dash

  1. – engelska för tecknet , se tankstreck;
  2. – arbetsnamn på det program­språk som sedan fick namnet Dart;
  3. – sökfunktionen i Ubuntu;
  4. – se Amazon Dash;
  5. – se dashboard;
  6. Dash – nerlagda smarta hörsnäckor från det tyska företaget Bragi . De släpptes till försäljning i januari 2016. Efter problem med leveranser sålde företaget Bragi sin hårdvaruverksamhet till ett icke angivet företag i april 2019 för att enbart ägna sig ut utveckling av hårdvara i samarbete med taiwanesiska Asia Universal Technology.  – Snäckorna, som var av typen in‑ear (man tryckte in dem i hörselgången), var trådlösa, hade inbyggd musikspelare med lagring, hade sensorer för stegräkning och mätning av annan träning, kunde filtrera bort yttre ljud, kunde styras med handgester och huvudskakningar och kunde kopplas till en smart mobil. – Se bragi.com (nere i augusti 2019 – arkiverad).

[e-handel] [grafiskt användargränssnitt] [ljud och bild] [nerlagt] [programspråk] [sökningar] [tecken] [ändrad 3 augusti 2019]

ACE

  1. Foto av räksmörgås.
    En smarrig xn‑‑rksmrgs-5waolo.se.

    ASCII compatible encoding – metod att använda icke‑engelska tecken, som åäö, i domännamn. Det är egent­ligen omöj­ligt. Därför an­vänder ACE fortfarande bara bok­stä­verna i det engelska alfa­betet, alltså a—z, samt siffrorna 0‑9 och bindestreck. Problemet löses genom att andra tecken kodas som teckenkombi­­na­tioner. De byts auto­matiskt ut i webbläsare som klarar ACE. Med ACE kodas domännamnet www.räksmörgås.se som www.xn‑‑rksmrgs-5waolo.se. Kodningen och avkodningen sköts normalt av ett program i webb­­läsaren, omärk­ligt för användaren, som bara skriver och läser namnet som räksmörgås. Liknande förvand­lingar kan göras i nästan alla skrift­­system, in­klu­sive ki­nesiska och japanska. – Observera att ACE bara är avsett för webben. Det fungerar inte för e‑postadresser. ”Åsa Häggström” på företaget ”Räksmörgås” bör därför ha e‑postadressen asa.haggstrom@raksmorgas.se, alternativt asa.haggstrom@xn‑‑rksmrgs‑5waolo.se om företaget har registrerat den domänen. Det går inte att internationalisera första delen av e‑postadressen (i detta exempel personnamnet). – ACE är en övergripande beteckning på metoden för att göra andra teckensystem än det engelska alfabetet användbara på internet. Själva konverteringen görs med programmet ToASCII, som upptäcker de etiketter som innehåller tecken som behöver konverteras, och Punycode, som utför konverteringen. Efter konverteringen läggs prefixet xn-- till. – ACE ingår i systemet IDN, se Internationaliserade domän­­namn. – Läs också om internationalized resource identifier (IRI);

  2. – ACE – Automatic computing engine – dator kon­stru­erad 1946 av Alan Turing. – En för­­enklad version av Turings kon­struk­tion, Pilot Model ACE, var klar 1950. Den var då världens snabbaste dator med en klockfrekvens på en megahertz. Flera andra 1950‑tals­­datorer byggdes med ACE som före­bild, bland annat Deuce, som till­­verkades i 31 exemplar 1955—1963. – Se Wikipedia.

[datorer] [domäner] [förkortningar på A] [it-historia] [tecken] [ändrad 11 januari 2020]

interrobang

kombination av frågetecken och utrops­tecken. Ser ut så här: . Teck­net är tänkt att an­vändas där man annars skulle skriva !? eller ?!. Det upp­fanns 1962 av reklam­aren Martin Speckter. Namnet är en samman­drag­ning av inter­rogation för fråge­tecken och bang för utrops­tecken. Tecknet används mycket sällan, men det finns med i några typ­snitt och även i Unicode. Det kan vara svårt att visa på webb­sidor. – Gnabbo­retni är en upp­och­ner­vänd interro­bang som kan före­komma i spansk text.

[tecken] [ändrad 2 april 2020]

snabel-a

svenskt namn på tecknet @ i e‑post­adresser. – Namnet snabel‑a är svensk standard, och kan användas i alla sammanhang. På engelska utläses tecknet ”at”. Det fullständiga engelska namnet på tecknet @ är commercial at. – Andra svenska benämningar är det skämtsamma kanelbulle och det mindre lyckade alfaslang (tecknet @ har inget att göra med den grekiska bokstaven alfa, α). – Tecknet @ infördes i e‑postadresser av Ray Tomlinson†. Han skrev 1971 det första e‑postprogrammet, och behövde då ett tecken att sätta mellan mottagarens användarnamn och namnet på hennes datornät. – @ är ursprungligen ett franskt skriv­tecken som motsvarar svenska à (som i fem kilo potatis à 29 kronor). – Se också Datatermgruppen.

