versallås

(caps lock) – knapp som gör att alla bok­stäver skrivs som versaler (”stora bokstäver”). Knappen brukar sitta till vänster om A på vanliga tangent­bord. När man har tryckt på versal­låset fungerar det tills man stänger av det, till skill­nad från skift­tangenten, som bara på­verkar ett tecken. Att man har tryckt ner versal­låset av misstag är en vanlig orsak till problem med lösen­ord, som brukar vara skift­käns­liga. – Ver­sal­låset på­verkar bara bok­stäver, inte andra tecken, och är alltså inte riktigt samma sak som det skift­lås som fanns på skriv­maskiner. – Se också Inter­national caps lock day.

[tangentbord] [tecken] [ändrad 16 september 2017]

gåsögon

(guillemet eller double angle quotation mark) – tecknen » och «. De används i tryckta böcker på svenska och i andra språk ofta i stället för citattecken»så här«. Förekommer också i en form med bara en vinkel, motsvarande enkelt citattecken: ›så här‹. – Detta är typografiskt andra tecken än〈vinkelparentes〉 och tecknen för mindre än och större än <>. När det gäller gåsögon är det enklast att avstå från dem, och i stället använda citattecken eller tankstreck.

[tecken] [ändrad 6 maj 2017]

alfanumerisk

sammanfattande för bokstäver, siffror, andra skrivtecken – en datatyp. Används om data i form av vanlig skriven text, som namn och adress. En alfanumerisk sekvens kallas för teckensträng eller bara sträng. Det som förr kallades för alfanumeriska data kallar man numera oftast bara för text. – Ordet kommer av alfa­bet och numerisk. – På engelska alphanumeric.

[programmering] [tecken] [ändrad 7 juni 2017]

lorem ipsum

(även: lipsum) – de första orden i en vanlig exempel­­text. – Texten är på sönderbrutet latin, och är tagen från den romerska författaren Ciceros (se Wikipedia) bok Om det högsta goda och onda från år 45. Texten har brutits upp så att den blir obegriplig, även för den som kan latin. – Poängen med att an­vända en förvanskad latinsk text som exempeltext är att den som bedömer den typografiska formen inte ska distraheras av textens innehåll. – Det har påståtts att lorem ipsum har använts för att markera brödtext i tryckta texter sedan 1500‑talet, men det har ifrågasatts – se denna artikel i tidskriften Slate. – På svenska har lorem ipsum använts bara i några decennier. Latinsk text lämpar sig inte för att representera svensk bröd­­text: orden är längre på latin, ändelserna ser annorlunda ut och åäö saknas. För svenskt bruk finns därför en annan exempel­­text som börjar ”Träutensi­li­erna i ett tryckeri äro ingalunda…” (se länkarkiverad). Den före­­slogs av Arne Heine (19222016, se intervju i Computer Sweden). – Läs mer i Wikipedia. –  Kuriosa: Den sönderhackade latinska texten till lorem ipsum har över­­satts till lika sönderhackad engelska av Jaspreet Singh Boparai. Översättningen finns på bloggen lob.co.uk.

[typografi] [ändrad 12 februari 2023]

ordmellanrum

det blanka utrymmet mellan två ord. (Ett blankt tecken.) Skrivs normalt med mellanslagstangenten. – Förutom att markera var ett ord slutar och nästa börjar används ordmellanrum i typografi för att jämna ut radlängden: ordmellanrummens bredd anpassas så att alla rader utom den sista i varje stycke blir lika långa (se justering). Radbrytning görs också vid ett ordmellanrum. För att förhindra radbrytning använder man hårt mellanslag. För att ge ordmellanrum en bestämd bredd använder man fyrkant eller del av fyrkant.

[typografi] [ändrad 15 januari 2019]

hårt mellanslag

sammanhållande ordmellanrum i typografi – håller ihop tal som 1 000 och förkortningar som d v s så att allt hamnar på samma rad, och inte delas upp vid radbrytning. Utförs vanligen genom att man samtidigt trycker ned mellanslagstangenten och en funktionstangent. – Inom typografin skiljer man mellan hårda mellanslag med olika bredder: fyrkant och halv fyrkant är de vanligaste. Ett sådant mellanslag kallas också för fast mellanslag. – Ett vanligt mellanslag (ordmellanrum) som kan ge radbyte är alltså ett mjukt mellanslag, men det behöver man bara ange när det behövs för tydlighetens skull.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 1 juni 2020]

radbrytning

uppdelning av en text i rader; instruktion eller manöver som gör att det sker:

  • – fast radbrytning – instruktion om att radbrytning ska göras på en bestämd plats i texten, även om det finns utrymme kvar på raden. Används när man börjar nytt stycke, men det kan också användas av andra skäl. Markeras i ordbehandlare med en vanligtvis osynlig instruktion i texten. – Äldre ordbehandlare markerade fast radbrytning vid slutet av varje rad, vilket gjorde det besvärligt att flytta textmassan till ett annat sidformat. – På engelska: hard return eller paragraph break;
  • – mjuk radbrytning – det radbyte (ordflytt) som ordbehandlare gör automatiskt när det inte får plats fler ord på en rad. Om texten ändras så ändras också radbrytningen om det behövs. – På engelska: soft return, wrap eller word wrap.

– På engelska: line break.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 9 februari 2020]

Script encoding initiative

(SEI) – ett projekt för kodning av skriftspråk som ännu inte är med i Unicode. Det gäller ungefär 80 skriftspråk (lista), inklusive arameiska, egyptiska hiero­glyfer och javanesiska. – SEI drivs av Berkeley‑universitetet med stöd av Google och amerikanska National endow­ment for the humanities (länk). Målet är att lägga fram förslag som sedan kan användas i Unicode. – Se linguistics.berkeley.edu/sei. – Läs också om Noto och Pango samt ordet encoding.

[språk] [ändrad 6 september 2019]

avdrag

(galley, galley proof) – i grafisk produktion: utskrift av dokument för korrektur­läsning. – Avdrag lämnas till korrektur­läsare före tryckning. Förr gjordes avdragen som avtryck från tryck­plåtarna, numera använder man oftast utskrifter från skrivare, eller också läser man korrektur på bild­skärm. – Avdrag kallas ofta för korrektur, men strikt talat blir avdraget inte ett korrektur förrän korrektur­läsaren har gått igenom dokumentet, markerat vad som ska ändras och lämnat tillbaka det till tryckeriet för eventuella åtgärder. – Se också revider. – Mer typografi.