skiftkänslig

(case sensitive) – som gör skillnad mellan stora och små bokstäver. Exempel: lösen­ord är alltid skift­känsliga. Så om du har lösenordet lösenOrd måste det skrivas exakt så, inte som lösenord (fel). Kallas också för skiftlägeskänslig eller versalkänslig – se Datatermgruppen (länk). Skiftkänslighet är ofta viktigt inom it, men inte alltid. Bland sådant som nästan alltid är skiftkänsligt finns:

– Allmänt kan man säga att ju mer fack­kunskaper som krävs för att man ska skriva viss teckensträng, desto mer sannolikt är det att teckensträngen är skiftkänslig. Stor och liten bokstav kan användas för att markera viktiga skillnader. Program och tjänster för icke-specialister brukar däremot inte vara skiftkänsliga. Sökningar i sökmotorer är som regel inte skiftkänsliga.

[tecken] [ändrad 31 december 2018]

dash

  1. – engelska för tecknet , se tankstreck;
  2. – arbetsnamn på det program­språk som sedan fick namnet Dart;
  3. – sökfunktionen i Ubuntu;
  4. – se Amazon Dash;
  5. – se dashboard;
  6. Dash – nerlagda smarta hörsnäckor från det tyska företaget Bragi . De släpptes till försäljning i januari 2016. Efter problem med leveranser sålde företaget Bragi sin hårdvaruverksamhet till ett icke angivet företag i april 2019 för att enbart ägna sig ut utveckling av hårdvara i samarbete med taiwanesiska Asia Universal Technology.  – Snäckorna, som var av typen in‑ear (man tryckte in dem i hörselgången), var trådlösa, hade inbyggd musikspelare med lagring, hade sensorer för stegräkning och mätning av annan träning, kunde filtrera bort yttre ljud, kunde styras med handgester och huvudskakningar och kunde kopplas till en smart mobil. – Se bragi.com (nere i augusti 2019 – arkiverad).

[e-handel] [grafiskt användargränssnitt] [ljud och bild] [nerlagt] [programspråk] [sökningar] [tecken] [ändrad 3 augusti 2019]

ACE

  1. Foto av räksmörgås.
    xn--rksmrgs-5waolo

    ASCII compatible encoding – metod att använda icke‑engelska tecken, som åäö, i domännamn. Det är egent­ligen omöj­ligt. Därför an­vänder ACE fortfarande bara bok­stä­verna i det engelska alfa­betet, alltså a—z, samt siff­rorna 09 och bindestreck. Problemet löses genom att andra tecken kodas som teckenkombi­­na­tioner. De byts auto­matiskt ut i webbläsare som klarar ACE. Med ACE kodas domännamnet www.räksmörgås.se som www.xn--rksmrgs-5waolo.se. Kodningen och avkodningen sköts normalt av ett pro­gram i webb­­läsaren, omärk­ligt för användaren, som bara skriver och läser namnet som räksmörgås. Liknande förvand­lingar kan göras i nästan alla skrift­­system, in­klu­sive ki­nesiska och japanska. – Observera att ACE bara är avsett för webben. Det fungerar inte för e‑postadresser. ”Åsa Häggström” på företaget ”Räksmörgås” bör därför ha e‑postadressen asa.haggstrom@raksmorgas.se, alternativt asa.haggstrom@xn--rksmrgs‑5waolo.se om företaget har registrerat den domänen. Det går inte att internationalisera första delen av e‑postadressen (personnamnet). – ACE är en övergripande beteckning på metoden för att göra andra teckensystem än det engelska alfabetet användbara på internet. Själva konverteringen görs med programmet ToASCII, som upptäcker de etiketter som innehåller tecken som behöver konverteras, och Punycode, som utför konverteringen. Efter konverteringen läggs prefixet xn-- till. – ACE ingår i systemet IDN, se Internationaliserade domän­­namn. – Läs också om internationalized resource identifier (IRI);

  2. – ACE – Automatic computing engine – dator kon­stru­erad 1946 av Alan Turing. – En för­­enklad version av Turings kon­struk­tion, Pilot Model ACE, var klar 1950. Den var då världens snabbaste dator med en klockfrekvens på en megahertz. Flera andra 1950‑tals­­datorer byggdes med ACE som före­bild, bland annat Deuce, som till­­verkades i 31 exemplar 1955—1963. – Se Wikipedia.

[datorer] [domäner] [förkortningar på A] [it-historia] [tecken] [ändrad 28 november 2018]

snabel-a

svenskt namn på tecknet @ i e‑post­adresser. – Namnet snabel‑a är svensk standard, och kan användas i alla samman­hang. På engelska utläses teck­net ”at”. Det full­ständi­ga engelska namnet på tecknet @ är commercial at. – Andra svenska benämningar är det skämt­samma kanel­bulle och det mindre lyckade alfaslang (tecknet @ har inget med den grekiska bok­staven alfa, α, att göra). – Teck­net @ infördes i e‑post­adresser av Ray Tomlinson. Han skrev 1971 det första e‑post­pro­gram­met, och behövde då ett tecken att sätta mellan mot­tagarens användarnamn och namnet på hennes dator­nät. – @ är ett ur­sprung­ligen franskt skriv­tecken som mot­svarar svenska à (som i fem kilo potatis à 29 kronor). Och förr an­vände tele­gra­fister tecknet @ som av­slut­nings­tecken (end of transmission). – Se också Data­term­gruppen.

