domänmaskering

sätt att kringgå blockering av domäner på internet genom vilseledande adressering av meddelanden. Domänmaskering blev omtalat i april 2018 då Amazon och Google stoppade möjligheten att använda metoden. Det har lett till att båda företagen har beskyllts för att böja sig för påtryckningar från Ryssland i samband med att Ryssland ville stoppa den krypterade meddelandetjänsten Telegram, som använder domänmaskering. Länder i Sydvästasien vill av liknande skäl komma åt tjänsten Signal. Amazon invänder att domänmaskering också används för kriminella syften. –Domänmaskering förutsätter att den domän som man vill adressera ett meddelande till ligger under en överordnad tjänsteleverantörs domän, och att den överordnade domänen inte är utsatt för blockering. (De flesta privata webbsidor, liksom många mindre företags, är inhysta hos tjänsteleverantörer som kan hantera tusentals domäner. Akamai, Amazon, Google och Microsoft är några exempel.) Domänmaskering innebär att man adresserar meddelandet till den överordnade domänen, men också instruerar den överordnade domänens webbserver att vidarebefordra meddelandet till den blockerade adressen. Servrar som blockerar trafik läser nämligen anrop till DNS och text i fältet SNI (server name indication) i meddelandets adressinformation, men avsändaren anger den egentliga adressen i fältet för HTTPS, som är krypterad. HTTPS-adressen blir därför oläslig för blockeringen, men den kan läsas av den mottagande webbservern, som vidarebefordrar meddelandet till den rätta mottagaren. –På engelska: domain fronting, domain masking.

[censur] [domäner] [18 maj 2018]

Psiphon

en VPN‑tjänst som är utvecklad för att kringgå censur på internet. Den förutsätter samarbete mellan en användare i ett land med internetcensur och en annan användare i ett land utan internetcensur. – Psiphon är utvecklat för att vara snabbt. Det kan kringgå censur, men ger inte nödvändigtvis anonymitet. Psiphon utvecklades först av Citizen Lab på universitetet i Toronto i Kanada, men utvecklas nu av ett företag som också heter Psiphon. – Psiphon kan laddas ner från psiphon.ca.

[censur] [ändrad 28 januari 2019]

Dragonfly

  1. – Dragonfly 2.0hackar-grupp som påstås ha skaffat sig åtkomst till styrsys­temen för el­kraft­nät i USA och Europa. Gruppen skulle därför när som helst kunna stänga av elkraftförsörjningen helt eller delvis i de berörda länderna, men detta har hittills inte skett (november 2017). Detta enligt en rapport från Symantec, publicerad i september 2017‚
  2. – om Google: se Project Dragonfly.

[censur] [elektricitet] [hackare] [samhällsskydd] [sökmotorer] [ändrad 16 oktober 2018]

VKontakte

ofta bara VK – ryskt socialt nätverk som påminner om Facebook. – VK grundades 2006 av Pavel Durov (se Wikipedia), och uppgavs 2016 ha över 400 miljoner användare. De finns främst, men inte enbart, i Ryssland och andra länder som ingick i Sovjetunionen. VK finns på 83 språk. – VK, liksom Yandex, är en av de sajter som Ukrainas president Petro Porosjenko i maj 2017 beslöt att ukrainska internetoperatörer måste blockera. – Se vk.com.

[censur] [sociala nätverk] [ändrad 3 september 2018]

circumventor site

”kringgåendesajt” – sajt som används för att kringgå blockering på internet. Alltså censur. Den har samma innehåll som en blockerad sajt, men den har ett annat namn och en annan webbadress (url). Därför kan man ladda ner den trots filtret.

[censur] [ändrad 3 april 2017]

censur

förbud mot att publicera böcker, tidningar, radio- och tv-program eller andra medier utan att de först har godkänts av en myndighet. Myndig­heten kan bestämma att delar av informationen ska strykas eller bytas ut innan den får ges ut. – I länder med tryckfrihet finns ingen censur, men det betyder inte att man får publicera vad som helst. Men åtal för brott mot Tryckfrihetsförordningen eller motsvarande kan i länder utan censur väckas bara efter publiceringen. – Förbud mot att publicera viss in­for­ma­tion (se till exempel IP‑blockering) är inte censur i strikt bemärkelse om det inte förekommer för­hands­gransk­ning, men det får i praktiken samma resultat som censur. – Att massmedier vägrar att publicera inskickat ma­te­ri­al är inte censur, vilket en del tycks tro. Däremot före­kommer något som kallas för självcensur, vilket innebär att tidningar av rädsla för kon­se­kvens­er­na låter bli att publicera information som de egentligen skulle vilja publicera. – En tjänsteman som utövar censur kallas för censor, vilket inte ska förväxlas med sensor. – Censur kommer av ett latinskt ord som från början betydde klander.

[censur] [juridik] [massmedier] [tryckfrihet] [ändrad 18 juli 2019]

Manilaprinciperna

Manila principles on intermediary liability – sex principer om att den som förmedlar information från någon annan inte ska hållas ansvarig för innehållet. (Se också budbärarimmunitet.) Manilaprinciperna är inte lagligt bindande, utan har utarbetats av ett antal ideella organisationer. Principerna är:

  1. – Förmedlare ska inte kunna hållas ansvariga för innehållet i meddelanden som de förmedlar från tredje part;
  2. – Ingen ska kunna åläggas att blockera sådant innehåll utan åläggande från juridisk myndighet;
  3. – Åläggande om blockering ska vara tydligt, entydigt och utfärdat i laga ordning;
  4. – Lagar, ålägganden och förfaranden som gäller blockering av material måste uppfylla krav på nödvändighet och proportionalitet;
  5. – Lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material måste vara i enlighet med lag och rätt;
  6. – Insyn och laga ansvar måste ingå i lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material.

– Läs mer på manilaprinciples.org.

[censur] [webbpublicering] [yttrandefrihet] [ändrad 3 april 2017]

IP-blockering

lagstadgad skyldighet för internetoperatörer att blockera vissa IP‑ad­resser. Alltså en form av indirekt censur. Alla meddelanden till och från de berörda IP‑adresserna ska alltså stoppas. – IP‑blockering har före­slagits i den så kallade Spelutredningen (2015—2017, se direktiv här) som ett sätt att hindra utländska webbspelbolag utan licens att nå kunder i Sverige. Detta har mött starka protester, inte minst från internet­operatörerna. – I andra länder används IP‑blockering för att stoppa politisk information och annat som ländernas olika regimer ogillar. – Kallas också för nät­block­e­ring. – När det gäller upphovsrättsligt skyddat material fastslog EU‑domstolen i juni 2017 att internetoperatörer som gör Pirate Bay och liknande sajter tillgängliga för sina kunder kan anses medskyldiga till intrång i upp­hovs­rätten. Det innebär i praktiken att operatörerna kan åläggas att blockera Pirate Bay med flera. Se detta pressmeddelande. – Se också felkod 451.

[censur] [spel] [upphovsrätt] [ändrad 15 juni 2017]

Pics

Platform for internet content selection – standard, fastställd av webbens ledningsgrupp W3C för innehållsmärkning av webbsidor, i första hand sådana som anses olämpliga för barn. Även andra kriterier kan användas. Märkningen kan sedan användas av filtreringsprogram. – Pics-standarden anger endast hur märkningen ska genomföras rent tekniskt. Hur märkningen ska se ut och vilka kategorier som ska användas ingår inte i standarden. Det fastställs av organisationer som ICRA, och det finns flera system som används parallellt.