Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om typografi. Kategorin typografi är en underavdelning till kategorin språk. Kategorin tecken är en underavdelning av kategorin typografi. – Se också kategorin tryckning.
(oblique type) – i typografi: lutande stil som framställs genom elektronisk manipulering av en rak stil. – Alternativet, äkta kursiv, ritas av en grafisk formgivare separat från motsvarande raka stil. Skillnaden mellan äkta och falsk kursiv är ofta tydlig, men kan ibland vara svår att se. Falsk kursiv kallas också för lutande stil, elektronkursiverad stil eller oblik stil (efter engelska oblique). Falsk kursiv anses estetiskt underlägsen äkta kursiv, men funktionellt är äkta och falsk kursiv utbytbara. – Observera att när man väljer typsnitt i ordbehandling eller i datorprogram för grafisk formgivning står den äkta kursiven ibland som ett separat typsnitt.
ett ”självcensurerande” typsnitt som automatiskt täcker över ord som säkerhetstjänster letar efter i elektronisk övervakning. (Så här.) Seen har utvecklats av den slovenska formgivaren Emil Kozole(emilkozole.com). Orden som döljs är de ord som finns i offentliggjorda listor från USA:s Department of homeland security och brittiska GCHQ. Emil Kozole understryker att typsnittet Seen inte skyddar mot övervakning. Syftet är att göra användarna medvetna om övervakningen och dess omfattning. – Se projectseen.com, där Seen också kan laddas ner.
även: pratminus, talminus; på engelska dash.– Tankstreck är ett tecken som i svensk text markerar:
– anföring (i citerat tal): – Hej, sa hon;
– något inskjutet – som detta – i en mening;
– intervall, som i 10–20 gånger;
– tre tankstreck i hakparentes [–––] markerar att ett längre avsnitt i en citerad text har utelämnats (jämför med uteslutningstecken).
– I svensk typografi skiljer vi mellan bindestreck(divis) och tankstreck (pratminus eller talminus). Bindestrecket är betydligt kortare än tankstrecket, som brukar ha en längd av två tredjedels fyrkant, alltså två tredjedelar av teckenstorleken. Tankstreck används också på svenska som minustecken. Långt tankstreck används inte längre i svensk typografi. – På skrivmaskiner fanns bara bindestreck, så man använde bindestreck plus ordmellanrum i stället för tankstreck. I engelsk maskinskrivning använde man ofta två bindestreck för att markera pratminus, men så har man aldrig gjort i Sverige. – Tyvärr finns inte pratminus lätt åtkomliga på datortangentbord, men man kan ändå skriva dem genom att använda en kombination av tangenttryckningar.
– I engelsk typografi använder man två olika tankstreck:
– kort tankstreck, en dash, är samma tecken som svenskt tankstreck. Det används för att markera intervall (ten–twenty), men det används inte för att markera anföring. (Benämningen en dash betyder att tecknet är en halv fyrkant, på engelska en space, långt, men i realiteten brukar tecknet vara bredare än så; en står för bokstaven n);
– långt tankstreck (em dash) används—like this—för att markera inskjutna fraser. (Em står för bokstaven m);
– det förekommer också en tredje variant, figure dash, som har samma bredd som en siffra (närmare bestämt samma bredd som en siffra i typsnitt för tabellsättning, där alla siffror är lika breda), och som används i telefonnummer.
i typografi: tecken per cicero. – TC‑tal är ett numera sällan använt mått på hur mycket utrymme text i en bestämd stil tar på bredden. Om man vet hur många tecken som ingår i en text multiplicerar man antalet med TC‑talet för den stil som ska användas. Då får man ett ungefärligt mått på hur mycket plats texten tar på bredden (alltså som om man tänker sig texten utskriven på en enda lång remsa). – Men det måttet säger inget om hur mycket plats textmassan tar på höjden. För att beräkna det måste man dividera med den avsedda radlängden för att räkna ut hur många rader det blir och sedan multiplicera antalet rader med kägeln (radavståndet). – TC‑talet baseras statistiskt på samtliga tecken i stilen med hänsyn till att olika tecken är mer eller mindre vanliga i text. – Omfångsberäkning med TC‑tal har fallit ur bruk sedan datoriserad typografi blev det vanliga. Man kan numera se direkt på bildskärmen hur stort utrymme en textmassa tar. – Jämför med teckenstorlek och se också förkortningen TC.
