pseudotoppdomän

toppdomän som inte ingår i inter­nets offi­ci­ella adressystem DNS. – Webbadressen (URL:en) till en pseudo­topp­domän slutar alltså inte på, till exempel, com eller se, utan på något som inte står i den offi­ci­ella listan på toppdomäner. Detta fungerar genom att det finns så kallade alternativa DNS‑servrar, som styr trafiken till pseudo­topp­domänerna. Det brukar också krävas att användarna instal­lerar särskilda program i sina webb­läsare så att webb­läsaren hittar de alter­na­tiva adresservrarna. – På engelska: pseudo top‑level domain. – En känd pseudo­topp­domän är bit (bety­delse 2).

[toppdomäner] [ändrad 14 september 2018]

toppdomän

(top level domain, TLD) –– domän på högsta nivån i internets domännamnssystem (bortsett från rotzonen). – Topp­domänens förkortning, som se och com, står alltid sist i domän­namnet. Det finns flera slags toppdomäner: generiska toppdomäner som com, net och org samt landsdomäner som se och us. Bland de generiska topp­­­domänerna finns det öppna topp­­domäner, begränsade toppdomäner och sponsrade toppdomäner. – Yttersta ansvaret för topp­domänerna ligger på organisationen ICANN. – Sedan sommaren 2011 kan alla som uppfyller ett antal stränga villkor regist­rera en privat topp­­­domän (på engelska skämtsamt kallad dot‑brand), men bara an­sök­­nings­­avgiften är nästan 200 000 dollar. – Läs mer här. – Se också pseudo­topp­domän.

[toppdomäner] [ändrad 13 april 2017]

dot-brand

informell benämning på varumärke eller företagsnamn som används som toppdomän på inter­net. Alltså en privat topp­domän. – Till exempel skulle företaget ”Acme” kunna skaffa toppdomänen acme. I stället för acme.com skulle det då bli till exempel acme.acme. – Sådana toppdomäner är tillåtna sedan 2011. Trots att av­­­gift­erna är höga och ansökningsprocessen omständlig (se denna länk) –har sedan 2013 ett stort antal sådana domäner god­­känts och tagits i bruk. – Se newgtlds.icann.org. – Kallas också för dot what­ever. – Fler ord på dot, klicka här.

[toppdomäner] [ändrad 14 september 2018]