(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:
– Frågetecken brukar stå för exakt ett valfritt tecken, och asterisk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Exempel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).
[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]
ljusruta – text eller bild som ”hoppar ut” från en webbsida och som visas i ett större, ljusare fält samtidigt som resten av webbsidan blir mörkare. Detta händer när man klickar på text eller bild som är programmerade för den effekten. Klickar man sedan på ljusrutan återgår den till sitt ursprungliga utseende. Det är en effekt som kan programmeras med JavaScript. Ljusrutor tillåter ofta att man bläddrar, så att man till exempel kan visa bildspel i ljusrutan. – Lightbox betyder egentligen ljusbord – en bakgrundsbelyst matt glasskiva som används för betraktning av diabilder och negativ.
[gränssnittskomponenter] [webbpublicering] [ändrad 22 maj 2020]
en nerlagd svensk wikipedi. – Susning var alltså ett webbaserat uppslagsverk som läsarna kunde ändra i, lägga till i och stryka i från sina webbläsare. – Susning startades 2001 av Lars Aronsson. Det var den första wikipedin på svenska, och den fanns i flera år jämsides med den svenska versionen av Wikipedia. På grund av problem med klotter (oseriösa ändringar) och redigeringskrig stängdes Susning 2004 för redigering (men inte för läsning), utom för ett fåtal betrodda personer. I augusti 2009 stängdes Susning helt.
[nerlagt] [webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 24 juni 2017]
server med kopior av webbsidor, använd för att minska belastningen på webbservern som originalen finns på. – Många internetoperatörer lagrar kopior av miljontals webbsidor på servrar. När en besökare anropar en av de webbsidorna levererar internetoperatören en kopia från servern. Därför behöver anropet inte skickas hela vägen till den webbserver som originalet finns på, och som kan vara hårt belastad. Metoden minskar belastningen på nätverket och ger kortare svarstider för besökarna. – En svårighet är att många webbsidor, till exempel tidningar och andra massmedier, uppdateras ständigt, så att den lagrade kopian kan bli inaktuell på några minuter. – Se också cache och proxy.
[webben] [ändrad 22 juni 2020]
(banner, banner ad) – webbannons – i synnerhet den vanliga typen som har formen av en avlång, liggande rektangel som går från kant till kant, vanligtvis längst ner på sidan.
[marknadsföring] [webbreklam] [ändrad 2 juli 2019]
en webbserver skriven i öppen källkod. (Det är ett program, inte en maskin.) Namnet, som skrivs med enbart små bokstäver, står för ”Engine X”. Den har utvecklats sedan 2009 – Se nginx.org.
[webben] [ändrad 7 december 2020]
en avvecklad, tidigare föreslagen förändring av webbprotokollet HTTP. – SPDY presenterades 2012 och lades ner 2015. Den utvecklades av Google för att minska väntetiden vid nerladdning av webbsidor (spdy = speedy), och för att höja säkerheten. Mycket av det som var nytt i SPDY införlivades i den nya versionen av HTTP, se HTTP/2. – Se chromium.org/spdy (från 2010). – Läs också om QUIC.
[nerlagt] [webben] [ändrad 17 januari 2023]
- – omvandling av filer (text, musik, foto, video etcetera) från ett format till ett annat, eller från analogt till digitalt;
- – om marknadsföring på internet: det att en kund inte bara klickar på en länk, utan också gör något som annonsören önskar, till exempel köper en vara eller beställer information;
- – även: byte av religion.
– På engelska: conversion, to convert; converting.
[filformat] [marknadsföring] [webbreklam] [ändrad 15 oktober 2019]
if this, then that – en tjänst som låter användare utan kunskaper i programmering ange hur information automatiskt ska överföras mellan olika internetbaserade tjänster. – Som namnet beskriver:
- – först anger man en förväntad händelse, till exempel att en viss person skriver en tweet på Twitter;
- – sedan anger man vad datorn ska göra när den händelsen inträffar: till exempel vidarebefordra tweeten till ett e‑postkonto.
– Resultatet blir vad som annars kallas för skript; IFTTT kallade det tidigare för recept (recipes), numera för applets. Tjänsten IFTTT fungerar ihop med ett antal andra internetbaserade tjänster. – Se ifttt.com.
[förkortningar på I] [programmering] [webbtjänster] [ändrad 8 februari 2020]
ett program som uppfångar inloggningsuppgifter från Firefox från andra datorer som har trådlös internetanslutning. – Firesheep utvecklades för att framtvinga högre säkerhet, men det kan naturligtvis också användas för dataintrång. Firesheep kom 2010 och utvecklas inte längre. – Bakgrund: När man loggar in på en sida på internet krypteras användarnamn och lösenord nästan alltid. Även om någon uppsnappar användarnamn och lösenord är informationen oanvändbar, eftersom den är krypterad. Men inloggningsuppgifterna sparas också på datorn som en sessionskaka. De uppgifterna överförs från datorn till servern varje gång som användaren besöker en annan sida på samma webbplats, och då är uppgifterna inte krypterade. Den som avlyssnar trådlös trafik från en dator kan alltså enkelt uppsnappa okrypterade inloggningsuppgifter. – Utvecklingen av Firesheep motiverades med att det var ett sätt att tvinga fram krypterade kakor – mer i Wikipedia. Firesheep kan laddas ner från codebutler.com (från 2010). – Läs också om Cookie Cadger, ett nyare liknande program.
[kakor] [lösenord] [ändrad 24 augusti 2018]