humörfigur för introverta. – Med introjier visar man att man vill tänka på saken, att man vill vara i fred och liknande. – Introjier ritades av den amerikanska formgivaren Rebecca Evie Lynch, och blev kända i början av 2015. – Ordet introji anspelar på den japanska typen av humörfigurer, emojier. – Rebecca Evie Lynch har lagt ut sina introjier på Facebook(länk).
– (optical character recognition, förkortat OCR, på svenska också optisk teckenigenkänning eller optisk läsning) – teknik för omvandling av tryckt eller handskriven text till text som kan behandlas av en dator. – Maskinläsning kom i bruk på 1960‑talet för datoriserad hantering av checkar, inbetalningskort och liknande. Det fungerade då bara med speciella typsnitt som minskade risken för felläsning. Sådana typsnitt, som det elefantsjuka Data 70 (se länk) och det snarlika typsnittet Computer(länk), blev snabbt ett slags kännetecken för datorteknik, och användes i många år i rubriker och på bokomslag som inte alls var avsedda för maskinläsning, men som handlade om datorer. Med åren blev typsnitt som utvecklades för maskinläsning mer och mer lika vanliga typsnitt, till exempel OCR‑B(länk). (Å andra sidan har den koreanska formgivaren Sang Mon utvecklat typsnitt som ska vara oläsliga för maskinläsning, se denna länk.) Men på 1970‑talet uppfann Ray Kurzweil en maskinläsningsteknik som klarade alla vanliga typsnitt. Nu finns det program för maskinläsning som kan köras på vilken persondator som helst, och även handskriven text kan läsas med varierande grad av framgång. – Jämför med teckenigenkänning;
– om datorer: inläsning av information som tillhandahålls i en form som datorer, men inte nödvändigtvis människor, kan tolka. Välkänt exempel: streckkod. Maskinläsbar information är information som datorn kan exekvera som programkod eller behandla i ett program.
datortangent som skriver en accent, men som sedan inte flyttar fram insättningspunkten. Detta för att man ska kunna skriva ett tecken under accenten utan att behöva backa. (På skrivmaskiner måste man backa.) – Exempel: franska noël skrivs på dator n‑o‑¨‑e‑l. På en skrivmaskin hade man skrivit n‑o‑¨‑[backa ett steg]‑e‑l. – Tecknet ¨ (trema) finns alltså på en dödtangent, liksom ^ (cirkumflex), ´ (akut accent), ` (grav accent) och ~ (tilde). – På engelska: dead key.
(style sheet eller stylesheet) – anvisningar för den typografiska utformningen av en sida, både för tryck på papper och för webbsidor. Stilmallen anger vilket typsnitt, teckenstorlek etcetera som ska användas för olika textelement som brödtext, rubriker och mellanrubriker. Kallas också för stilanvisning. En stilmall för webben kan också innehålla instruktioner om bakgrundsfärg, bakgrundsmönster och annat.
– ett nerlagt amerikanskt företag som skrev ut simulerade handskrivna brev. Bond kunde imitera individuella handstilar och varierade bokstävernas utseende. Företaget lades ner 2019. – Se bond.co. – Se också autopen;
accenten över a i à. – På svenska är à (som i ”fem kilo äpplen à 20 kronor kilot”) det enda ordet som skrivs med grav accent (bortsett från namn på franska och andra språk, till exempel Genève). – Akut accent är vanligare. – E med grav accent, è, uttalas på franska ungefär som svenskt ä. – Se också dödtangent.
