Data matrix

Källa: Wikipedia.

ett slags svartvit rutmönster som kodar information och som kan avläsas med speciella läsare eller med digitalkamera. Alltså en rutkod. Det påminner om QR‑kod, men kodar på ett annat sätt. – Data matrix utvecklades i USA, och är äldre än QR‑kod. QR‑kod utveck­la­des i Japan därför att Data matrix inte kunde koda japanska skriv­tecken. Data matrix‑kod känns igen på att två angränsande sidor har helsvarta kanter, medan de andra två kanterna har omväxlande svarta och vita rutor. Även andra par av färger kan används. – Mer i Wikipedia.

[informationshantering] [tecken] [ändrad 3 maj 2019]

frågetecken

tecknet ?  —

  1. – se jokertecken;
  2. – i webbadresser (url:er): instruktion till webbservern att en webbadress beskriver en sökning, inte en statisk sida. Till exempel betyder url:en it-ord.idg.se/?s=frågetecken att webb­servern ska söka igenom data­basen för Computer Swedens ord­lista efter upp­slags­ordet fråge­tecken och efter alla ord­för­kla­ringar som inne­håller ordet fråge­tecken. Re­sul­tatet av sök­ningen samman­ställs till en sida som webb­servern skickar till an­vändaren.

kollatering

  1. – sortering i bokstavsordning (eller annan standardordning);
  2. – ordnande av innehållet i en databas i en bestämd ordning; att kollatera (to collate);
  3. – på tryckerier: att se till att tryckarken kommer i rätt ordning (så att bokens sidor kommer i rätt följd).

–På engelska: collation.

valutatecken

tecknet ¤. – Det infördes som generellt tecken för valuta, alltså som ett märkeslöst alternativt till $, £ och €. På äldre svenska tangentbord fanns det på samma tangent som 4, numera ersatt av eurotecknet €. Kallas ibland för hornminan.

[tecken] [ändrad 9 maj 2018]

diakritisk

  1. diakritiskt tecken – streck, prick, ring, krok eller annat mindre tecken som läggs till en bokstav för att ange att bokstaven ska uttalas eller betonas på ett annat sätt än det vanliga;
  2. – sådant mindre tecken som är del av en sammansatt bokstav (åäö) eller kan vara tillägg till en bokstav (é), men som inte kan stå fristående som en separat bokstav. Accenter är en typ av diakritiska tecken, men alla diakritiska tecken är inte accenter. – Vad som ska räknas som diakritiskt tecken är omdiskuterat. Till exempel är prickarna över Ä på svenska inte ett diakritiskt tecken enligt definition 1, eftersom prickarna inte är något tecken över huvud taget. De är en del av tecknet Ä. Ä är ju en särskild bok­stav som mot­svarar danska Æ – det är inte en variant av A. När man diskuterar hur bokstäverna ser ut grafiskt kan det ändå vara praktiskt att använda definition 2 och kalla alla lösa bitar för diakritiska tecken utan att bry sig om den språkliga bakgrunden. – Jäm­för med skillnaden mellan karaktärer och glyfer. – En svensk för­teckning över dia­kritiska tecken på många språk med namn och tips om hur man skriver tecknen på dator finns på Kungliga bibliotekets webbsidor (länk).

[typografi] [ändrad 6 augusti 2017]

lambda

– grekisk bokstav som motsvarar L. Den ser ut så här: λ:

  1. – internationellt tecken för våglängd;
  2. – en våglängd i ett optiskt fibernät;
  3. – kortform för lambdaväxel, en an­ord­ning som se­pa­re­rar de olika våglängder­na i en optisk fiber och vidare­be­ford­rar dem i flera olika fibrer;
  4. – lambdarouter – tar emot signaler från enstaka våg­längder i optisk datakommunikation och skickar dem vidare till destina­tion­en som en kombi­ne­rad signal i en annan fiber. Att ”ha en lambda” är att ha optisk direktanslut­ning till inter­net.

[jargong] [optisk dataöverföring] [tecken] [ändrad 10 januari 2020]

justering

– i ordbehandling: uppställning av raderna i en text på ett ordnat sätt:

  • Vänsterjusterad eller vänsterställd text har rak vänster­kant och ojämn höger­kant. Det är den för­valda justeringen i ord­behandlare. Det an­vänds även i denna ord­lista. – På engelska: flush left, left-aligned eller ragged right;
  • Högerjusterad eller högerställd text har ojämn vänster­kant men rak höger­kant. Det är ovanligt och svår­läst. – På engelska: flush right, right-aligned eller ragged right;
  • Marginaljusterad text har raka kanter på båda sidorna – det vanligaste i tryckta tidningar och böcker. Det åstad­koms genom att ord­behandlaren eller layout­programmet varierar stor­leken på ord­mellan­rummen så att alla ord plus ordmellanrummen tar lika mycket plats på varje rad (se ut­slut­ning). Det förut­sätter att man av­stavar ord, annars blir ord­mellan­rummen ofta för stora. – På engelska: justified eller fully justified;
  • Centrerad text har ojämna men symmetriska kanter på båda sidorna. Det används nästan aldrig i längre texter, men i rubriker, på tryckta in­bjudnings­kort, mat­sedlar och liknande. – På engelska: centered.

