sajt

försvenskad stavning av site i web site – se webbplats. – Använd den försvenskade stavningen sajt hellre än site, eftersom sajt kan böjas på svenska: en sajt, den sajten, flera sajter, de sajterna. – Se Datatermgruppens rekommendation – länk.

[språktips] [webbsidor] [ändrad 6 november 2019]

REST

för representational state transfer – ett sätt att programmera webbplatser så att de kan tillhandahålla tjänster åt andra webbplatser. Detta ska fungera även om webbplatserna har programmerats av utvecklare utan kunskap om varandra eller om den andra webbplatsen. Webbplatserna förses med standardiserade gränssnitt (API:er) på ett sätt som påminner om hur man gör i objektorienterad programmering. – Beteckningen REST infördes år 2000 av Roy Fielding (roy.gbiv.com), och har sedan dess blivit det kanske mest använda sättet att bygga upp webbaserade program. Observera att REST inte är något som kan laddas ner, utan beskrevs av Fielding i allmänna termer – man får själv utveckla en tillämpning av REST. Program och resurser som följer reglerna för REST kallas för RESTful. – Läs mer här och i Wikipedia.

[förkortningar på R] [systemutveckling] [webben] [ändrad 13 juni 2020]

webbplats

(website eller web site) – även sajt – flera webbsidor som har samma utgivare, sammanknytande länkar mellan sidorna och oftast något som är gemensamt för sidornas innehåll. Utgivare kan vara en privatperson, ett företag, en myndighet eller en ideell organisation. – Observera att sidorna på en webbplats inte alltid behöver finnas på samma webbserver och att det kan finnas flera webbplatser på samma webbserver. Det som främst kännetecknar en webbplats är att en och samma utgivare står bakom innehållet på alla sidorna. Webbplatser brukar ha en ingångssida eller välkomstsida, som inte bör kallas för hemsida. Ibland kallas hela webbplatsen för hemsida, men det är befängt. – Se Datatermgruppen (länk).

[webbsidor] [ändrad 12 november 2019]

sajtikon

(favicon) – liten ikon, en bokstav hög, som visas till vänster om webbadressen (URL:en) i adress­fältet på webb­läsare och i bok­märkes­listor (”favoriter”, därav det engelska namnet favicon). Den kan vara en kraftigt förenklad bild, ofta bara en bokstav med anknytning till den webbsida som den hör ihop med. – Sajt­ikoner kallas också på svenska för urlikoner. Dataterm­gruppen rekommenderar termerna adress­ikon eller adressymbol (länk). – Sajt­ikoner infördes av Micro­soft i Inter­net Explorer under namnet favicons, men nu finns de i alla webb­läsare. – Se också X‑Face.

[grafiskt användargränssnitt] [webbläsare] [ändrad 4 september 2018]

Windows Live

avvecklat varumärke för ett utbud av tjänster från Microsoft. Varumärket (men inte nödvändigtvis tjänsterna) avvecklades under 2012. – De flesta av tjänsterna i Windows Live kördes i webbläsare, men det fanns också tjänster som kördes i installerade program. Windows Live hade tjänster för e‑post, adresser, foton, snabbmeddelanden, lagring av filer på internet och annat. Sökmotorn Bing ingick från början i Windows Live under namnet Windows Live Search. – Windows Live startades 2005, och tog då över många tjänster som tidigare hade ingått i MSN. I maj 2012 meddelade Microsoft att varumärket Windows Live ska avvecklas. Tjänsterna ska finnas kvar, men de kopplas till Windows 8 och Microsoft-konto (Microsoft Account).

[nerlagt] [webbtjänster] [ändrad 12 april 2017]

beställvideo

(video-on-demand) – sändning av film och andra program till individuella tittare på tider som varje tittare själv väljer. Alltså som en video‑butik på nätet. Kan göras genom kabel‑tv‑nätet, genom bredbandsnätet eller via mobiltelefonnätet. – Jämför med betald visning. – Se också near video‑on‑demand, over‑the‑top och push video‑on‑demand samt om Netflix och Play. – Läs också vad Dataterm­gruppen skriver – länk.

[kultur och underhållning på webben] [videoteknik] [webbtjänster] [ändrad 25 november 2019]

MSN

varumärke för vissa internetbaserade tjänster från Microsoft. MSN är i USA också internet­operatör. – MSN startades 1995, och omfattade då bland annat e‑post­tjänsten Hotmail† (ersatt av Outlook.com) och snabbmeddelande­tjänsten MSN Messenger. De flesta (men inte alla) tjänsterna i MSN flyttades 2005 till ny­­startade Windows Live† (som sedan dess har försvunnit som varu­märke). – Namnet: MSN stod från början för Micro­­soft Network. Sedan blev det en pseudo­­för­­kort­­ning. – Se msn.com.

[pseudoförkortningar] [webbtjänster] [ändrad 12 april 2017]

jokertecken

(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:

– Fråge­tecken brukar stå för exakt ett val­fritt tecken, och aste­risk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Ex­em­pel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).

[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]

lightbox

ljusruta – text eller bild som ”hoppar ut” från en webbsida och som visas i ett större, ljusare fält samtidigt som resten av webbsidan blir mörkare. Detta händer när man klickar på text eller bild som är programmerade för den effekten. Klickar man sedan på ljusrutan återgår den till sitt ursprungliga utseende. Det är en effekt som kan programmeras med JavaScript. Ljusrutor tillåter ofta att man bläddrar, så att man till exempel kan visa bildspel i ljusrutan. – Lightbox betyder egentligen ljusbord – en bakgrundsbelyst matt glasskiva som används för betraktning av diabilder och negativ.

[gränssnittskomponenter] [webbpublicering] [ändrad 22 maj 2020]

Susning

en nerlagd svensk wikipedi. – Det var alltså ett webbaserat upp­slags­verk som läsarna kunde ändra i, lägga till i och stryka i från sina webb­läsare. – Susning startades 2001 av Lars Aronsson. Det var den första wikipedin på svenska, och den fanns i flera år jäm­sides med den svenska ver­sionen av Wiki­pedia. På grund av problem med klotter (oseriösa ändringar) och redigerings­krig stängdes Susning 2004 för redigering (men inte för läsning), utom för ett fåtal be­trodda personer. I augusti 2009 stängdes Susning helt.

[nerlagt] [webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 24 juni 2017]