kaknappning

(cookiejacking) – avläsning av kakorna på någon annans dator i syfte att komma över lösenord. – Lösenord och andra inloggningsuppgifter till skyddade webb­platser sparas nämligen ofta som kakor (cookies) för att användaren inte ska behöva logga in på nytt varje gång hon går till en ny sida under ett besök på samma webbplats. Kaknappning upptäcktes 2011, och gick då att genomföra på Internet Explorer, men inte på andra webbläsare, och krävde rätt omständliga arrange­mang. – Se artikel från nyhetsbyrån Reuter (från 2011).

[it-säkerhet] [kakor] [ändrad 24 augusti 2018]

zombie

  1. – dator som har tagits över i smyg av utom­stående, och som an­vänds för att skicka spam eller annat oönskat till tredje part. Ingår ofta i ett botnät. – Benämningen zombie (eller zombie drone) används ibland också om det skadeprogram som har installerats på den infekterade datorn, men det korrekta är att kalla själva datorn för zombie. Sabotageprogrammet är en trojansk häst (”trojan”);
  2. – en oskyddad webb­server som används av utomstående för sabotage mot tredje part (överbelastningsattacker). – Se också pulserande zombie;
  3. – övergiven webbsida, i synnerhet en som inte har uppdaterats på åratal men som ändå har flyttats från en webbadress (URL) till en annan;
  4. zombiedata – data som man tror har raderats, men som ändå finns kvar i systemet och dyker upp på olämpliga ställen;
  5. – i Unix: zombie process – en ­­process som har avslutats, men som inte har rapporterat det till operativsystemet;
  6. zombie debt – återupplivad skuld skuld som långivaren har glömt bort, men sedan kommer ihåg efter lång tid och då kräver in. – Läs också om robodebt;
  7. – företag som nätt och jämnt undgår konkurs. – Enligt OECD (se oecd.org/economy…) är ett zombieföretag ett företag som är tio år eller mer, och som i minst tre år inte har genererat tillräckligt med vinst för att betala räntorna på sina lån. Företaget måste alltså låna mer pengar för att överleva;
  8. zombie cookie – kaka som återskapas efter att man har raderat den. – Se super­cookie;
  9. zombie car – bil som startar av sig själv på grund av fel i datorsystemet eller på grund av sabotage av datorsystemet; även: övergiven bil;
  10. zombie statistic – felaktig statistisk uppgift som sprids vidare trots att den har bevisats vara fel;
  11. zombie batteries – urladdade batterier som läggs i vanliga sopor och som kan orsaka bränder. (Uttjänta batterier ska läggas i särskilda återvinningskärl.)

– Se också laptop zombie, mobil­zombiesmombie, zombie lie och zoombie. – Ordet: En zombie är i haitisk folktro en levande död, en som har uppväckts från sken­bar död för att utnyttjas som viljelös slav. Själva ordet tros antingen komma från västafrikanska språk som kikongo eller kimbunu, där det betyder gud eller fetisch, eller från spanska sombraskugga, i Louisianakreol även: spöke.

[attacker] [kakor] [källkritik] [skadeprogram] [språktips] [unix] [ändrad 6 oktober 2022]

Axis

  1. – ett svenskt företag som utvecklar webb­kameror och övervakningsutrustning. Grundat 1984 i Lund. Sedan 2015 är japanska Canon majoritetsägare av företaget. – Se axis.com;
  2. – en avvecklad webb­läsare från Yahoo, avsedd för iPhone och iPad. – Axis släpptes i maj 2012 och avvecklades i juni 2013. Axis var nära kopplad till Yahoos sök­motor. Användaren kunde överföra resultaten av sina sökningar på Axis från iPhone till iPad eller till persondator.

[företag] [nerlagt] [webb­läsare] [ändrad 6 mars 2018]

Chrome

  1. – en webbläsare från Google. – Chrome släpptes i september 2008. Den kör varje enskild öppen webb­sida som en separat process i operativ­systemet, så om en webbsida krånglar eller kraschar drabbas bara den sidan: andra öppna webbsidor påverkas inte. Detta gör det också svårare att sprida sabotage­program från webbsidor. – I maj 2016 uppgav analysföretaget Net Applications (se denna länk) att Chrome var världens mest använda webbläsare. – Se google.com/chrome. – Läs också om Chromium och Chrome OS.
  2. – (om IBM) – se Project Chrome.

