sponsrad toppdomän

(sponsored top-level domain) – om toppdomäner: toppdomän som, genom en branschorganisation, ställer särskilda krav för registrering av domäner. – Skillnaden mot begränsade (restricted) topp­domäner är att kraven ställs av fristående orga­nisa­tioner, sponsorer. Sponsrade topp­domäner är till exempel .aero för flyg­branschen, .asia för Asien, Stilla­havs­området och Australien, .coop för kooperativ, .museum och .tel. De sponsras av olika bransch­orga­nisa­tioner. – Se också sponsrad länk.

[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]

generisk toppdomän

generic top level domain, GTLD – toppdomän som inte är en lands­domän. Alltså toppdomäner som .com, .net, .org och .biz. – Generiska topp­domäner kan vara öppna, som .com, .net och .org, eller begränsade som .int för internationella organisationer och .edu för amerikanska universitet och högskolor. Det finns också sponsrade topp­domäner, till exempel .aero, som bara får användas av företag och organisationer som godkänts av en bestämd ”sponsrande” organisation. I slutet av år 2000 infördes sju nya generiska topp­domäner, nämligen .biz, .pro, aero, .museum, .coop, .info och .name. Av dessa är info helt öppen, och för att man ska få registrera en domän under .name krävs det bara att man är en människa, inte ett företag. De andra fem domänerna är sponsrade. – Under 00-talet infördes de generiska toppdomänerna .asia, .cat (om katalanskt språk och kultur), .jobs, .mobi, .tel och .travel. Porno­grafi­domänen .xxx godkändes 2011 efter många om och men. – Det finns också privata toppdomäner som företag, organisationer, myndigheter och i princip även privatpersoner kan inrätta mot en hög avgift.

[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]

landsdomän

(country code top level domain, ccTLD – ”landskodstoppdomän”)toppdomän som betecknas efter ett land, till exempel se för Sverige. – Observera att landsdomänerna inte ”tillhör” respektive land, utan det är internets ledning (se ICANN) som har den yttersta makten över dem. – Webbplatser som finns på en landsdomän behöver inte fysiskt finnas i landet som domänen har namn efter, eller ha något alls med landet att göra. Ett känt exempel är domänen nu. Den hör ihop med det lilla öriket Niue i Stilla havet (se Wikipedia), men den tillhör en amerikan och sköts i Stockholm. Vem som vill kan köpa en nu‑domän och hysa den på en server i valfritt land. – Varje land har sina egna regler, eller inga alls, för sin lands­domän. – En förteckning över landsdomäner (på engelska) finns här.

[internet] [landsdomäner] [ändrad 26 juli 2018]

.nu

en landsdomän som hör ihop med öriket Niue i Stilla havet. – Domänen .nu har blivit populär som alternativ till andra landsdomäner och .com, eftersom det inte finns några begränsningar i rätten att registrera domäner under .nu – vem som helst får registrera vilket namn som helst (givetvis förutsatt att namnet är ledigt). Domänen .nu är särskilt populär i Belgien, Danmark, Nederländerna och Sverige, eftersom nu betyder nu på danska, nederländska och svenska. Det kan också utläsas som engelska new. – Trots kopplingen till Niue har öriket inget inflytande över domänen, som sedan 1997 kontrolleras av amerikanen Bill Semich och hans företag Worldnames. Sedan 2013 är det Internetstiftelsen i Sverige som driftar och administrerar .nu‑domänen. – Se Internetstiftelsens webbsidor.

[landsdomäner] [ändrad 26 februari 2019]

toppdomän

(top level domain, TLD)domän på högsta nivån i internets domännamnssystem (bortsett från rotzonen). – Topp­domänens förkortning, som se och com, står alltid sist i domän­namnet. Det finns flera slags toppdomäner: generiska toppdomäner som .com, .net och .org samt landsdomäner som .se och .us. Bland de generiska topp­­­domänerna finns det öppna topp­­domäner, begränsade toppdomäner och sponsrade toppdomäner. – Yttersta ansvaret för topp­domänerna ligger på organisationen ICANN. – Sedan sommaren 2011 kan alla som uppfyller ett antal stränga villkor regist­rera en privat topp­­­domän (på engelska skämtsamt kallad dot‑brand), men bara an­sök­­nings­­avgiften är nästan 200 000 dollar. – Läs mer här. – Se också pseudo­topp­domän.

[toppdomäner] [ändrad 13 april 2017]

pseudotoppdomän

toppdomän som inte ingår i inter­nets offi­ci­ella adressystem DNS. – Webbadressen (URL:en) till en pseudo­topp­domän slutar alltså inte på, till exempel, com eller se, utan på något som inte står i den officiella listan på toppdomäner. Detta fungerar genom att det finns så kallade alternativa DNS‑servrar, som styr trafiken till pseudo­topp­domänerna. Det brukar också krävas att användarna instal­lerar särskilda program i sina webb­läsare så att webb­läsaren hittar de alter­na­tiva adresservrarna. – På engelska: pseudo top‑level domain. – En känd pseudo­topp­domän är bit (bety­delse 2).

[toppdomäner] [ändrad 14 september 2018]

dot-brand

informell benämning på varumärke eller företagsnamn som används som toppdomän på inter­net. Alltså privata topp­domäner. – Till exempel skulle företaget ”Acme” kunna skaffa toppdomänen acme. I stället för acme.com skulle det då bli till exempel acme.acme. – Sådana toppdomäner är tillåtna sedan 2011. Trots att av­­­gift­erna är höga och ansökningsprocessen omständlig (se denna länk) har sedan 2013 ett stort antal sådana domäner god­­känts och tagits i bruk. – Se newgtlds.icann.org. – Kallas också för dot what­ever. – Fler ord på dot, klicka här.

[toppdomäner] [ändrad 14 september 2018]