Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om typografi. Kategorin typografi är en underavdelning till kategorin språk. Kategorin tecken är en underavdelning av kategorin typografi. – Se också kategorin tryckning.
ett slags svartvit rutmönster som kodar information och som kan avläsas med speciella läsare eller med digitalkamera. Alltså en rutkod(2d‑kod). Data matrix påminner om QR‑kod, men kodar på ett annat sätt. – Data matrix utvecklades i USA, och är äldre än QR‑kod. QR‑kod utvecklades i Japan därför att Data matrix inte kunde koda japanska skrivtecken. Data matrix används bland annat för märkning av industriella komponenter, eftersom mönstren kan tryckas i mindre ytformat än QR-kod. – Data matrix‑kod känns igen på att två angränsande sidor har helsvarta kanter, medan de andra två kanterna har omväxlande svarta och vita rutor. Även andra par av färger kan används. – Mer i Wikipedia.
– i webbadresser (URL:er): instruktion till webbservern att en webbadress beskriver en webbsida som sammanställs genom en sökning, inte en statisk sida. Till exempel betyder URL:en it‑ord.idg.se/?s=frågetecken att webbservern ska söka igenom databasen för IDG:s ordlista efter uppslagsordet frågetecken och efter alla ordförklaringar som innehåller ordet frågetecken. Resultatet av sökningen sammanställs till en sida som webbservern skickar till användaren.
tecknet ¤. – Det infördes som generellt tecken för valuta, alltså som ett märkeslöst alternativt till $, £ och €. Kallas ibland för hornminan. På äldre svenska tangentbord fanns det på samma tangent som 4, numera ersatt av eurotecknet €.
– diakritiskt tecken – streck, prick, ring, krok eller annat mindre tecken som läggs till en bokstav för att ange att bokstaven ska uttalas eller betonas på ett annat sätt än det vanliga;
– sådant mindre tecken som är del av en sammansatt bokstav (å, ä, ö) eller kan vara tillägg till en bokstav (é), men som inte kan stå fristående som en separat bokstav. Accenter är en typ av diakritiska tecken, men alla diakritiska tecken är inte accenter. – Vad som ska räknas som diakritiskt tecken är omdiskuterat. Till exempel är prickarna över Ä på svenska inte ett diakritiskt tecken enligt definition 1, eftersom prickarna inte är något tecken över huvud taget. De är en del av tecknet Ä. Ä är ju en särskild bokstav som motsvarar danska Æ – det är inte en variant av A. Men när man diskuterar hur bokstäverna ser ut grafiskt kan det ändå vara praktiskt att använda definition 2 och kalla alla lösa bitar för diakritiska tecken utan att bry sig om den språkliga bakgrunden. – Jämför med skillnaden mellan karaktärer och glyfer. – En svensk förteckning över diakritiska tecken på många språk med namn och tips om hur man skriver tecknen på dator finns på Kungliga bibliotekets webbsidor (länk).
– grekisk bokstav som motsvarar L. Den ser ut så här: λ:
– internationellt tecken för våglängd;
– en våglängd i ett optiskt fibernät;
– kortform för lambdaväxel, en anordning som separerar de olika våglängderna i en optisk fiber och vidarebefordrar dem i flera olika fibrer;
– lambdarouter – tar emot signaler från enstaka våglängder i optisk datakommunikation och skickar dem vidare till destinationen som en kombinerad signal i en annan fiber. Att ”ha en lambda” är att ha optisk direktanslutning till internet;
– i ordbehandling: uppställning av raderna i en text på ett ordnat sätt:
– Vänsterjusterad eller vänsterställd text har rak vänsterkant och ojämn högerkant. Det är den förvalda justeringen i ordbehandlare. Det används även i denna ordlista. – På engelska: flush left, left‑aligned eller ragged right;
– Högerjusterad eller högerställd text har ojämn vänsterkant men rak högerkant. Det är ovanligt och svårläst. – På engelska: flush right, right‑aligned eller ragged right;
– Marginaljusterad text har raka kanter på båda sidorna – det vanligaste i tryckta tidningar och böcker. Det åstadkoms genom att ordbehandlaren eller layoutprogrammet anpassar storleken på ordmellanrummen så att alla ord plus ordmellanrummen tar lika mycket plats på varje rad (se utslutning). Det förutsätter att man avstavar ord, annars blir ordmellanrummen ofta för stora. – På engelska: justified eller fully justified;
– Centrerad text har ojämna men symmetriska kanter på båda sidorna. Det används nästan aldrig i längre texter, men i rubriker, på tryckta inbjudningskort, matsedlar och liknande. – På engelska: centered.
