tragedy of the anticommons

teorin att om det finns alltför många ägande­­rätts­­havare upp­­står en situ­a­­tion där inget fungerar. – Exempel: om en upp­­finnare måste ta hänsyn till allt­för många inne­ha­vare av patent, upp­­hovs­­rätt, mönster­­skydd och varu­­märken slutar det kanske med att hon inte kan upp­finna något alls. Men syftet med sådana skydd är ju att sti­mu­­lera upp­­fin­ningar, inte att för­svåra. – Be­­näm­ningen tragedy of the anti­­commons (ungefär ”det icke all­männas tragedi”) an­spelar på tragedy of the commons (all­­män­­ningens tragedi), och myn­tades 1998 av den ame­ri­­kanska juristen Michael Heller (länk). – Se också comedy of the commons.

[ekonomi] [upphovsrätt] [ändrad 13 april 2017]

copyleft

tillämpning av upp­hovs­rätt med syftet att slå vakt om principen fri mjukvara. – Copy­left inne­bär att den som har upp­hovs­rätten till ett datorprogram (eller till något annat) offentligt meddelar att alla som vill får använda programmet fritt: ladda ner det, köra det, kopiera det, ändra det och sprida det vidare, även mot be­talning. Men bara på ett vill­kor: om man sprider programmet vidare måste man ge alla efterkom­mande användare samma rättigheter och skyldig­heter i led efter led. Det gäller inte bara för hela programmet, utan också för varje del av det. Och efter­som upphovsrättshavaren inte har avsagt sig upp­hovs­rätten, utan fortfarande äger den, kan hon stämma den som bryter mot copy­left-principen. Detta framgår av den licens, general public license (GPL), som alltid ska följa med pro­grammet. – Läs också om Creative commons, Free art license, GNU Free doc­u­men­ta­tion license, iddn och kopimi.

[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 3 oktober 2017]