[e-post] [tecken] [ändrad 25 april 2017]

humörfigur

(smiley) – enkel figur som i textmeddelande visar en känsla, attityd eller reaktion. De enklaste humör­figurerna är samman­satta av tecken på tangent­bordet, till exempel :-) för leende, ;-) för blinkning, :-( för ledsen. Många ord­behandlare, e-post­program och mobil­telefoner byter auto­mat­iskt ut dessa tecken­kombinationer mot små teckningar (☺ 😉 ☹). En humörfigur kan också kallas för emotikon (emoticon), förkortat emot (en emot, flera emoter, engelska emote), humör­gubbe, humör­symbol eller smilis. Läs också vad Data­term­gruppen skriver (länk). – Från Japan har emojier spritt sig över världen, och det finns också introjier för intro­verta. – Den första kända humör­figuren i datatext, se på Carnegie Mellon-universitetets webbsidor, användes den 19 sep­tem­ber 1982 av Scott E Fahlman (länk)Carnegie Mellon-universitetet. Liknande kombinationer av tecken användes dock redan 1967 i maskin­skriven text, se Snopes (länk). 2009 hittade New York Times något som kan vara en humörfigur i utskriften av ett tal som Abraham Lincoln höll 1862, se här. – Läs också om assicon och reaction gif.

fyrkant

– i typografi:

  1. – ett ordmellanrum som har fast bredd och är lika brett som den teckenstor­lek som används (Åp‑höjden). Om man an­vänder typsnittet Times, 12 punkter, är alltså en fyr­kant ett utrymme som är tolv punkter brett. – På engelska: em space (efter bokstaven M);
  2. – ett mått som på samma sätt varierar med tecken­stor­leken. En halv fyrkant eller slitsa, på engelska en space (efter bokstaven N), är halva teckenstorleken, alltså 6 punkter horisontellt i Times 12 punkter. Ett tankstreck (prat­minus) brukar vara en halv fyr­kant långt. – I traditionell typografi angav man indragets om­fång i fyr­kanter: ”en fyr­kants in­drag”. Nu­mera brukar man ange in­draget i milli­meter;
  3. – tecknet # heter fyrkant när det finns på knapp­satser till tele­foner. Annars heter det nummer­tecken.
  4. tom fyrkant – se tofu.

[tecken] [typografi] [ändrad 18 oktober 2018]

Unicode

projekt för hantering av bokstäver och tecken från världens alla språk. För när­varande ingår över 110 000 tecken från över hundra skrift­­system i Unicode. – Uni­code ger varje tecken i varje språk ett eget nummer. Detta är inte okompli­cerat, eftersom tecken i två olika skriftsystem kan se likadana ut (se glyf), men ha olika ljudvärde eller annan funktion (se karaktär). Och samma tecken i ett och samma språk kan se olika ut i olika samman­hang. – Uni­code skiljer inte mellan typo­grafiska varianter av samma tecken, men däremot mellan betydelse­skiljande varianter som stora och små bok­stäver (björn är till exempel inte samma ord som Björn). – Unicode är inte namnet på ett sätt att koda tecken så att de kan hanteras av datorer, men det finns tecken­kodnings­system som bygger på Unicode, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32 (se UTF) samt det föråldrade UCS‑2. – Se unicode.org. – Unicode ligger till grund för teckenkodningen i de flesta nyare system. Det ersätter äldre teckenkodningar som ASCII, som bara har plats för ett litet antal tecken. Unicode numrerar tecknen på samma sätt som stan­darden ISO/IEC 10646. – Se också Noto, Pango och Script encoding initiative.

[tecken] [ändrad 20 mars 2018]

UTF

Unicode transforma­tion format – sätt att repre­sen­tera tecken som finns i Unicode på ett sätt som passar datorer. Det finns tre varianter av UTF, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32. De är lik­värdiga i den be­ty­del­sen att man kan kon­vertera en tecken­serie som kodats i en UTF till en annan UTF utan att tecknen för­ändras. Skill­naden är teknisk. – Se Unicodes webb­sidor: länk.

[tecken]

Internationaliserade domännamn

(Inter­nationalized domain names – IDN) – an­vändning av andra bok­stäver än a—z i namn på internetdomäner, till exempel å, ä, ö, ü och é på svenska. IDN togs i bruk under 2003. – Efter­som domännamnssystemet i själva verket inte kan hantera icke-engelska tecken fungerar IDN så att domännamn med sådana tecken kodas om, omärkligt för användaren, till en form med en­bart engelska tecken. Å, ä och ö med flera kan då skrivas in i webbläsarens adressfält och visas där, men det som överförs till webbservern är något annat med bara engelska tecken. – Standarden för realisering av IDN heter IDNA, Internationalizing domain names in applications, se denna RFC (länk). Se hur det går till under ACE (betydelse 1). Det sker omärk­ligt för användaren. – Läs mer om IDN på svenska på Internetstiftelsens webbsidor (länk) (tyvärr bara på engelska när detta skrivs).

[domäner] [tecken] [ändrad 5 augusti 2019]

understreck

(underscore) – tecknet _. – Det användes på skriv­maskiner för understrykningar. (Först skrev man ordet, sedan backade man och lade till _ under varje bokstav som skulle strykas under.) – På datorer används understreck främst för att markera ord­mellan­rum där man inte kan använda mellan­slag. I ren text används understreck också för att markera understrykning: man skriver _understrykning_ om man inte kan skriva understrykning. – Se också Datatermgruppen (länk).

[tecken] [ändrad 15 januari 2019]