högtidsdag som instiftades till minnet av kampanjen som ledde till att lagförslaget Stop online piracy act (SOPA) röstades ner i USA:s kongress 2012. Dagen skulle firas den 18 januari varje år med början 2013, men tycks ha fallit i glömska efter 2014. – Se internetfreedomday.net (arkiverad).
[årsdagar] [ändrad 1 mars 2018]
svenska för copyfraud – det att någon gör anspråk på upphovsrätt till något som i själva verket är allmän egendom, till exempel till Bellmans dikter.
[juridik] [upphovsrätt] [ändrad 4 november 2019]
en EU-rapport som rekommenderade hårdare åtgärder mot piratkopiering. – Gallorapportens förslag röstades i september 2010 igenom med mycket kort varsel av Europaparlamentet. Den är uppkallad efter författaren, Marielle Gallo. Det formella namnet på engelska är Draft report on enhancing the enforcement of intellectual property rights in the internal market. Hela texten finns här. – Rapporten innehöll inga förslag till juridiskt bindande beslut, däremot rekommendationer om en övergripande strategi mot påstådda brott mot upphovsrätten och ett gemensamt juridiskt ramverk. – Läs också om ACTA, FRA‑lagen, Hadopi, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet och Indect.
[eu] [upphovsrätt] [ändrad 15 oktober 2019]
Intellectual property rights enforcement directive, på svenska: Direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter – ett EU‑beslut om kriminalisering av intrång i upphovsrätten. – Direktivet är främst riktat mot piratkopiering av digital musik, film och annat upphovsrättsskyddat material i kommersiellt syfte. Direktivet röstades igenom som svensk lag i februari 2009. Hela lagtexten finns här. – IPRED innebär att intrång i upphovsrätten faller under allmänt åtal, det vill säga att polis och åklagare är skyldiga att ingripa och väcka åtal. Tidigare har intrång i upphovsrätten varit en civilrättslig sak, det vill säga att den som har upphovsrätten själv måste stämma den som påstås göra intrång. – IPRED godkändes först av EU 2004, men de mest kontroversiella delarna ströks, till exempel om hårda straff för intrång i upphovsrätten. Ett andra förslag, IPRED2, las fram 2005 och omfattade kriminalisering av sådana intrång. IPRED2 röstades igenom i Europaparlamentet 2007, men ett avsnitt om kriminalisering av patentintrång ströks. Beslutet från 2007 finns här. – Beslutet har kritiserats hårt, dels för sitt syfte, dels för vaga och oklara formuleringar, och det återstår att se hur EU:s medlemsländer tillämpar det. – Läs också om ACTA, DMCA, Datalagringsdirektivet, Gallorapporten, Hadopi, Telekompaketet, Polismetodutredningen, porrutpressning, RIPA, Stockholmsprogrammet, SOPA och Indect.
[förkortningar på I] [lagar] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]
ett kontroversiellt EU-direktiv om regler för tele- och datakommunikation. – Från början ingick regler om att den som misstänktes för piratkopiering skulle kunna stängas av från internet. Förslaget röstades slutligen igenom, med vissa mildringar, i november 2009. På engelska heter det Telecoms reform package. – Det huvudsakliga syftet med förslaget var att göra reglerna för tele- och datatrafik mer enhetliga i EU‑länderna. Förslaget blev kontroversiellt för att det också innehöll regler om att användare som misstänktes för piratkopiering av film, musik eller annat upphovsskyddat material skulle kunna stängas av från internet, och för att internetoperatörer skulle åläggas att blockera visst material. Resultatet skulle enligt kritikerna bli att den fria spridningen av information upphörde. – Telekompaketet lades fram första gången 2007. Ett tillägg som röstades igenom i Europaparlamentet i april 2009 innebar att ingen skulle kunna stängas av från internet utan domstolsprövning. Ministerrådet och Europaparlamentet enades i november 2009 om att det inte ska gå att stänga av någon från internet utan prövning. Det står dock inte var och hur prövningen ska ske. Med den ändringen röstades Telekompaketet igenom i november 2009. – En sammanfattning av Telekompaketet finns här. – Läs också om Datalagringsdirektivet, Gallorapporten, Hadopi, IPRED, ACTA, Indect och RIPA samt om Polismetodutredningen.
