ta bort

(delete) – även radera – ta bort en fil eller en del av innehållet i en fil. Kommandot ta bort kan utföras på flera sätt:

  1. – med backtangenten med utgångs­punkt från insätt­nings­punkten;
  2. – med tangenten Delete (ibland DEL) eller backtangenten efter att man har markerat vad som ska tas bort;
  3. – med ett meny­kommando eller en virtuell knapp på bildskärmen.

– Kommandot ta bort kan ofta, men inte alltid, ångras (undo). Datorer med grafiskt användargränssnitt sparar borttagen information i den så kallade papperskorgen, där den blir kvar tills man även raderar den från papperskorgen eller tömmer papperskorgen helt. – I vissa program aktiverar tangenten Delete över­skriv­nings­läge, och då är den alterna­tivet till insert-tangenten. – Skilj mellan delete och cancel (avbryt, upphäv). – Se också makulera (discard), scratch och mjuk borttagning. – Notera att raderad informa­tion ofta kan åter­skapas – se data­remanens.

[användargränssnitt] [data] [tangentbord] [ändrad 8 januari 2018]

apyware

anti-spyware – vanlig felskrivning av spyware, se spion­program. – Apyware har blivit en känd och etablerad förkortning för anti-spyware. Orsaken är att många missar s:et på tangent­bordet när de ska skriva spyware, och i stället träffar a:et som ligger intill. Därför lägger många som marknadsför anti-spionprogram till apyware som meta­data på sina webbsidor. Då når de även de som har fingrar som slinter. – Se också Cupertino effect.

[fel] [skadeprogram] [språk] [ware]

enter

  1. – to enter – se mata in och inmatning;
  2. – på tangentbord: Enter – en tangent som numera oftast är identisk med retur­tangenten. Men på vissa äldre tangent­bord fanns en separat Enter‑tangent. Enter-tangenten användes när man avslutade och bekräftade inmatning av data i ett fält;
  3. – knapp på ingångssidan till webb­plats: ger tillträde till resten av webbplatsen, ofta efter att besökaren först har läst och godkänt vissa villkor. Kan i denna användning över­sättas med ”Öppna”.

[användargränssnitt] [tangentbord] [webben] [ändrad 11 oktober 2018]

alt

  1. alt-tangenten, alternativtangentenfunktionstangent som brukar finnas till vänster om mellan­slags­tangenten. Den trycks ner till­sammans med någon annan tangent och ändrar då den tangentens funktion på ett sätt som varierar från program till program. På Mac kallas den på engelska för option key, men den är ändå märkt med alt och med tecknet;
  2. – en samling diskussions­forum på Usenet med färre regler än på övriga Usenet. Under alt finns ett stort antal forum (alt-hierarkin) som alt.astronomy och alt.celebrities.madonna. Vem som helst som vet hur man gör kan starta ett Usenet­forum under alt. Sådana forum brukar vara mer specialiserade än andra Usenet­forum. – Fri­heten att starta alt‑forum uppvägs av att andra Usenet­servrar kan strypa dem genom att vägra att ta emot dem. Man kan nå alt‑forumen på Usenet genom Google Groups.

[diskussioner] [tangentbord] [ändrad 30 november 2018]

överskrivningsläge

textinmatning där nya tecken raderar eventuella efterföljande tecken i stället för att skjuta dem åt höger. Det är ovanligt i moderna program, men i vissa program kan man aktivera det. Det sker oftast av misstag med insert‑tangenten. Det vanliga är infogningsläge, som vid behov också aktiveras med insert‑tangenten. Insert‑tangenten används alltså oftast för att växla mellan de två lägena. Ibland kan man också aktivera överskrivnings­läge med delete‑tangenten. – På engelska: overtype mode.

