Creative commons

kreativ allmänning licens som ger andra än upp­­hovs­­rätts-havaren fri­het att inom an­givna ramar an­vända upp­­hovs­­rättsligt skyddade verk. – Idén ut­vecklades av den amerikanska juristen Lawrence Lessig (se Harvards webbsidor). Creative commons kan an­vändas för text, musik, bilder och film som publiceras på internet. En Creative commons-licens, markerad med cc i en ring, ger upp­­hovs­­personen möjlig­het att ge an­vändaren fri­heter som den vanliga tillämpningen av upp­hovs­rätt inte ger. – Ob­servera att Creative commons inte upp­­häver upphovs­rätten. För att man ska kunna sprida ett verk med Creative commons-licens måste man först ha upp­hovs­rätt till verket. Creative commons är en tillämpning av upp­hovs­rätten där upp­hovs­rättshavaren frivilligt ger andra vissa angivna friheter. Sam­tidigt kan upp­hovs­personen välja att be­hålla andra rättig­heter. – Det finns fyra komponenter som kan ingå, eller inte ingå, i en cc-licens. De kan kombineras på olika sätt:

  1. erkännande (attribution) – upp­hovs­personen tillåter att användaren kopierar verket, sprider det till andra och be­arbetar det, men bara om upphovs­personens namn anges. – Se här;
  2. icke-kommersiell (non-commercial) – verket får inte an­vändas för kommersi­ella ända­mål. Detta vill­kor har blivit kontro­versi­ellt – se här;
  3. – dela lika (share alike) – bearbetade versioner av verket får spridas till andra an­vändare, men bara på vill­kor att den som sprider verket vidare inte tar bort någon av friheterna i den ur­sprung­liga licensen. (Jäm­för med copyleft.) – Se här;
  4. inga bearbetningar (no derivative works, noderivs) – det är inte tillåtet att ändra verket. – Se här.

– Dessa fyra komponenter kan kombineras på olika sätt. Att ett verk skyddas av Creative commons-licens markeras med bok­stäverna cc i en liten ring, alltså rätt likt copyright-tecknet. Eftersom det saknas HTML-kod för det inringade cc-tecknet skriver man ofta i stället ©©. De olika komponenterna i licensen markeras med enkla tecken. – Se creativecommons.se. – Läs också om Free art license, GNU Free documentation license, GPL, IDDN och kopimi.

[licenser] [upphovsrätt] [ändrad 22 december 2017]

privatkopiering

lovlig kopiering av upphovsrättsligt skyddat material för privat bruk. Alltså kopiering av musik, filmer, bilder och annat. Sådant får man kopiera om man bara tänker spela upp det eller visa det för sig själv, familjen och enstaka vänner. Man får ge bort enstaka kopior till vänner. Det är inte tillåtet att ta betalt av de som lyssnar eller tittar eller som får en kopia av kopian. – Ordet ska inte förväxlas med pirat­kopi­ering, som är otillåtet. – Se också privatkopieringsersättning.

[upphovsrätt] [ändrad 4 maj 2018]

privatkopieringsersättning

kompensation till upp­hovs­rättshavare för privatkopiering, som påstås leda till uteblivna inkomster. (I maj 2018 föreslog riksdagens näringsutskott att privatkopieringsersättingen ses över eller avskaffas.) – Privatkopieringsersättningen, som infördes 1982 och då kallades för kassettbandsskatt, tas ut i form av skatt på lagrings­medier som bandkassetter, disketter, inspel­nings­bara CD och DVD, samt från oktober 2012 också på hårddiskar och USB‑minnen. Kritiker har påpekat att de flesta hårddiskar och andra lagringsmedier främst används till annat än lagring av privatkopierad musik. – I juni 2014 fastslog Södertörns tings­rätt att ersätt­ningen också ska betalas för smarta mobiler. Detta bekräftades i april 2015 av Svea hovrätt. Utslaget gällde bara Apples iPhone, men det anses vara pre­judi­ce­rande för andra smarta mobiler. Skatte­satsen är ytterst reglerad i lag, men fastställs i detalj i förhandlingar mellan branschorganisa­tionerna för impor­törer av lagringsmedier och Copyswede, den orga­nisa­tion som före­träder upphovsrätts­havarna. Privatkopieringsersätt­ningen bygger på para­graf 26 k i andra kapitlet av upphovsrätts­lagen (länk, se rubriken ”Ersätt­ning vid till­verk­ning och införsel av anord­ningar för ljud- eller bild­upp­tag­ning”). – Privatkopi­erings­ersätt­ning kallades tidigare för kassett­ersätt­ning eller kassett­skatt. – På engelska private copying levy, blank media tax eller blank media levy. – I maj 2018 föreslog riksdagens näringsutskott (se pressmeddelande) att privatkopieringsersättningen skulle omprövas. Det motiverades bland annat med att ersättningen blir allt högre i takt med att lagringsenheterna får allt större kapacitet, dels med att privatkopiering av musik börjar bli mindre vanlig, eftersom allt fler i stället lyssnar på musik från strömmande tjänster.