[eu] [it-relaterad brottslighet] [politik] [telekom] [upphovsrätt] [ändrad 27 maj 2019]
(cybersquatting) – registrering av känt företags namn (rättstavat) som domän på internet innan företaget själv har registrerat namnet. Även kända personers och institutioners namn kan utsättas för domänrofferi. Kallas också för namnnapping (namenapping). – Domänrofferi förekom främst i webbens barndom. Det gjordes av personer som hoppades att företaget sedan skulle lösa in domänen för dyra pengar. Det tog några år för rättsväsendet i olika länder att avgöra om domänrofferi skulle räknas som brott. Men både i USA och i Storbritannien har domänroffare ålagts att lämna ifrån sig rätten till domäner till företag, och dessutom dömts till böter. Domänrofferi är inte samma sak som registrering av bluffdomäner: syftet är inte att lura besökare, utan att sälja domänen för ett högt pris. – I USA finns sedan 1999 en lag mot domänrofferi, Anti‑cybersquatting consumer protection act (länk). – FN‑organet WIPO har huvudansvaret för att motarbeta domänrofferi. – I Sverige finns alternativt tvistlösningsförfarande och möjlighet att gå till domstol. – Det engelska uttrycket cybersquatting kommer av cyber och squatting, se squatter. – Läs också om fulregistrering, stavfelsockupanter och squammer samt vad Datatermgruppen skriver (länk).
[domäner] [it-relaterad brottslighet] [juridiska lagar] [upphovsrätt] [ändrad 27 augusti 2019]
lovlig kopiering av upphovsrättsligt skyddat material för privat bruk. – Alltså kopiering av musik, filmer, bilder och annat. Sådant får man kopiera om man bara tänker spela upp det eller visa det för sig själv, familjen och enstaka vänner. Se lovlig förlaga. Man får ge bort enstaka kopior till vänner. Det är inte tillåtet att ta betalt av de som lyssnar eller tittar. Det är inte heller tillåtet att göra kopior av kopian. – Ordet privatkopiering ska inte förväxlas med piratkopiering eller strökopiering, som är otillåtet. – Se också privatkopieringsersättning.
[upphovsrätt] [ändrad 25 december 2022]
provisorisk ersättning för Creative commons-tecknet, som egentligen består av bokstäverna cc i samma ring. Det riktiga tecknet saknar HTML-kod, så därför skriver man ©© i stället.
[tecken] [upphovsrätt] [ändrad 22 december 2017]
kompensation till upphovsrättshavare för privatkopiering, som påstås leda till uteblivna inkomster. (I maj 2018 föreslog riksdagens näringsutskott att privatkopieringsersättningen ses över eller avskaffas.) – Privatkopieringsersättningen, som infördes 1982 och då kallades för kassettbandsskatt, tas ut i form av skatt på lagringsmedier som bandkassetter, disketter, inspelningsbara CD och DVD, samt från oktober 2012 också på hårddiskar och USB‑minnen. Kritiker har påpekat att de flesta hårddiskar och andra lagringsmedier främst används till annat än lagring av privatkopierad musik. – I juni 2014 fastslog Södertörns tingsrätt att ersättningen också ska betalas för smarta mobiler. Detta bekräftades i april 2015 av Svea hovrätt. Utslaget gällde bara Apples iPhone, men det anses vara prejudicerande för andra smarta mobiler. Skattesatsen är ytterst reglerad i lag, men fastställs i detalj i förhandlingar mellan branschorganisationerna för importörer av lagringsmedier och Copyswede, den organisation som företräder upphovsrättshavarna. Privatkopieringsersättningen bygger på paragraf 26 k i andra kapitlet av upphovsrättslagen (länk, se rubriken ”Ersättning vid tillverkning och införsel av anordningar för ljud- eller bildupptagning”). – Privatkopieringsersättning kallades tidigare för kassettersättning eller kassettskatt. – På engelska private copying levy, blank media tax eller blank media levy. – I maj 2018 föreslog riksdagens näringsutskott (se pressmeddelande) att privatkopieringsersättningen skulle omprövas. Det motiverades bland annat med att ersättningen blir allt högre i takt med att lagringsenheterna får allt större kapacitet, dels med att privatkopiering av musik börjar bli mindre vanlig, eftersom allt fler i stället lyssnar på musik från strömmande tjänster.
– In English: Blank media tax, also known as blank media levy or private copying levy, is compensation paid to copyright holders for private copying of copyrighted material. Private copying of copyrighted materials, unlike piracy, is legal within specified limits, but it is assumed to cause losses to copyright holders. The compensation is levied in Sweden by a tax on recordable media; originally tape cassettes, later floppy disks, recordable CDs and DVDs, hard drives and USB memory sticks. In 2014, a local court of law decided that blank media tax also applies to smartphones, and this was upheld in April, 2015, by the Svea court of appeals. The details of the compensation are subject to negotiations between manufacturers and the copyright holders organization Copyswede. – In May 2018, the Committee on industry and trade of the Swedish parliament suggested that the blank media tax be reconsidered, being increasingly outdated. – For more summaries in English, please click at this link.
[upphovsrätt] [ändrad 4 maj 2018]