– Den allmänna engelska termen för justering i denna betydelse är alignment. – Se också radfall.
(case sensitive) – som gör skillnad mellan stora och små bokstäver (versaler och gemena). Exempel: lösenord är alltid skiftkänsliga. Så om du har lösenordet lösenOrd måste det skrivas exakt så, inte som lösenord (fel). Kallas också för skiftlägeskänslig eller versalkänslig – se Datatermgruppen(länk). Skiftkänslighet är ofta viktigt inom it, men inte alltid. Bland sådant som nästan alltid är skiftkänsligt finns:
– Allmänt kan man säga att ju mer fackkunskaper som krävs för att man ska skriva viss teckensträng, desto mer sannolikt är det att teckensträngen är skiftkänslig. Stor och liten bokstav kan användas för att markera viktiga skillnader. Program och tjänster för icke‑specialister brukar däremot inte vara skiftkänsliga. Sökningar i sökmotorer är som regel inte skiftkänsliga.
tecknet ” som sätts före och efter citat samt runt ord och uttryck när skribenten vill markera att de inte är skribentens egen formulering. Det är ett slags språklig reservation som används:
– vid citat, alltså något som någon annan har sagt eller skrivit. Ett citat ska vara ordagrant. I princip ska man till och med låta eventuella stavfel stå kvar, men dem kan man rätta stillatigande om de saknar betydelse. När man citerar ska man ange vem man citerar;
– när man vill markera att ett ord eller uttryck inte är något som man själv normalt skulle använda: det är slang, dialekt, jargong eller tillfälligt lånat från ett annat språk;
– för övertydlig ironi: det här var ju ”trevligt”;
– för att markera smeknamn och liknande: Nisse ”Sudden” Andersson;
– när man skriver om ett ord därför att det uttalas och / eller skrivs på ett bestämt sätt. Den här artikeln handlar till exempel både om citattecken (=företeelsen) och om ”citattecken” (=uttrycket) – jämför med den språkvetenskapliga användningen av apostrof och kursiv stil;
– i sökmotorer kan man använda citattecken i sökfältet för att visa att flera ord i följd ska ses som en fras. Man vill alltså bara ha träff på de orden om de står exakt så som man har skrivit dem, intill varandra och i rätt ordning. Citattecken kan också markera att ett ord i söksträngen måste vara med i träffarna.
– Citattecken har också speciell användning i programmering.
– Typografiskt: Riktiga citattecken är antingen ”krulliga” (de ser ut som 99 i miniatyr) eller två korta lutande kilar. Men på tangentbord finns inte riktiga citattecken, utan man brukar använda det tecken som finns på samma tangent som siffran 2, nämligen tecknet för längdmåttet tum. Tumtecknet består av två korta lodräta streck (kan inte visas här, eftersom webbläsarna automatiskt byter ut tumtecken mot citattecken). Inom boktryckarkonsten är citattecken och tumtecken två olika tecken. – Riktiga citattecken finns faktiskt i teckenuppsättningen på alla persondatorer, men det kan vara omständligt att infoga dem i text. Vissa program, till exempel Microsoft Word, kan ställas in så att de automatiskt byter ut tumtecken mot riktiga citattecken (”). – På engelska har citattecken (quotation marks) olika form före och efter citat. Tecknet före citat ser ut som 66 i miniatyr eller som kilar, vända åt andra hållet. Det tecknet används inte på svenska, utan på svenska ska det vara samma tecken före och efter citatet. – Läs också om gåsögon. – Språkligt: Notera att det bör heta citattecken hellre än citationstecken. Det heter ju citat, inte citation. Och det heter absolut inte situationstecken(fel, fel fel!). – Jämför med apostrof.
– Dash – nerlagda smarta hörsnäckor från det tyska företaget Bragi . De släpptes till försäljning i januari 2016. Efter problem med leveranser sålde företaget Bragi sin hårdvaruverksamhet till ett icke angivet företag i april 2019 för att enbart ägna sig ut utveckling av hårdvara i samarbete med taiwanesiskaAsia Universal Technology. – Snäckorna, som var av typen in‑ear (man tryckte in dem i hörselgången), var trådlösa, hade inbyggd musikspelare med lagring, hade sensorer för stegräkning och mätning av annan träning, kunde filtrera bort yttre ljud, kunde styras med handgester och huvudskakningar och kunde kopplas till en smart mobil. – Se bragi.com.