– In English: Blank media tax, also known as blank media levy or private copying levy, is compensation paid to copyright holders for private copying of copyrighted material. Private copying of copyrighted materials, unlike piracy, is legal within specified limits, but it is assumed to cause losses to copyright holders. The compensation is levied in Sweden by a tax on recordable media; originally tape cassettes, later floppy disks, recordable CDs and DVDs, hard drives and USB memory sticks. In 2014, a local court of law decided that blank media tax also applies to smart­phones, and this was upheld in April, 2015, by the Svea court of appeals. The details of the compensation are subject to negotiations between manu­facturers and the copyright holders organization Copyswede. – In May 2018, the Committee on industry and trade of the Swedish parliament suggested that the blank media tax be reconsidered, being increasingly outdated. – For more summaries in English, please click at this link.

[upphovsrätt] [ändrad 4 maj 2018]

pagejacking

– sidnappning, webbsideskidnappning:

  1. – allmänt: kopiering av källkoden (HTML‑koden) från någon annans webbsida. Eftersom både innehållet på sidan (text och bild) och källkoden är skyddade av upphovsrätt (om det inte står något annat) är detta inte lovligt utan tillstånd;
  2. – mer specifikt: ett sätt att lura webb‑surfare till sidor med pornografi eller till andra webbsidor: man kopierar en existerande, populär webbsida och lägger upp den på webben så att den blir indexerad av sökmotorer. När det är klart byter man ut det kopierade innehållet mot det material man vill sprida. Den som använder en sökmotor och som klickar på vad som verkar vara en länk till en seriös webbsida kanske då hittar något helt annat än hon hade väntat sig.

[bluff och båg] [upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 2 december 2019]

Johansen, Jon Lech

”DVD-Jon” – norrman som 1999 ut­vecklade pro­­grammet DeCSS för att kunna spela kopi­erings­­skyddade DVD (se CSS) på Linux‑datorer. Han var då 16 år. Jon Lech Johan­sen drogs inför rätta för in­trång i upphovsrätten, men friades efter pro­cesser som på­gick i tre år. – 2005 ut­vecklade han ett program, Pymusique, senare kallat Sharp­musique, som gjorde att man kunde köpa låtar från Apples musik­affär iTunes utan att få med Apples kopieringsskydd (läs också om Hymn Project†). Båda pro­grammen är nerlagda. – Jon Lech Johan­sen har fått det norska Karoline­­priset (se Wikipedia) och år 2002 fick han EFF:s ut­märkelse Pioneer Award (se denna länk). – Sedan 2007 är Jon Lech Johan­sen teknisk chef på double­Twist Corporation (länk). – Jon Lech Johan­sens webb­sida finns på nanocr.eu (inte upp­daterad sedan 2015), och hans Twitterkonto är twitter.com/jonlech.

[jon lech johansen] [personer] [upphovsrätt] [ändrad 26 januari 2018]

Piratbyrån

nerlagd svensk organisation som stödde rätten att kopiera film och musik oberoende av upphovsrätten. – Piratbyrån grundades 2003 och lades ner 2010. (Se inlägg på bloggen Copyriot, länk, arkiverad). – Pirat­­byrån startade The Pirate Bay, som fri­­kopp­­lades under 2004. – Namnet Pirat­­byrån an­­spelar på mot­­parten, Antipiratbyrå­n. – Läs också om Pirat­partiet.

[nerlagt] [organisationer] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 15 oktober 2018]

– In English: Piratbyrån, the Bureau of piracy, was a Swedish organization that supported the right of free copying of digital content, regardless of copyright issues. It was founded in 2003 and disbanded in 2010. It started the famous filesharing site Pirate Bay, but spun it off in 2004. The name Pirat­­byrån alludes to the name of its opposite part, Anti­pirat­byrån, the Swedish organization for protection of the rights of copyright owners. – For more summaries in English, please click at this link.

Antipiratbyrån

Svenska antipiratbyrån – branschorganisation för skydd av upp­hovs­rätts-ägares rättig­heter gentemot pirat­kopierare. Ganska passiv sedan 2011, då de mest kända anställda startade före­taget Rättig­­hets­­alliansen. – Med­lemmar i Anti­­pirat­­byrån är film­bolag, program­företag och dator­­spels-företag. Finns på antipiratbyran.com. Ska inte för­växlas med sin nerlagda ärke­­fiende Pirat­byrån†. – Läs också om Spridningskollen.