ordflytt

i ordbehandling, föråldrat: det att ett ord i slutet av en rad auto­ma­tiskt flyttas till nästa rad om inte hela ordet får plats på den rad där man började skriva det. Detta är sedan länge standard i ord­be­hand­lare. – På engelska wrap eller word­wrap. – Se också radbrytning.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 25 december 2017]

gnabboretni

upp- och nervänd kombination av frågetecken och utropstecken. Det ser ut så här: ⸘ (men det är inte säkert att tecknet visas i alla webbläsare). Gnabboretni är ordet interrobang skrivet baklänges.

[tecken] [ändrad 7 september 2017]

accent

tecken som anger hur ett ord be­tonas. – De vanliga accenterna är akut accent (som i idé), grav accent (som i à och Genève) och cirkum­flex (”tak”) som an­vänds i franska ord som entre­­côte. De skrivs ovanför den betonade vokalen. – Accenter är dia­­kritiska tecken, men alla dia­­kritiska tecken är inte accenter. – Se också död­­tangent.

[tecken] [ändrad 10 augusti 2017]

divis

typografisk term för binde­streck. – Stavas med två i, uttalas divis, och ska inte blandas ihop med ordet devis, som betyder ’slagord’, ’val­språk’. – Mer typografi.

mjukt bindestreck

i ordbehandling: markering av var ett ord kan avstavas om det behövs. Kan sättas in på en eller flera platser i ordet. (Ord-be-hand-ling.) Om ordet behöver avstavas sätter ordbehandlingsprogrammet in ett synligt bindestreck där det finns en markering. Om det finns flera markeringar väljer programmet den sista som kan användas. Om ordet inte behöver avstavas döljs det mjuka bindestrecket normalt när texten visas på bildskärm eller skrivs ut. I många program sätter man in mjukt binde­streck genom att skriva ctrl och bindestreck samtidigt. – Kallas också för mjuk divis, diskret bindestreck, diskret divis. På engelska: discretionary hyphen eller soft hyphen (som kan misstolkas).

  • – Tips 1: I många ordbehandlingsprogram, men inte alla, kan man sätta ett mjukt bindestreck framför ett ord för att markera att det inte ska avstavas alls;
  • – Tips 2: Mjukt bindestreck fungerar bra i ordbehandlare och i program för datorstödd sidlayout, men ger inte alltid önskat resultat på webbsidor.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 1 juni 2017]

suppleringsdivis

bindestreck (=divis) i uttryck som ”Statens väg- och transport­forsknings­institut”, ”låg- och mellan­stadiet”, ”Mac- och pc-användare”. Sådana uttryck är kortare sätt att skriva Statens väg­forsknings­institut och transport­forsknings­institut, lågstadiet och mellanstadiet och Mac-användare och  pc-användare. – Suppleringsdivisen är ett fast bindestreck och ska aldrig utelämnas. – Mer typografi.

exempeltext

text­massa som används i layout­skisser för att markera plats för bröd­text. – En välkänd exempel­text är lorem ipsum, en förvrängd latinsk text som länge har använts på eng­el­ska. – För att layoutskissen ska se rea­list­isk ut bör en bra exempel­text bestå av riktiga ord och me­ningar. Men för att betrak­taren inte ska dis­tra­heras av textens innehåll väljer man en text som är obe­grip­lig för läsaren, eller åt­min­stone ointressant. – Efter­som den latinska texten i lorem ipsum inte ser ut som svensk bröd­text – till exempel saknas Å, Ä och Ö – har grafikern Arne Heine (1922–2016, se intervju i Computer Sweden) utformat en svensk exempel­text som börjar Träutensilierna i ett tryckeri äro inga­lunda…. – På engelska: dummy text eller filler text

[typografi] [ändrad 10 december 2018]

icke avstavande bindestreck

binde­streck (divis) som ingår i ett ord, en sifferserie eller annan tecken­följd som inte ska av­stavas. Till exempel bör telefon­nummer som 08‑453 60 00 stå på en enda rad. Icke av­sta­vande bindestreck kodas i HTML som &#8209;. Instruktionen <NOBR> används knappast längre och fungerar sällan. En del ordbehand­lare har särskilda kommandon för icke avstavande bindestreck. – På engelska: non‑breaking hyphen.

[typografi] [ändrad 9 december 2019]