landsdomän

(country code top level domain, ccTLD – ”landskodstoppdomän”)toppdomän som betecknas efter ett land, till exempel se för Sverige. – Observera att landsdomänerna inte ”tillhör” respektive land, utan det är internets ledning (se ICANN) som har den yttersta makten över dem. – Webbplatser som finns på en landsdomän behöver inte fysiskt finnas i landet som domänen har namn efter, eller ha något alls med landet att göra. Ett känt exempel är domänen .nu. Den hör ihop med det lilla öriket Niue i Stilla havet (se Wikipedia), men den tillhör en amerikan och sköts i Stockholm. Vem som vill kan köpa en .nu‑domän och hysa den på en server i valfritt land. – Varje land har sina egna regler, eller inga alls, för sin lands­domän. – En förteckning över landsdomäner (på engelska) finns här.

[internet] [landsdomäner] [ändrad 26 juli 2018]

.nu

en landsdomän som hör ihop med öriket Niue i Stilla havet. – Domänen .nu har blivit populär som alternativ till andra landsdomäner och .com, eftersom det inte finns några begränsningar i rätten att registrera domäner under .nu – vem som helst får registrera vilket namn som helst (givetvis förutsatt att namnet är ledigt). Domänen .nu är särskilt populär i Belgien, Danmark, Nederländerna och Sverige, eftersom nu betyder nu på danska, nederländska och svenska. Det kan också utläsas som engelska new. – Trots kopplingen till Niue har öriket inget inflytande över domänen, som sedan 1997 kontrolleras av amerikanen Bill Semich och hans företag Worldnames. Sedan 2013 är det Internetstiftelsen i Sverige som driftar och administrerar .nu‑domänen. – Se Internetstiftelsens webbsidor.

[landsdomäner] [ändrad 26 februari 2019]

pseudotoppdomän

toppdomän som inte ingår i inter­nets offi­ci­ella adressystem DNS. – Webbadressen (URL:en) till en pseudo­topp­domän slutar alltså inte på, till exempel, com eller se, utan på något som inte står i den officiella listan på toppdomäner. Detta fungerar genom att det finns så kallade alternativa DNS‑servrar, som styr trafiken till pseudotoppdomänerna. Det brukar också krävas att användarna installerar särskilda program i sina webb­läsare så att webb­läsaren hittar de alterna­tiva adresservrarna. – På engelska: pseudo top‑level domain. – En känd pseudotopp­domän är bit (betydelse 2).

[toppdomäner] [ändrad 14 september 2018]

toppdomän

(top level domain, TLD)domän på högsta nivån i internets domännamnssystem (bortsett från rotzonen). – Topp­domänens förkortning, som .se och .com, står alltid sist i domän­namnet. Det finns flera slags toppdomäner: generiska toppdomäner som .com, .net och .org samt landsdomäner som .se och .nu. Bland de generiska topp­­­domänerna finns det öppna topp­­domäner, begränsade toppdomäner och sponsrade toppdomäner. – Yttersta ansvaret för topp­domänerna ligger på organisationen ICANN. – Sedan 2011 kan alla som betalar en hög ansökningsavgift och uppfyller ett antal strikta krav regist­rera privata toppdomäner (new gTLDs). – Se också pseudotoppdomän.

[toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]