Kategori: typografi

Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om typografi. Kategorin typografi är en underavdelning till kategorin språk. Kategorin tecken är en underavdelning av kategorin typografi.

snabel-a

svenskt namn på tecknet @ i e‑post­adresser. – Namnet snabel‑a är svensk standard, och kan användas i alla samman­hang. På engelska utläses teck­net ”at”. Det full­ständi­ga engelska namnet på tecknet @ är commercial at. – Andra svenska benämningar är det skämt­samma kanel­bulle och det mindre lyckade alfaslang (tecknet @ har inget med den grekiska bok­staven alfa, α, att göra). – Teck­net @ infördes i e‑post­adresser av Ray Tomlinson. Han skrev 1971 det första e‑post­pro­gram­met, och behövde då ett tecken att sätta mellan mot­tagarens användarnamn och namnet på hennes dator­nät. – @ är ett ur­sprung­ligen franskt skriv­tecken som mot­svarar svenska à (som i fem kilo potatis à 29 kronor). Och förr an­vände tele­gra­fister tecknet @ som av­slut­nings­tecken (end of transmission). – Se också Data­term­gruppen.

[e-post] [tecken] [ändrad 25 april 2017]

humörfigur

(smiley) – enkel figur som i textmeddelande visar en känsla, attityd eller reaktion. De enklaste humör­figurerna är samman­satta av tecken på tangent­bordet, till exempel :-) för leende, ;-) för blinkning, :-( för ledsen. Många ord­behandlare, e-post­program och mobil­telefoner byter auto­mat­iskt ut dessa tecken­kombinationer mot små teckningar (☺ 😉 ☹). En humörfigur kan också kallas för emotikon (emoticon), förkortat emot (en emot, flera emoter, engelska emote), humör­gubbe, humör­symbol eller smilis. Läs också vad Data­term­gruppen skriver (länk). – Från Japan har emojier spritt sig över världen, och det finns också introjier för intro­verta. – Den första kända humör­figuren i datatext, se på Carnegie Mellon-universitetets webbsidor, användes den 19 sep­tem­ber 1982 av Scott E Fahlman (länk) på Carnegie Mellon-universitetet. Liknande kombinationer av tecken användes dock redan 1967 i maskin­skriven text, se Snopes (länk). 2009 hittade New York Times något som kan vara en humörfigur i utskriften av ett tal som Abraham Lincoln höll 1862, se här. – Läs också om assicon och reaction gif.

fyrkant

– i typografi:

  1. – ett ordmellanrum som har fast bredd och är lika brett som den teckenstor­lek som används (Åp‑höjden). Om man an­vänder typsnittet Times, 12 punkter, är alltså en fyr­kant ett utrymme som är tolv punkter brett. – På engelska: em space (efter bokstaven M);
  2. – ett mått som på samma sätt varierar med tecken­stor­leken. En halv fyrkant eller slitsa, på engelska en space (efter bokstaven N), är halva teckenstorleken, alltså 6 punkter horisontellt i Times 12 punkter. Ett tankstreck (prat­minus) brukar vara en halv fyr­kant långt. – I traditionell typografi angav man indragets om­fång i fyr­kanter: ”en fyr­kants in­drag”. Nu­mera brukar man ange in­draget i milli­meter;
  3. – tecknet # heter fyrkant när det finns på knapp­satser till tele­foner. Annars heter det nummer­tecken.
  4. – tom fyrkant – se tofu.

[tecken] [typografi] [ändrad 18 oktober 2018]

skript

  1. – (script) – program som utför uppgifter i andra program. – Skript auto­matiserar arbetsuppgifter som annars skulle utföras steg för steg av användaren. De körs inte direkt mot operativsystemet, som vanliga pro­gram, utan de förutsätter specifika program som de arbetar mot. Skript tillför funktioner i program som webbläsare, på webbsidor, i ord­be­hand­lings- och bildbehandlingsprogram och annat. Skript kan vara enkla, som makron, men de kan också ha hög komplexitet. – Ofta är det användaren själv som skriver skript som hon själv behöver, men det finns också ett omfattande utbyte av färdig­skrivna skript, antingen gratis eller mot betalning. – Skript skrivs i speciella programspråk, skript­språk (men en del programspråk kan användas både som vanliga programspråk och som skriptspråk);
  2. – inom multimedier är ett skript en serie instruktioner som styr en visning – en snitslad bana för de ljud-, bild- och videofiler som ska köras;
  3. – i typografi: skript är den svenska term för skrivstilsliknande stil, på engelska cursive.