– Den allmänna engelska termen för justering i denna be­tydelse är align­ment. – Se också radfall.

[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]

citattecken

(quotation mark) – tecknet ” som sätts före och efter citat samt runt ord och uttryck när skribenten vill markera att de inte är skribentens egen formulering. Det är ett slags språklig reservation som används:

  1. – vid citat, alltså något som någon annan har sagt eller skrivit. Ett citat ska vara orda­­grant. I princip ska man till och med låta eventuella stavfel stå kvar, men dem kan man rätta stilla­tigande om de saknar betydelse. När man citerar ska man ange vem man citerar;
  2. – när man vill markera att ett ord eller uttryck inte är något som man själv normalt skulle an­vända: det är slang, dialekt, jargong eller tillfälligt lånat från ett annat språk;
  3. – för övertydlig ironi: det här var ju ”trevligt”;
  4. – för att markera smeknamn och liknande: Nisse ”Sudden” Andersson;
  5. – när man skriver om ett ord därför att det uttalas och / eller skrivs på ett bestämt sätt. Den här artikeln handlar till exempel både om citat­tecken (=tecknet) och om ”citat­tecken” (=uttrycket) – jäm­för med den språkvetenskap­liga an­­vänd­ningen av apo­strof och kursiv stil;
  6. – i sökmotorer kan man använda citat­tecken i sök­fältet för att visa att flera ord i följd ska ses som en fras. Man vill alltså bara ha träff på de orden om de står exakt så som man har skrivit dem, intill var­andra och i rätt ordning. Citattecken kan också markera att ett ord i söksträngen måste vara med i träffarna.

– Citat­­tecken har också speciell an­­vändning i pro­­gram­mering.

– Typografiskt: Riktiga citattecken är antingen ”krulliga” (de ser ut som 99 i miniatyr) eller två korta lutande kilar. Men på tangent­bord finns inte riktiga citattecken, utan man brukar använda det tecken som finns på samma tangent som siffran 2, nämligen tecknet för längdmåttet tum. Tum­tecknet består av två korta lodräta streck (kan inte visas här, eftersom webbläsarna automatiskt byter ut tumtecken mot citattecken). Inom boktryckarkonsten är citattecken och tum­tecken två olika tecken. – Riktiga citattecken finns faktiskt i teckenuppsättningen på alla person­datorer, men det kan vara omständ­ligt att infoga dem i text. Vissa program, till exempel Micro­­soft Word, kan ställas in så att de automatiskt byter ut tum­tecken mot riktiga citattecken (”). – På engelska har citat­tecken olika form före och efter citat. Tecknet före citat ser ut som 66 i miniatyr eller som kilar, vända åt andra hållet. Det tecknet används inte på svenska, utan det är samma tecken före och efter citatet. – I denna ordlista har tidigare använts tum­tecken, men de byts successivt ut mot riktiga citat­tecken. – Läs också om gåsögon– Språkligt: Notera att det bör heta citattecken hellre än citations­tecken. Det heter ju citat, inte citation. Och det heter absolut inte situationstecken (fel, fel fel!). – Jäm­för med apostrof.

[tecken] [ändrad 29 april 2018]

©©

provisorisk ersättning för Creative commons-tecknet, som egentligen består av bok­­stäv­erna cc i samma ring. Det riktiga tecknet saknar HTML-kod, så därför skriver man ©© i stället.

[tecken] [upphovsrätt] [ändrad 22 december 2017]

skiftkänslig

(case sensitive) – som gör skillnad mellan stora och små bokstäver. Exempel: lösen­ord är alltid skift­känsliga. Så om du har lösenordet lösenOrd måste det skrivas exakt så, inte som lösenord (fel). Kallas också för skiftlägeskänslig eller versalkänslig – se Datatermgruppen (länk). Skiftkänslighet är ofta viktigt inom it, men inte alltid. Bland sådant som nästan alltid är skiftkänsligt finns:

– Allmänt kan man säga att ju mer fack­kunskaper som krävs för att man ska skriva viss teckensträng, desto mer sannolikt är det att teckensträngen är skiftkänslig. Stor och liten bokstav kan användas för att markera viktiga skillnader. Program och tjänster för icke-specialister brukar däremot inte vara skiftkänsliga. Sökningar i sökmotorer är som regel inte skiftkänsliga.

[tecken] [ändrad 31 december 2018]