4g

  1. – fjärde generationens mobiltelefoni – mobila nätverk med mycket snabb data­­över­­föring. Sveriges första 4g-nät invigdes i december 2009. – 4g‑telefoni har en högsta band­bredd på mellan 100 mega­bit och en giga­bit per sekund. En gigabit per sekund är kravet när mottagaren är stillastående eller gående, 100 mega­bit per sekund är kravet när mottagaren åker bil eller tåg. Den kapaciteten ger möjlig­­het att sända och ta emot video i flera kanaler, till exempel att delta i en videokonferens och se på tv sam­tidigt i samma telefon. Däremot kan man, intressant nog, inte ringa över 4g‑nätet i de första versionerna av nätet. När man ringer med en 4g-tele­fon ringer man i 3g‑nätet. – Observera att i USA har tekniker som HSPA+ marknadsförts som 4g, men de är i själva verket versioner av 3g (så kallad 3,5g). – 4g eller LTE? Enkelt kan man säga att 4g är ett varu­­märke och LTE (LTE advanced) är den bakom­­liggande tekniken. De tekniker för 4g som används i bland annat Europa har ut­vecklats bland annat i projektet Long term evolution, se LTE Advanced. Internationella tele­unionens (ITU:s) övergripande standard för vad som får räknas som 4g heter IMT‑Advanced. LTE Advanced är en teknisk specifikation som uppfyller kraven i IMT‑Advanced, och som därför får marknads­­föras som 4g. Jäm­för med 3g, 3,5g och 5g samt wimax. 4g kallas ibland också för Next generation mobile networks, NGMN. – Om mobiltelefon­­generationer, se mobil­telefon;
  2. – metoder för programmering på hög nivå, benämning på en stark trend från omkring 1970 till början av 1990-talet. Det kallades ibland för ”programmering utan programmerare”, vilket naturligtvis var en överdrift (se deklarativ programmering). Grundtanken var att programmeraren bara skulle behöva ange vad som skulle göras, inte hur det skulle göras. Programmeringsverktygen skulle ta hand om detaljerna.

[mobilgenerationer] [mobilt] [programmering] [ändrad 22 maj 2018]

Cyber Monday

påhittat namn på måndagen efter Thanksgiving i USA – den dag då folk påstås börja köpa julklappar på nätet. – Benämningen (se cyber) infördes i november 2015 av branschorganisationen Shop.org i USA, och fick snabbt genom­­slag. – Bakgrund: Cyber Monday hör ihop med Black Friday, dagen efter Thanksgiving. Thanksgiving firas alltid fjärde torsdagen i november, och är helgdag i USA. Black Friday är alltså en klämdag, alltså ledig dag för många i USA, och brukar räknas som den dag då julhandeln börjar. Black Friday heter så för att det är den dag då bu­tikernas försäljning för hela året börjar gå ihop (in black). Cyber Monday (som inte är en ledig dag) hittades på för att skapa en liknande tradition för webbshopping. I slutet av 2010‑talet har man börjat tala om Black Friday även i Sverige, och hela veckan kallas också för Black Week i Sverige. – Cyber Monday allas också för eDay eller e‑Day. – Jämför med Singles’ day.

[e-handel] [årliga evene­mang] [ändrad 14 november 2017]

GPST

GPS-tid – den tidsskala som används i GPS‑systemet. – GPS‑tid synkronisera­des 1980 med den internationella tidsskalan UTC, men GPS‑tid har, till skillnad från UTC, aldrig lagt till skottsekunder. Därför låg GPS‑tid i mars 2023 före UTC med 18 sekunder. Avvikelsen rättas vanligtvis till i den utrust­ning som får tid direkt från GPS‑satelliterna. De får med signalen från GPS‑satelliterna också information om hur stor avvikelsen är mellan UTC och GPS‑tid, och kan justera sig själva automatiskt. – GPS‑tiden beräknas av atomur på varje satellit, men tidsangivelserna samordnas av United States Naval Laboratory. – Mer på gps.gov.

[förkortningar på G] [tidmätning] [ändrad 13 mars 2023]

UT1

den internationella tidsskalan för astronomisk tid. – UT1 anpassar sekundernas längd till dygnets längd så att det alltid går exakt 24⨯60⨯60 sekund­er på ett dygn. Det blir inga skottsekunder med UT1 (där­emot med en annan tids­skala, UTC). – UT1 fast­ställs av organisationen IERS. – Läs mer under tids­­skala.

