Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista har anknytning till tidmätning eller till händelser som är hårt knutna till vissa perioder i tiden.
(International RSI day eller International RSI awareness day) – årsdag för höjd medvetenhet om belastningsskador (repetitive strain injuries, RSI), orsakade av arbete vid dator. Till exempel musarm och karpaltunnelsyndrom. – Internationella musarmsdagen har funnits sedan år 2000. Det är sista dagen i februari varje år. – Se denna länk.
[belastningsskador] [årsdagar] [ändrad 15 november 2020]
arbetsnamn på Windows 7. Namnet Blackcomb är taget från en skidort i British Columbia.
[windows] [windows-versioner] [ändrad 5 februari 2018]
[android] [elektroniska pengar] [elektronik] [inbyggda system] [molnet] [programspråk] [versioner]
daylight saving time patch – programrättelse (patch) som ser till att datorernas klockor ställer om sig till sommartid på rätt dag. Behövdes i början av 2007 i USA därför att sommartid där, med början det året, börjar tre veckor tidigare på våren och varar en vecka längre på hösten. (Sedan 2007 har USA sommartid från andra söndagen i mars till första söndagen i november.) I Sverige och övriga EU gäller sommartid, fram till åtminstone 2020, från sista söndagen i mars till sista söndagen i oktober. EU kommer troligen att avskaffa övergången mellan sommartid och normaltid, men det har inte fattats något slutgiltigt beslut.
[förkortningar på D] [tid] [ändrad 25 oktober 2020]
förkortning för år 2000. – Y står för year och K står för tusen i denna lätt felaktiga förkortning. Felet är att den rätta förkortningen för tusen är k, inte K. Y2k hade varit rätt. – Förkortningen var aktuell i samband med 2000‑problemet. – Se också uppföljaren Y2K2X.
[förkortningar på Y] [n2n-uttryck] [tid] [ändrad 12 januari 2020].
version av Symbian†, släppt i augusti 2011 av Nokia. Det blev den sista versionen av Symbian.
[operativsystem] [versioner] [ändrad 17 september 2019]
version 5 av Android. – Lollipop presenterades den 15 oktober 2014, och beskrevs då som den mest omfattande omgörningen dittills. Bland annat tillkom ett nytt grafiskt användargränssnitt, Material Design. (Lollipop gick först under arbetsnamnet Android L.) – Föregångaren hette KitKat och efterföljaren hette Marshmallow. – Se Androids webbsidor.
[android] [android-versioner] [ändrad8 februari 2023]
arbetsnamn på version 5 av Android, släppt 2014. Det definitiva namnet blev Lollipop.
[android] [android-versioner] [ändrad 25 juni 2020]
version av Windows som kom direkt efter Windows 8. (Microsoft hoppade alltså över Windows 9.) – En definitiv version av Windows 10 visades upp den 21 januari 2015, och blev tillgänglig i juli 2015. Windows 10 för hemmabruk kunde laddas ner gratis om man redan hade Windows. – Det grafiska användargränssnittet i Windows 10 är en revidering av det kritiserade användargränssnittet i Windows 8, dessutom med inslag från Windows 7. Windows 10 kan användas på persondatorer, smarta mobiler och surfplattor. Användargränssnittet förändras automatiskt när man byter från persondator till surfplatta, eller omvänt. Talstyrningsprogrammet Cortana ingår, liksom biometrisk inloggning, se Windows Hello. – Namnet Windows 10 användes för alla versioner av Windows fram till 2021, fast med tillnamn, och det kom löpande, smärre uppdateringar i stället för helt nya versioner av Windows. 2021 kom Windows 11. – Läs mer på Microsofts webbsidor.
– Det finns många utgåvor (editions) av Windows 10. De distribueras jämsides med varandra:
– Versionerna av Windows 10 har fyrsiffriga nummer. De första två siffrorna står för årtal, som 19 för 2019. De sista två siffrorna står för månad, till exempel 03 för mars. Version 1903 är alltså från mars 2019. – Under 2019 har Microsoft gjort det möjligt att köra Linux, närmare bestämt Arch Linux, som ett så kallat subsystem till Windows 10 under beteckningen WSL2 – se Microsofts webbsidor. – Microsoft slutade erbjuda Windows 10 Home för nerladdning den 1 februari 2023. Det kommer fortfarande att underhållas. – IDG:s artiklar om Windows 10: länk.
[windows] [windows-versioner] [ändrad 26 juni 2021]
mobilt nätverk med extremt hög kapacitet. – 5g är efterföljaren till 4g, och liksom 4g är 5g inte i första hand avsedd för röstsamtal, utan för mobil dataöverföring med hög bandbredd. Det är också avsett för sakernas internet, alltså en miljö där det inte bara finns mobiltelefoner och surfplattor, utan där det också är tätt mellan andra terminaler som kommunicerar mobilt. För att basstationerna ska kunna hantera all trafik måste de vara fler och placeras tätare än i 4g. – Hög bandbredd kräver att radiosignalerna sänds på hög frekvens. Det blir ofta millimeterbandet, alltså frekvenser mellan 30 och 300 gigahertz. I USA talar man om mmwave. 5g kan också använda andra frekvenser. – Den höga frekvensen medför i sin tur att räckvidden blir kort, och att signalen blockeras av hinder som väggar och tak. Även dimma och regn kan försvåra eller stoppa datatrafiken. Därför blir 5g‑nätet troligen en kombination av dataöverföring genom kopparkabel eller optisk fiberkabel som ansluts till små basstationer: minst en i varje gathörn och i varje rum där de behövs. Modellen har kallats för ”mobiltelefoni genom wi‑fi”. – Det som följer med från tidigare generationer av mobiltelefoni och mobila nätverk är att nätverket hela tiden vet var en användare finns, förutsatt att användarens telefon (eller annan utrustning för mobil datakommunikation) är påslagen. 5g är utformat för att terminalerna ska vara påslagna ständigt med minimal strömförbrukning när de inte används. – Branschorganisationer för utveckling av 5g är NGMN och 5G‑PPP. – Ett whitepaper om 5g från 5G infrastructure association släpptes i mars 2015 på Mobile world congress i Barcelona: se länk. – Sveriges första 5g-nät invigdes den 5 december 2018 på KTH i Stockholm. – IDG:s artiklar om 5g: länk.
[mobilgenerationer] [mobilt] [ändrad 24 maj 2019]