[tangentbord] [ändrad 14 augusti 2019]

escape

i datorteknik: avbrott, eller skifte; som verb: avbryta för, undanta:

  1. Esc-tangenten på tangentbordet är till för att användaren ska kunna stoppa en program­körning. Det gör man när programmet har fastnat i en slinga, alltså går och går utan att bli färdigt. Det är en kvarleva från äldre tangent­bord och fungerar sällan i nyare program. (I stället brukar man använda tangent­kombi­na­tionen ctrl-alt-delete.) – Esc-tangenten är ibland märkt med tecknet ⎋ ;
  2. – i en del program kan man använda Esc-tangenten för att avbryta, alltså att stänga aktiva fönster och backa ut ur ett på­gå­ende jobb;
  3. – i programmering betyder instruk­tionen escape att det kommer ett skifte mellan program­kod och text skriven i natur­ligt språk för människor (alltså kom­men­tarer till koden). Eftersom både text och program­kod skrivs med tangent­bordet behövs ett sätt att markera vad som är vad. En escape sequence anger att de tecken som följer är in­struk­tioner, inte text. I ASCII‑tabellen finns en escape character (avbrotts­tecken, skiftes­tecken), tecken nummer 27, som har denna funktion. Escape a charactercitera ett tecken, avbryta för ett tecken, undanta ett tecken – alltså: markera att tecknet ska skrivas som det är, inte tolkas som del av program­kod. – Se också utkommen­tera;
  4. – när man formulerar sökvillkor vid sökningar på webben eller i data­baser används skiftes­tecken ibland för att ange att tecken som * och ? ska tolkas som vanliga tecken, citeras, inte tolkas som joker­tecken.

– Utanför datateknik betyder escape oftast flykt, rymning. I fysik talar man om escape velocity, flykt­hastig­het – den hastig­het som en rymd­farkost måste ha för att kunna lämna jordens gravi­ta­tions­fält.

[användargränssnitt] [programmering] [sökmotorer] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 9 april 2018]

insert

  1. – infoga – lägga till text i ett dokument utan att ta bort befintlig text. Befintlig text förskjuts åt höger. – Se infogningsläge;
  2. – tangent för växling mellan infog­nings­läge och över­skriv­nings­läge i ordbehand­ling. – Insert-tangenten finns på många tangentbord, men fyller sällan någon funktion, eftersom infog­nings­läge numera är det normala. Överskriv­nings­läge används nästan aldrig i moderna program. Om man av misstag har aktiverat överskriv­nings­läge kan man återgå till infog­nings­läge genom att trycka på Insert‑tangenten, som ibland är märkt INS.
  3. – Insert-tangenten kan i vissa program också användas för kopiering och inklistring. Ctrl+insert ger, efter markering, funktionen kopiera, skift+insert ger funktionen klistra in.

[användargränssnitt] [ordbehandling] [tangentbord] [ändrad 24 augusti 2018]

B

  1. Bförkortning för byte. Skrivs med stort B. – Det är ingen officiell förkort­ning, men används ändå: MB för megabyte, GB för gigabyte, TB för terabyte och så vidare. – Det förekommer också att bit för­kortas med litet b, men undvik det. Det är risk för sammanblandning med B för byte. Skriv bit även i förkortningar, alltså kbit för kilobit, Mbit för megabit och Gbit för gigabit;
  2. – beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda diskett-stationen på datorer med DOS eller Windows. Skrivs ofta B: med kolon, eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan en­hets­bok­staven och den följande filspecifikationen (alltså be­teckningen på den fil på disketten som man vill öppna). Mo­derna datorer använder inte disketter, så en­hets­bok­stäverna A och B används normalt inte längre. – Se också A och C;
  3. – se /b/ (diskussionsforum);
  4. – se ctrl-b.
  5. – förkortning för bel, se decibel;
  6. – ett numera mycket ovanligt programspråk som utvecklades i slutet av 1960‑talet på Bell Labs av Ken Thompson och Dennis Ritchie. Det ses som en föregångare till det desto mer framgångsrika programspråket C.

[datalagring] [diskussioner] [förkortningar på B] [grafiskt användargränssnitt] [måttenheter] [programspråk] [tangentbord] [typografi] [ändrad 17 december 2019]