[förkortningar på U] [tidmätning] [ändrad 8 maj 2017]

skottsekund

extra sekund som läggs till vid behov för att jämna ut skillnaden mellan den internationella standardtiden (UTC) och astronomisk tid (UT1). (Se tidsskala.) – Skottsekunden avskaffas 2035 enligt beslut i november 2022 av Allmänna konferensen för vikt och mått (se bipm-org…). – Skottsekunden läggs till i tidsskalan för standard­tid, UTC. – Skillnaden mellan UTC och UT1 uppstår därför att UTC räknar sekunderna i takt med atomur, som inte tar hänsyn till jordens rotation, medan UT1 däremot utgår från jordens rotationstid, som varierar lite år från år. I UT1 kan alltså sekundernas längd variera lite från år till år. Skillnaden är omärklig för de flesta praktiska ända­mål, men om skillnaden får ackumuleras så växer den med åren. För att skillnaden inte ska bli för stor lägger man ibland till en extra sekund – en skottsekund. – Regeln är att skillnaden mellan UTC och UT1 aldrig får bli större än 0,9 sekunder, men man brukar lägga till skottsekunden redan när skillnaden är 0,6 sekunder. Det är organisationen IERS som bestämmer när det ska läggas till en skottsekund. Det sker i genomsnitt var 21:a månad. – När man lägger till en skottsekund sker det sekunden före midnatt vid nyårsnatten eller natten mellan juni och juli. (Det finns också möjlighet att lägga till en skottsekund mellan mars och april eller mellan september och oktober, men det har hittills inte gjorts.) Sedan skottsekunder infördes 1972 har det tillförts 27 skottsekunder (februari 2021). – Det har hänt att it‑system har krånglat när det har varit skottsekund: de flesta it‑system är nämligen programmerade för 60 sekunder per minut utan undantag. Så om man synkroni­serar en funktion som har skottsekunder med en funktion som inte räknar med skottsekunder kan det uppstå problem. Det kan jämföras med att försöka synka en kalender­upp­gift för den 29 februari ett skottår med en kalender som av någon anledning inte innehåller den 29 februari. I princip kan det också bli negativa skottsekunder, alltså att man tar bort en sekund, men det har hittills aldrig hänt. Möjligen kan det ske 2021 eller senare. – Den senaste skottsekunden lades till vid midnatt mellan den 31 december 2016 och 1 januari 2017. – Beslutet om att avskaffa skottsekunden 2035 säger inget om hur man sedan ska kompensera för skillnaden mellan UTC och UT1. Ett förslag är att låta skillnaden växa tills den blir en hel minut: då låter man årets sista minut (i tidsangivelser) vara i två minuter. Men även detta kan bli svårt för många it-system att hantera. – På engelska: leap second.

[tidmätning] [ändrad 19 november 2022]

Universal time

(UT) – internationell standard för tids­skalor. – UT är en uppföljare till det som förr kallades för Greenwichtid eller Greenwich mean time, GMT. – Det finns flera tidsskalor med beteckningen universal time. De konkurrerar inte, utan är till för olika ändamål. Internatio­nell standard för tid i de flesta sammanhang är UTC, men där noggrann överensstämmelse med astronomisk tid (soltid) behövs används UT1. UTC är baserad på den internationella atomurs­tiden TAI, medan UT1 anpassas för att exakt följa variationerna i det astronomiska årets längd. Både UTC och UT1 är tidsskalor som räknas som universal time.

[tidmätning] [ändrad 30 december 2017]

Warty Warthog

namn på version 4.10 av operativ­systemet Ubuntu (ett ut­för­ande av Linux), släppt i oktober 2004. Det var den första versionen av Ubuntu som hade namn efter ett djur (vårtsvin), men den är inte namngiven i bokstavsordning som de följande versionerna: Warty Warthog följdes av Hoary Hedgehog.

[ubuntu] [ubuntu-versioner] [ändrad 4 oktober 2019]

Breezy Badger

namn på version 5.10 av operativ­systemet Ubuntu (ett ut­för­ande av Linux), släppt i oktober 2005. – Breezy Badger kom efter Hoary Hedgehog och följdes av Dapper Drake. (Ubuntu-versioner har sedan 2006 namn i alfabetisk ordning, men Ubuntu-versioner med namn på A och C kom inte förrän långt senare.)

[ubuntu] [ubuntu-versioner] [ändrad 14 augusti 2021]

Dapper Drake

namn på version 6.06 av operativsystemet Ubuntu (ett ut­för­ande av Linux), släppt i januari 2006. Kom efter Breezy Badger och följdes av Edgy Eft. (Dapper Drake – snofsig andhanne – var den version av Ubuntu som inledde namngiv­ningen i bokstavsordning. Någon föregående Ubuntu-version med namn på C fanns inte.)

[ubuntu] [ubuntu-versioner] [ändrad 4 oktober 2019]