[skvaller och rykten] [webb­läsare] [ändrad 24 november 2018] 

Firefox

en av världens mest spridda webbläsare. – Firefox kom 2004. Den är ut­vecklad i öppen käll­kod av projektet Mozilla. – Firefox, som är gratis, spreds snabbt eftersom den hade flera för­delar jäm­fört med då marknads­dominerande Internet Ex­plorer. Bland annat var Fire­fox bättre på att stoppa irriterande popp­upp­sidor och spion­program. I början av 2010‑talet tog Inter­net Ex­plorer tillbaka marknadsandelar, samtidigt som Firefox fick kon­kurrens av Google Chrome. Och i början av 2020-talet är Firefox marknadsandel nere på fem procent. – Firefox finns att ladda ner på mozilla.com. – I november 2014 släppte Mozilla en version av Fire­fox avsedd speciellt för ut­vecklare, se Mozillas blogg. – Se också Firefox Nightly och Firefox OS. – En kraftigt omarbetad version, Firefox Quantum, släpptes i november 2017. Den kan utnyttja flera processorer samtidigt, och uppges behöva mindre minne. – Se Mozillas webbsidor.

[webb­läsare] [ändrad 17 februari 2022]

sajtikon

(favicon) – liten ikon, en bokstav hög, som visas till vänster om webbadressen (URL:en) i adress­fältet på webb­läsare och i bok­märkes­listor (”favoriter”, därav det engelska namnet favicon). Den kan vara en kraftigt förenklad bild, ofta bara en bokstav med anknytning till den webbsida som den hör ihop med. – Sajt­ikoner kallas också på svenska för urlikoner. Dataterm­gruppen rekommenderar termerna adress­ikon eller adressymbol (länk). – Sajt­ikoner infördes av Micro­soft i Inter­net Explorer under namnet favicons, men nu finns de i alla webb­läsare. – Se också X‑Face.

[grafiskt användargränssnitt] [webbläsare] [ändrad 4 september 2018]

Firesheep

ett program som uppfångar in­logg­nings­upp­gifter från Firefox från andra datorer som har trådlös internetanslutning. – Firesheep utvecklades för att framtvinga högre säker­het, men det kan naturligtvis också användas för data­intrång. Fire­sheep kom 2010 och utvecklas inte längre. – Bak­grund: När man loggar in på en sida på internet krypteras användarnamn och lösenord nästan alltid. Även om någon uppsnappar användarnamn och lösen­ord är informationen oanvändbar, eftersom den är krypterad. Men inloggningsuppgifterna sparas också på datorn som en sessionskaka. De uppgifterna överförs från datorn till servern varje gång som använd­aren besöker en annan sida på samma webbplats, och då är uppgifterna inte kryp­te­rade. Den som avlyssnar trådlös trafik från en dator kan alltså enkelt uppsnappa okrypterade inloggningsuppgifter. – Utvecklingen av Fire­sheep motiverades med att det var ett sätt att tvinga fram krypterade kakor – mer i Wikipedia. Firesheep kan laddas ner från codebutler.com(från 2010). – Läs också om Cookie Cadger, ett nyare liknande program.

[kakor] [lösenord] [ändrad 24 augusti 2018]

evercookie

kaka (cookie) som det är mycket svårt att av­lägsna. – Ever­cookies sparas på flera ställen på mot­ta­ga­rens dator, och om man raderar några av dem, men inte alla, så åter­skapas de bort­tagna. Man måste alltså hitta och avlägsna alla. Ever­cookies pro­gram­meras med Java­script. Läs mer här (från 2010).

[kakor] [ändrad 24 augusti 2018]

Open Cobalt

en webbläsare för virtu­ella världar och en ut­veck­lings­platt­form för virtuella världar. Projektet bakom Open Cobalt tycks vara vilande. – Open Cobalt är ett program som kan läsa in tre­dimen­sion­ella miljöer från inter­net, visa dem och låta an­vändaren inter­agera med dem. An­vändaren kan också bygga och pub­li­cera egna tre­dimen­sion­ella miljöer. – Open Cobalt har ingen central server, utan är ett P2P-baserat system där an­vändare som är inne i samma virtu­ella värld kom­mu­ni­cerar direkt med varandra, så att samma saker händer sam­tidigt hos båda. – Open Cobalt bygger på Croquet, som är en tillämp­ning av pro­gram­språket Small­talk. – Se opencobalt.net (inte uppdaterad sedan 2010) och Open Cobalt i Google Groups (länk). – Och se croquet.studio (från 2019).

[experimentell teknik] [virtuellt] [webbläsare] [ändrad 31 oktober 2019]

sidlåsning

något som hindrar besökare på en webbsida från att lämna sidan, till exempel genom att det gör så att webbläsarens backknapp inte fungerar. Kallas för mouse trapping eller circle jerking på engelska.

[webbläsare] [ändrad 29 april 2018]