[e-post] [tecken] [ändrad 12 juni 2020]

humörfigur

(smiley) – enkel figur som i textmeddelande visar en känsla, attityd eller reaktion. – De enklaste humörfigurerna är samman­satta av tecken på tangentbordet, till exempel :-) för leende, ;-) för blinkning, :-( för ledsen. Många ordbehandlare, e‑post­program och mobil­telefoner byter automatiskt ut dessa tecken­kombinationer mot små bilder (☺ 😉 ☹). – En humörfigur kan också kallas för emotikon (emoticon), förkortat emot (en emot, flera emoter, engelska emote), humör­gubbe, humör­symbol eller smilis. – Läs också vad Data­term­gruppen skriver (länk). – Från Japan har emojier spritt sig över världen, och det finns också introjier för intro­verta. – Den första kända humör­figuren i datatext, se på Carnegie Mellon‑universitetets webbsidor, användes den 19 sep­tem­ber 1982 av Scott E Fahlman (länk)Carnegie Mellon-universitetet. Liknande kombinationer av tecken användes dock redan 1967 i maskin­skriven text, se Snopes (länk). 2009 hittade New York Times något som kan vara en humörfigur i utskriften av ett tal som Abraham Lincoln höll 1862, se här. – Läs också om assicon och reaction GIF.

[nät- och sms-språk] [tecken] [ändrad 14 november 2019]

fyrkant

– i typografi:

  1. – ett ordmellanrum som har fast bredd och är lika brett som den teckenstor­lek som används (Åp‑höjden). Om man an­vänder typsnittet Times, 12 punkter, är alltså en fyr­kant ett utrymme som är tolv punkter brett. – På engelska: em space (efter bokstaven M);
  2. – ett mått som på samma sätt varierar med tecken­stor­leken. En halv fyrkant eller slitsa, på engelska en space (efter bokstaven N), är halva teckenstorleken, alltså 6 punkter horisontellt i Times 12 punkter. Ett tankstreck (prat­minus) brukar vara en halv fyr­kant långt. – I traditionell typografi angav man indragets om­fång i fyr­kanter: ”en fyr­kants in­drag”. Nu­mera brukar man ange in­draget i milli­meter;
  3. – tecknet # heter fyrkant när det finns på knapp­satser till tele­foner. Annars heter det nummer­tecken.
  4. tom fyrkant – se tofu.

[tecken] [typografi] [ändrad 18 oktober 2018]

skript

  1. (script) – program som utför uppgifter i andra program. – Skript automatiserar arbetsuppgifter som annars skulle utföras steg för steg av användaren. De körs inte direkt mot operativsystemet, som vanliga program, utan de förutsätter specifika program som de arbetar mot. Skript tillför funktioner i program som webbläsare, på webbsidor, i ordbehandlings– och bildbehandlingsprogram och annat. Skript kan vara enkla, som makron, men de kan också ha hög komplexitet. – Ofta är det användaren själv som skriver skript som hon själv behöver, men det finns också ett omfattande utbyte av färdigskrivna skript, antingen gratis eller mot betalning. – Skript skrivs i speciella programspråk, skript­språk (men en del programspråk kan användas både som vanliga programspråk och som skriptspråk);
  2. – inom multimedier är ett skript en serie instruktioner som styr en visning – en snitslad bana för de ljud-, bild- och videofiler som ska köras;
  3. – i typografi: skript är den svenska term för skrivstilsliknande stil, på engelska cursive.

[ljud och bild] [programmering] [typografi] [ändrad 12 november 2019]

Internationaliserade domännamn

(Inter­nationalized domain names – IDN) – användning av andra bok­stäver än a—z i namn på internetdomäner, till exempel å, ä, ö, ü och é på svenska. IDN togs i bruk under 2003. – Efter­som domännamnssystemet i själva verket inte kan hantera bokstäver som inte finns i det engelska alfabetet fungerar IDN så att domännamn med sådana tecken kodas om, omärkligt för användaren, till en form med en­bart engelska tecken. Å, ä och ö med flera kan då skrivas in i webbläsarens adressfält och visas där, men det som överförs till webbservern är något annat med bara engelska tecken. – Standarden för realisering av IDN heter IDNA, Internationalizing domain names in applications, se denna RFC (länk). Läs om hur det går till under ACE (betydelse 1). Det sker omärk­ligt för användaren. – Mer om IDN på Internetstiftelsens webbsidor – länk.

[domäner] [tecken] [ändrad 2 december 2019]

Unicode

projekt för hantering av bokstäver och tecken från världens alla språk. För när­varande ingår över 110 000 tecken från över hundra skrift­­system i Unicode. – Uni­code ger varje tecken i varje språk ett eget nummer. Detta är inte okompli­cerat, eftersom tecken i två olika skriftsystem kan se likadana ut (se glyf), men ha olika ljudvärde eller annan funktion (se karaktär). Och samma tecken i ett och samma språk kan se olika ut i olika samman­hang. – Uni­code skiljer inte mellan typo­grafiska varianter av samma tecken, men däremot mellan betydelse­skiljande varianter som stora och små bok­stäver (björn är till exempel inte samma ord som Björn). – Unicode är inte namnet på ett sätt att koda tecken så att de kan hanteras av datorer, men det finns tecken­kodnings­system som bygger på Unicode, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32 (se UTF) samt det föråldrade UCS‑2. – Se unicode.org. – Unicode ligger till grund för teckenkodningen i de flesta nyare system. Det ersätter äldre teckenkodningar som ASCII, som bara har plats för ett litet antal tecken. Unicode numrerar tecknen på samma sätt som stan­darden ISO/IEC 10646. – Se också Noto, Pango och Script encoding initiative.

[tecken] [ändrad 20 mars 2018]