- – cube – i dataanalys: datamängd ordnad som en tabell, men i fler än två dimensioner (se flerdimensionell databas). En tryckt tabell har två dimensioner, en kub är samma sätt att ordna data i tre eller fler dimensioner. Ordet kub används generellt, även om det är fler än tre dimensioner;
- – OLAP-kub – kub för dataanalys (som i förklaring nummer 1) tillämpad på analysmetoden OLAP;
- – om nätverk, se n-kub;
- – i virtuell verklighet: se VR-kub.
[analys] [nätverk] [virtuellt] [ändrad 11 januari 2021]
bild som ser ut att finnas på en annan plats än där den faktiskt finns. – Ett välkänt exempel på virtuella bilder är spegelbilder. Ljuset som når ögat kommer från spegelns yta, men synsinnet uppfattar det som att ljuset kommer från tredimensionella föremål som ser ut att finnas bakom spegelglaset. Motsatsen, reella bilder, finns på ytor, och man kan ta på dem. – På engelska: virtual image. – Se också näthinneprojektion. – Läs också om virtuell.
[ljud och bild] [virtuellt] [ändrad 26 augusti 2021]
japanskt ord för en virtuell tv-idol eller pop-idol. Idoru är den japanska formen av ordet idol. – Idoru är också en roman från 1996 av William Gibson (länk).
[datoranimering] [kultur och underhållning på webben] [virtuellt] [ändrad 11 januari 2020]
illusion av en verklig och interaktiv omgivning, skapad med datorteknik. (Se virtuell.) – Rörliga bilder, ljud och ibland också kraftåterkoppling gör att användaren tycker sig vara i en tredimensionell värld som hon kan röra sig i och också påverka. Illusionen kallas för omslutning, på engelska immersion. – De rörliga bilderna visas i glasögon med inbyggd bildskärm och med sensorer för huvudrörelser (se VR‑hjälm). Alternativt befinner sig användaren i en VR‑kub, se nedan. – I VR‑utrustning kan också ingå handskar som känner av användarens hand- och fingerrörelser, så att hon till exempel kan fånga en virtuell boll. – Kraftåterkoppling, som ger intryck av att de bilder av föremål som användaren ser har substans och ”tar emot” när man stöter i dem, är mindre vanligt, men kan vara inbyggt i redskap eller handskar, alternativt i ett ”externt skelett” (exoskeleton). – Ett annat sätt att åstadkomma virtuell verklighet är så kallade VR‑kuber: användaren går in i ett rum där den virtuella världen projiceras på väggarna. Med speciella glasögon och visningsteknik kan den virtuella världen i en VR-kub fås att verka tredimensionell. – Numera kallas ibland även enklare former av avbildningar av en fiktiv eller faktisk yttervärld för virtuell verklighet. – Uttrycket virtuell verklighet populariserades i slutet av 1980‑talet av den amerikanska datorforskaren Jaron Lanier. Men det var inte han som hittade på uttrycket, och inte heller tekniken, som tidigare också hade kallats för artificiell verklighet. Howard Rheingolds bok Virtual reality från 1991 spred kännedom om tekniken. – På engelska: virtual reality, VR. – Jämför med förstärkt verklighet (augmented reality). – Se också virtuell värld.
[användargränssnitt] [verkligheter] [virtuell verklighet] [ändrad 1 april 2020]
lagring av användares alla data och inställningar i en tjänst på internet. Oavsett vilken dator användaren loggar in på ska hon mötas av samma användarmiljö – det som möter henne på bildskärmen ska vara likadant på alla datorer, och fungera likadant. Det är alltså inte (givetvis) användaren som sådan som virtualiseras, utan hennes användarprofil. Användarvirtualisering är en aspekt av allmän virtualisering. – På engelska: user virtualization eller user state virtualization.