Internationaliserade domännamn

(Inter­nationalized domain names – IDN) – an­vändning av andra bok­stäver än a—z i namn på internetdomäner, till exempel å, ä, ö, ü och é på svenska. IDN togs i bruk under 2003. – Efter­som domännamnssystemet i själva verket inte kan hantera icke-engelska tecken fungerar IDN så att domännamn med sådana tecken kodas om, omärkligt för användaren, till en form med en­bart engelska tecken. Å, ä och ö med flera kan då skrivas in i webbläsarens adressfält och visas där, men det som överförs till webbservern är något annat med bara engelska tecken. – Standarden för realisering av IDN heter IDNA, Internationalizing domain names in applications, se denna RFC (länk). Se hur det går till under ACE (betydelse 1). Det sker omärk­ligt för användaren. – Läs mer om IDN på svenska på Internetstiftelsens webbsidor (länk) (tyvärr bara på engelska när detta skrivs).

[domäner] [tecken] [ändrad 5 augusti 2019]

Unicode

projekt för hantering av bokstäver och tecken från världens alla språk. För när­varande ingår över 110 000 tecken från över hundra skrift­­system i Unicode. – Uni­code ger varje tecken i varje språk ett eget nummer. Detta är inte okompli­cerat, eftersom tecken i två olika skriftsystem kan se likadana ut (se glyf), men ha olika ljudvärde eller annan funktion (se karaktär). Och samma tecken i ett och samma språk kan se olika ut i olika samman­hang. – Uni­code skiljer inte mellan typo­grafiska varianter av samma tecken, men däremot mellan betydelse­skiljande varianter som stora och små bok­stäver (björn är till exempel inte samma ord som Björn). – Unicode är inte namnet på ett sätt att koda tecken så att de kan hanteras av datorer, men det finns tecken­kodnings­system som bygger på Unicode, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32 (se UTF) samt det föråldrade UCS‑2. – Se unicode.org. – Unicode ligger till grund för teckenkodningen i de flesta nyare system. Det ersätter äldre teckenkodningar som ASCII, som bara har plats för ett litet antal tecken. Unicode numrerar tecknen på samma sätt som stan­darden ISO/IEC 10646. – Se också Noto, Pango och Script encoding initiative.

[tecken] [ändrad 20 mars 2018]

UTF

Unicode transforma­tion format – sätt att repre­sen­tera tecken som finns i Unicode på ett sätt som passar datorer. Det finns tre varianter av UTF, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32. De är lik­värdiga i den be­ty­del­sen att man kan kon­vertera en tecken­serie som kodats i en UTF till en annan UTF utan att tecknen för­ändras. Skill­naden är teknisk. – Se Unicodes webb­sidor: länk.

[tecken]

ATM

– förkortning med minst tre betydelser:

  1. – Asynchronous transfer mode – äldre teknik för digital dataöver­föring med hög kapacitet. Upp till 622 megabit per sekund är möjligt. Data sänds som celler eller paket, som hanteras oberoende av varandra. Band­bredden delas oftast upp i flera parallella data­flöden. – Jäm­för med DTM. – ATM har förlorat i betydelse sedan början av 00-talet: man an­vänder i stället internet­proto­kollet IP. – 2005 bytte bransch­orga­nisa­tionen ATM Forum namn till Broad­band Forum (länk);
  2. – Adobe type manager – program från Adobe som gjorde att bit­mappade typ­snitt inte fick trappstegsformade (blockiga) konturer på bild­skärmen när de förstorades, utan fick rätlinjiga eller mjukt rundade konturer. ATM kom ur bruk i början av 2000-talet, eftersom varken Windows eller Mac behövde det längre, men ATM Light fanns kvar till 2017 då det försvann från Adobes webbsidor;
  3. – automatic teller machine – amerikanskt ord för uttags­automat – ATM jackpotting, se jackpotting.

[betalningar] [datakommunikation] [förkortningar på A] [typografi] [ändrad 29 januari 2018]

cursive

i typografi: engelsk term för skript (bety­delse 2), eller skrivstil – typ­­snitt som på­minner om hand­­skriven skriv­stil. Skript är den vanligaste fack­termen på svenska. – Ob­ser­vera att det som heter kursiv stil på svenska heter italics på engelska. – Engelska ordet cursive an­vänds också om skriv­stil som är skriven för hand.

[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]