Kategori: telefoni

Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om eller berör telefoni. Det gäller både mobiltelefoni och fast telefoni. Artiklar om mobil kommunikation finns i underavdelningen mobilt, och artiklar om mobiltelefoner finns i kategorin mobiltelefoner. Kategorin telefoni är en underavdelning till kategorin telekom.

smart mobil

(smartphone) – mobiltelefon som också kan användas som dator: man kan hantera e‑post och titta på webbsidor med den, och köra program av ungefär samma slag som på persondatorer – se app. – Smarta mobiler har ett tangentbord med bokstäver och andra tecken, oftast ett virtuellt tangentbord, men ibland med ett mekaniskt tangentbord i miniatyr. De brukar också ha in­byggda sensorer (accelerometer, termometer, fuktsensor och annat), GPS och kompass som utvecklare lätt kan koppla till pro­gram för telefonen. – Smarta mobiler kallas också för smarta telefoner, smarttelefoner, smartmobiler och mobildatorer. – Se också Datatermgruppen (länk). – Motsats: ringtelefon, även kallat dumtelefon (dumbphone); se också funktionstelefon.

[mobiltelefoner] [ändrad 11 februari 2018]

phone stack

amerikanskt spel med mobiltelefoner på restaurang. Alla i sällskapet lägger sina mobiltelefoner på bordet med baksidan upp. Den första som rör sin mobiltelefon måste ta notan.

[it-liv] [mobilt] [ändrad 12 februari 2018]

Rich communication services

(RCS) – en mer mångsidig ersättning för SMS i mobiltelefoner. RCS ger möjlig­het till filöverföring, överföring av bilder, gruppchatt, videosamtal och internettelefoni. Ett syftet kan sägas vara att mobiloperatörerna själva ska erbjuda och ta betalt för sådana tjänster av abonnenterna i stället för att kunderna använder Skype och andra tjänster. – RCS marknadsförs sedan 2011, en tid under namnet Joyn†. (Kallades först för Rich communication suite.) – RCS har fastställts av bransch­orga­ni­sa­tionen GSMA, se GSMA:s webbsidor.

[mobilt] [ändrad 18 augusti 2019]

femte generationen

  1. – Fifth generation computer systems project, FGCS – japansk satsning på 1980‑talet på att konstruera kraftfulla och lättanvända datorsystem. De skulle ha parallell databehandling och tillämpa artificiell intelligens. – Namnet femte generationen syftade på paral­lella system: de tidigare generationerna var radiorör, transistorer, integrerade kretsar och mikroprocessorer. – Projektet pågick från 1982 till 1992. Det blev överspelat av den allmänna teknikutvecklingen, spridningen av persondatorer och grafiska användargränssnitt samt genom­brottet för internet. I vissa avseenden var pro­jektet långt före sin tid. – Ett webbmuseum för projektet finns här;
  2. – om mobila nätverk: se 5g.

[ai] [generationer] [it-historia] [mobilt] [ändrad 29 maj 2012]

NMT

  1. – Nordisk mobiltelefoni – det första mobiltelefonnätet av modern typ. Det var cellbaserat, och det var i drift från 1981 till 2007. NMT var ett analogt mobiltelefonnät som byggdes upp gemensamt i de nordiska länderna. Det räknas i efterhand som generation ett (se mobiltelefon). – Det första NMT‑nätet togs i bruk i Saudiarabien 1981. Kort därefter togs NMT 450 i drift i Norden. Det sände på 450 megahertz. Ett andra nät invigdes 1986. Det använde frekvensen 900 megahertz, och kallades följaktligen för NMT 900. Under 1990‑talet överflyglades NMT av GSM (generation två). Det ledde till att NMT 900 togs ur drift den 31 december 2000. Det äldre nätet, NMT 450, fanns kvar till 2007;
  2. – företaget Nordisk Mobiltelefon Sverige, se Net 1;
  3. – Nordic Medtest – ett svenskt företag som testar digital utrustning för hälsa, se nordicmedtest.se;
  4. – se neural maskinöversättning.

[företag] [förkortningar på N] [mobilt] [språkteknik] [ändrad 27 maj 2020]