Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om typografi. Kategorin typografi är en underavdelning till kategorin språk. Kategorin tecken är en underavdelning av kategorin typografi. – Se också kategorin tryckning.
”rövis” – kombination av skrivtecken som påminner om humörfigurer (smilisar), men som föreställer en annan kroppsdel. Till exempel ( ! ), ( ! ) (=tjock rumpa), ( * ) (=öm därbak), ( x ) (=kyss mig därbak), ( E=mc2 ) (=smartass).
[tecken] [ändrad 9 november 2018]
rik interpunktion, hellre fullständig interpunktion – användning av alla skiljetecken som förekommer i klassisk typografi, inte bara de som finns på datorns tangentbord. – Några skiljetecken som inte finns på tangentbordet, men som används i fullständig interpunktion, är riktiga citattecken, riktiga apostrofer och tankstreck. Dessa tecken finns visserligen i persondatorernas teckenuppsättning, men de kan vara svåra att hitta och skriva.
[tecken] [ändrad 15 augusti 2019]
– Roman type – i typografi: engelska för rak stil.
bindestreck som sätts in i ett ord som man behöver dela upp på två rader. – Avstavningsbindestreck används bara när det behövs av utrymmesskäl. Bindestrecket är alltså inte en del av det ord som det står i. Avstavningsbindestreck kallas också för avstavningsdivis (se divis). – En del ord, ofta namn, har däremot alltid bindestreck (fast bindestreck), även när de inte bryts på två rader, till exempel pH‑värde och Dala‑Järna.
[tecken] [ändrad 21 juni 2022]
en accent som förekommer i franska ord som entrecôte. Kallas ibland för ”tak”. – Historiskt står cirkumflex för ett borttappat s. (Franska hôtel hette tidigare hostel.) På svenska kan vi utelämna cirkumflex i franska lånord, men det förekommer ändå ibland i ord som hôtel och entrecôte. – Fristående kan samma tecken ^ stå för ”upphöjt till”, till exempel 3^5 för 35, där det inte går att skriva upphöjda siffror. – En upp‑och‑nervänd cirkumflex kallas för karon. – Se också dödtangent.
[tecken] [ändrad 21 augusti 2019]
[förkortningar på C] [kriminalteknik] [språktips] [systemutveckling] [typografi] [ändrad 16 maj 2017]
American standard code for information interchange – länge det vanligaste systemet för att representera bokstäver, siffror och andra tecken i datorer. Varje tecken representeras av ett tal. – ASCII utvecklades i USA för det engelska alfabetet, och hade först 128 tecken (sju bit). Det fanns då inga koder för bokstäver som inte ingår i det engelska alfabetet, till exempel å, ä och ö. Därför infördes senare utvidgade varianter av ASCII med åtta bit, alltså 256 tecken. De innehåller å, ä och ö med flera bokstäver. Tyvärr finns det flera varianter av utvidgad ASCII, vilket kan leda till oönskad förväxling av tecken. – ASCII‑standarden presenterades 1963, och den senaste versionen av standarden är från 1986. Sedan länge används andra teckenuppsättningar med många fler tecken i program och på webbsidor, men i webbadresser (URL:er) och e‑postadresser är det fortfarande ASCII:s ursprungliga teckenuppsättning (sju bit) som används. – Läs också om Unicode. – Se också ASCII compatible encoding.
[förkortningar på A] [standarder] [tecken] [ändrad 8 november 2019]
i typografi: upprättstående bokstäver, till skillnad från kursiv och bakåtlutande stil. – Rak och mager stil är den absolut vanligaste typsnittsvarianten i löpande text (brödtext) – som här. – På engelska: Roman type, ofta bara Roman.
[typografi] [ändrad 7 december 2017]
i typografi: variant av typsnitt, till exempel rak, mager, kursiv, halvfet, fet och kapitäler. – Den typsnittsvariant som används i löpande text (brödtext) brukar kallas för rak stil, normal stil eller mager stil. – I stället för typsnittsvariant säger man ofta bara snittvariant. – Typsnittsvarianter kallas också för vikter efter engelska weights.
[typografi] [ändrad 29 april 2022]
i typografi: samlande ord för ordmellanrum, tabbar, blankrader, indrag, fyrkanter och annat som blir tomma ytor på papperet eller på bildskärm.– Blanka tecken är alltså sådant som gör textmassan lättläst och överskådlig genom att ange hur den är strukturerad. – Vissa blanka tecken är tecken i egentlig betydelse, det vill säga att de betyder något (tillexempelordmellanrum), medan andra, som indrag och fyrkanter, enbart är till för att göra texten mer överskådlig. – På engelska: whitespaces. – Se också blanktecken.
[typografi] [ändrad 27 maj 2022]