[virtualisering] [ändrad 14 oktober 2018]
(JVM) – ett program som behövs för att man ska kunna köra program, skrivna i Java. (Och några andra språk, se nedan.) – JVM ”översätter” Javaprogrammets kod så att programmet kan köras på den datortyp och det operativsystem som JVM körs på. Alla Javaprogram kan i princip köras på vilken dator och vilket operativsystem som helst utan ändringar, men bara under förutsättning att det finns en lämplig JVM. Det går inte att köra Javaprogram utan en JVM. – JVM är en virtuell maskin, det vill säga att den beter sig som en komplett dator gentemot Javaprogrammet. Alla instruktioner från programmet till den materiella datorn måste förmedlas av JVM. – Det hela är en tvåstegsprocess. Javaprogrammets programkod kompileras först till en form som kallas för bytekod, som JVM kan behandla. JVM tolkar sedan bytekoden till binärkod som värddatorn kan exekvera. – JVM kan inte bara behandla Javaprogram, utan också flera andra vanliga programspråk – se lista i Wikipedia. – En enklare version av JVM var KVM†. – Jämför också med Dalvik. – Motsvarande i Microsofts utvecklingsmiljö Dotnet heter Common language runtime (CLR).
[java] [virtuellt] [ändrad 6 juli 2020]
Microsofts system för virtualisering av servrar. Tidigare känt under arbetsnamnet Viridian och som Windows server virtualization. – Läs mer på Microsofts webbsidor.
[virtualisering] [ändrad 7 februari 2018]
gateway avsedd för virtualiserade it‑system. En sådan gateway måste kunna hantera kommunikation som inte är knuten till bestämda fysiska datorer och kommunikationslinjer. – På engelska: virtual gateway.
[nätverk] [virtualisering] [ändrad 10 oktober 2018]
(virtual machine, förkortas ibland VM) – program som beter sig som en dator. – Man kan köra applikationer och operativsystem mot en virtuell maskin (som i sin tur körs mot en materiell dator). (Se virtuell.) För program som körs mot en virtuell maskin är den virtuella maskinen likvärdig med en materiell dator, förutom att den brukar gå lite långsammare. – Alla instruktioner från programmet behandlas först av den virtuella maskinen som översätter dem till instruktioner till den materiella datorn och dess operativsystem. För den materiella datorn är den virtuella maskinen helt enkelt ett program som alla andra. Flera virtuella maskiner kan köras samtidigt i samma dator (server), om den har tillräcklig kapacitet. – Virtuella maskiner utvecklades först på 1970‑talet för att man skulle kunna skriva program som fungerade oberoende av datortyp. På 00‑talet började det också att bli ett sätt att utnyttja maskinkapaciteten bättre. Det gäller främst för serverhallar och molnet. Där kan man flytta virtuella maskiner från hårt belastade servrar till servrar som har lite att göra. Det sker med automatik. – Program som har skrivits för en virtuell maskin kan köras utan förändringar på alla datorer som har den virtuella maskinen installerad. Virtuella maskiner är också ett sätt att höja säkerheten, eftersom den virtuella maskinen kan skydda datorn mot skadlig kod. – Ett välkänt exempel är Java virtual machine som används för att köra programspråket Java. – Programkod som körs mot virtuella maskiner kallas för managed code (indirekt körbar kod). – Läs också om Xen och virtualisering.
[it-system] [virtuellt] [ändrad 16 maj 2017]
(VDI) – nätverk där datorerna helt och hållet körs från en gemensam server. (Eller från flera servrar.) De anslutna datorerna är tunna klienter som inte fungerar självständigt – de tar emot användarens knapptryckningar och andra åtgärder, skickar dem till servern för verkställande och tar sedan emot resultatet från servern och visar det på bildskärmen. (Se också virtuellt skrivbord.) En fördel med VDI‑modellen är att man kan använda mycket enkla och billiga datorer, till exempel äldre modeller som annars skulle vara för långsamma. En annan fördel är att uppdateringar, patchar, virusskydd och annat kan skötas centralt, och inte behöver göras på varje dator för sig. Den uppenbara nackdelen är att minsta störning kan göra systemet oanvändbart: det är helt beroende av ett fungerande nätverk med tillräcklig kapacitet. – Termen virtual desktop infrastructure infördes av företaget VMware, men har blivit en allmän fackterm.
[nätverk] [virtualisering] [ändrad 16 april 2018]