-16]

SysRq

(system request) – tangent som finns på tangent­bord för person­datorer enligt IBM‑standard, men som inte längre har någon be­stämd funktion. Program­utveck­lare kan dock tilldela tangenten en funktion. På person­datorer användes den tidigare ofta som ”nöd­broms”. – Tangenten fanns från början på stordator-terminaler, och de kom med på person­datorerna för att man skulle kunna använda dem för teminal­emu­le­ring. Tangenten gav bland annat an­vändaren möjlig­het att med­dela stor­datorn att ”jag är kvar”, så att stor­datorn inte skulle släcka ned terminalen vid in­ak­tivitet.

[tangentbord] [ändrad 9 juli 2017]