Hidden Wiki

The Hidden Wiki – en svåråtkomlig webbsida med länkar till sajter med bland annat narkotika och bilder på sexuella övergrepp mot barn. En sajt som annonserade på The Hidden Wiki, barn­porr­sajten Lolita City, slogs ut 2011 genom en distribuerad över­belast­nings­attack från rörelsen Anonymous. – The Hidden Wiki finns på en så kallad pseudo­topp­domän, en toppdomän som inte ingår DNS‑systemet. – Läs också om Silk Road.

[it-relaterad brottslighet] [wiki] [ändrad 14 september 2018]

kortlänk

(URL alias) – kort (oftast) webbadress som styr besökaren till en annan, (oftast) längre webbadress. Detta sker genom omdirigering. – Syftet är att ersätta den egentliga, men intetsägande eller väldigt långa, länken med en länk som är kort eller beskrivande. När man klickar på kortlänken anropar man en tjänst som har en databas som innehåller den fullständiga länken och som omdirigerar besökaren till den. En känd tjänst som tillhandahåller kortlänkar gratis är TinyURL (tinyurl.com). (Pröva med tinyurl.com/kortlaenk.)

[webbpublicering] [ändrad 15 maj 2018]

Common gateway interface

(CGI) – en funktion som förser webbsidor med information som hämtas från andra program när sidan ska visas. – Webb­sidor som använder CGI är alltså inte färdig­skrivna (statiska), utan varje gång som en besökare hämtar en sådan sida anropar sidan ett separat program (eller flera) som hämtar informa­tion från källor som har definierats tidigare. Det innehåll som visas för be­sökare kan därför förändras från minut till minut. – Det program som hämtar in­forma­tionen och formaterar den för publicering kallas för CGI‑skript. CGI‑skriptet översätter in­forma­tionen till HTML eller XML, så att den ska kunna överföras genom webben. Ett CGI‑skript (se skript) kan också hämta data med ledning av den informa­tion som besökaren lämnar. – CGI‑pro­gram kan vara skrivna i olika program­språk eller skript­språk, men de följer bestämda regler. – Det fungerar på andra hållet också: ett CGI‑skript kan ta emot data som en besökare har lämnat på en webbsida, kon­vertera dem till lämpligt format och lagra dem i en databas eller använda dem som indata i ett program.

[webbpublicering] [ändrad 21 april 2018]

cgi

  1. CGI – kanadensiskt konsultföretag med huvud­kontor i Quebec. – CGI köpte i maj 2012 brittiska Logica, som i sin tur 2006 hade köpt svenska WM‑data. Logica hette LogicaCMG 2002—2008 efter att ha gått samman med ett annat brittiskt företag, CMG, sedan bara Logica. Men numera används bara namnet CGI. – Se cgi.se;
  2. – se common gateway interface;
  3. – se computer-generated images.

XML

eXtensible markup language – språksystem för kodning av innehållet på webbsidor. Mer exakt är XML en standard som gör det möjligt att skapa språk för olika ändamål. – En webbsida som är kodad i XML innehåller maskinläsbara beskrivningar av den information som finns på sidan. Informationen är därför inte bara en textmassa, utan den kan bearbetas på olika sätt av ett program. Samtidigt kan XML‑koden utformas så att den kan läsas som vanlig text av människor. – XML, som kom 1998, är ett nyare alternativ till HTML. HTML, som är det ursprungliga språket för webbsidor, beskriver bara hur sidan ska se ut rent grafiskt, men i XML kan man tala om att ”detta är ett recept”, ”detta är ett tele­fon­nummer”, ”detta är en beskrivning av ett användargränssnitt”. XML skiljer sig från HTML på två sätt:

  • – det är, trots namnet, inget språk, utan en uppsättning regler för hur man utformar språk. Alla som vill kan göra en egen form av XML som fungerar i alla XML‑anpassade webbläsare;
  • – med XML kan man detaljerat beskriva (tagga) webbsidans innehåll, inte bara (som med HTML) hur den ska se ut.

– Man kan alltså med taggar ange att ”detta är ett efternamn”, ”detta är en kemisk formel”, ”detta är ett pris”, förutsatt att man använder en form av XML som passar. Det innebär att ett datorprogram som läser ett XML‑dokument kan söka efter vissa slag av information och spara den i en databas eller bearbeta den. Att möjliggöra automatiskt utbyte av information och tjänster mellan datorer är ett av målen med XML. – Det finns många tillämpningar av XML för olika ändamål, till exempel MathML för matematik, NewsML för nyheter och PPML för beställtryck. XML är en förenklad version av SGML. XML ska inte förväxlas med XHTML. – Läs mer på W3C:s webbsidor. – En knapp med texten XML på en webbsida hänvisar ofta till ett RSS-flöde.

[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 13 maj 2017]

Independent user interface working group

(Indie UI) – en nerlagd arbetsgrupp som utvecklade en standard för att skilja mellan vad användaren vill ska hända på en webb­sida och hur användaren ut­trycker detta. – Van­liga inter­aktioner är att rulla, bläddra och zooma. Detta kan göras på många sätt: med mus, med styr­platta, med knapptryckningar, med pekskärm eller med gester. Arbets­gruppens mål var att den som ut­veck­lade en webb­sida inte skulle behöva tänka på hur användaren interagerade med sidan. Detta kallas för generisk inter­aktion. Inde­pendent user inter­face working group tillsattes 2012 av World wide web consortium, W3C, men lades ner 2016. – Se we.org/WAI/IndieUI (inaktuell).

[användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 5 februari 2019]

Susning

en nerlagd svensk wikipedi. – Det var alltså ett webbaserat upp­slags­verk som läsarna kunde ändra i, lägga till i och stryka i från sina webb­läsare. – Susning startades 2001 av Lars Aronsson. Det var den första wikipedin på svenska, och den fanns i flera år jäm­sides med den svenska ver­sionen av Wiki­pedia. På grund av problem med klotter (oseriösa ändringar) och redigerings­krig stängdes Susning 2004 för redigering (men inte för läsning), utom för ett fåtal be­trodda personer. I augusti 2009 stängdes Susning helt.

[nerlagt] [webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 24 juni 2017]

klickbedrägeri

(click fraud) – försök att höja annons­intäkterna för internetannonser genom upprepat klickandelänken till anonsen. Det görs på sådana internet­annonser som betalas per klick, till exempel i Googles annons­system. Syftet är oftast att höja annons­mediets (webbsidans) förtjänst, men det kan också vara att skada annonsören genom att höja kost­naderna. – Klick­bedrägeri kan genomföras av en människa som klickar om och om igen på samma länk eller av ett program som gör samma sak auto­ma­tiskt, se klickfarm. – Mer i Wiki­pedia.

[bluff och båg] [webbpublicering] [ändrad 18 januari 2018]