Rdio

en avvecklad tjänst för uppspelning av musik över internet, grundad av Nik­las Zennström och Janus Friis. – En stor del av Rdios till­gångar köptes i november 2015 av Pandora (länk), se press­med­de­lande. Rdio hade då begärt företagsrekonstruktion, eftersom före­taget inte kunde betala sina skulder. Rdio hade varit igång i USA sedan juni 2010. Det var den första musiktjänsten i sitt slag i USA. – Rdio påminde om Spotify, det vill säga att användarna betalade en fast månadsavgift och fick då lyssna på hur mycket musik de vill. Det gick också att köpa låtar och spara dem. – Sajten rdio.com är nerlagd.

[musik] [uppköpt] [webbtjänster] [ändrad 17 november 2018]

Live Search

en avvecklad sökmotor från Microsoft, sedan 2009 ersatt av Bing. – Startade 1998 som MSN Search med teknik från Inktomi. Microsoft utvecklade sedan en egen sökmotorteknik som togs i drift i början av 2005. I september 2006 bytte tjänsten namn till Windows Live Search, sedan bara Live Search. 2009 avvecklades tjänsten när Bing lanserades.

[nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 23 maj 2018]

 

man-in-the-browser

man-in-the-browser attack – mani­pu­le­ring av webbaserad kommunikation genom ett insmusslat program i webbläsaren. – Man‑in‑the‑browser‑attacker är en variant på man‑i‑mitten‑attack. – En trojansk häst infek­terar webbläsaren och påverkar till exempel kommunikation mellan användaren och dennes bank så att de belopp och kontonummer som användaren matar in ersätts av andra värden på vägen till banken. Detta kan förebyggas genom returkommunikation genom en annan kanal än webben, till exempel genom att banken skickar kontrollsiffror till kundens mobiltelefon. – Mer i Wikipedia.

[attacker] [webbläsare] [ändrad 12 september 2021]

kaklagen

lag om att inga kakor (cookies) får lagras på dator utan användarens tillåtelse. – Lagen röstades igenom den 18 maj 2011, och trädde i kraft den 1 juli 2011. Kak­lagen bygger på ett EU‑direk­tiv, och har tolkats så att användaren måste ge sitt uttryckliga tillstånd för varje enskild kaka. Men det skulle göra besök på många webb­sidor omständliga. En alternativ tolkning är att användaren kan ge sitt tillstånd en gång för alla genom en inställning i webbläsaren (den inställning som vanligtvis är förvald). Hur lagen ska tillämpas måste troligen avgöras i domstol. – Kaklagen blir delvis inaktuell när EU:s ePrivacyförordning träder i kraft. – Läs mer på PTS webbsidor (länk). – Kaklagen ingick i propositionen Bättre regler för elektroniska kommunikationer, klicka här.

[juridiska lagar] [kakor] [ändrad 21 augusti 2020]

cyberrymd

(cyberspace) – tänkt parallell värld där människor kan kommunicera med text, bild och ljud, oberoende av fysiska avstånd, tack vare datorer. – Ordet används om internet och om olika former av virtuell verk­lig­het. (Se också cyber.) – Ordet cyberspace myntades 1982 av författaren William Gibson i kortromanen Burning Chrome (svensk över­sätt­ning, se Johnny Mnemonic och andra be­rättelser, 1996), och blev känt genom Gibsons roman Neuro­mancer (1984), som beskrev webben innan den fanns. I den boken stod cyberrymden för en närmast hallucinato­risk upp­levelse av den enorma datamängden i nätet. – John Perry Barlow† var den första som använde uttrycket om en gemensam nät­­baserad värld där an­vändare kom­mu­ni­cerar med varandra. Han förklarade 1996 att cyberrymden skulle ses som ett självständigt rike i artikeln ”A declaration of the independence of cyber­space” (länk). – Ordet cyber­space dödförklarades i januari 2006 i tidskriften Wired (länk). – Jämför med datasphere och metaverse.

[internet] [jargong] [virtuell verklighet] [ändrad 5 april 2022]

pagejacking

– sidnappning, webbsideskidnappning:

  1. – allmänt: kopiering av källkoden (HTML‑koden) från någon annans webbsida. Eftersom både innehållet på sidan (text och bild) och källkoden är skyddade av upphovsrätt (om det inte står något annat) är detta inte lovligt utan tillstånd;
  2. – mer specifikt: ett sätt att lura webb‑surfare till sidor med pornografi eller till andra webbsidor: man kopierar en existerande, populär webbsida och lägger upp den på webben så att den blir indexerad av sökmotorer. När det är klart byter man ut det kopierade innehållet mot det material man vill sprida. Den som använder en sökmotor och som klickar på vad som verkar vara en länk till en seriös webbsida kanske då hittar något helt annat än hon hade väntat sig.

[bluff och båg] [upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 2 december 2019]

Berners-Lee, Tim

Porträttfoto av Tim Berners-Lee.
Tim Berners-Lee.

(1955) – uppfinnare av webben, chef för webbens tekniska lednings­­grupp W3C. – Tim Berners-Lee utveck­lade World Wide Web under 19801991 när han arbetade på det euro­­peiska kärnforskningsinstitutet Cern. (Hans första formella förslag finns här.) – Från början ville han bara göra ett hjälp­­­medel för hantering av källorna i forskningsrapport­er genom att an­vända hyper­­länkar (jämför med Xanadu). Han ut­­vecklade proto­­kollet HTTP, sidbeskrivningsspråket HTML och skrev tillsammans med Robert Cailliau den första kom­bi­nerade webb­­läsaren och webbeditorn på en NeXT†-dator. 1991 la han ut http://info.cern.ch på inter­­net – den första allmänt tillgängliga webbsidan. Senare utvecklande han XML och tog initiativ till den seman­tiska webben. – Tim Berners-Lee grundade 2008 stiftelsen World wide web foundation. 2012 var han med och startade Open data institute. 2013 grundade han Alliance for affordable internet, A4AI. – Tim Berners-Lee fick 1998 utmärkelsen Usenix life­time achieve­ment award (länk), år 2000 EFF:s pris Pioneer Award, 2006 Love­lace medal och 2012 Millennium­­priset för teknologi, och han adlades 2003 av brittiska drottningen. Han tilldelades i april 2017 Turingpriset (för år 2016), se denna länk. – Hans föräldrar var med och byggde en av de första datorerna, Manchester Mark I†.

[it-historia] [tim berners-lee] [webben] [ändrad 5 juni 2017]

Cailliau, Robert

(1947)belgisk datorvetare som utvecklade historiens andra webbläsare, Samba, för Macintosh. (Den första webbläsaren, WorldWideWeb, skapades av Tim Berners‑Lee på en NeXT†‑dator.) – Cailliau spelade en avgörande roll när det gällde att få CERN att stödja satsningen på webben, och det var han som övertygade ledningen för CERN att släppa tekniken för webben fri utan krav på royalties (mer här). Hans webbsida finns på robertcailliau.eu. Tillsammans med James Gillies har han skrivit boken How the web was born (länk) från år 2000.

[it-historia] [personer] [robert cailliau] [webben] [ändrad 11 mars 2023]