Contract for the web

en överenskommelse mellan företag, regeringar och medborgare om att skydda webben från censur, näthat och intrång i privatlivet. Det kallas också för ”Magna Carta for the web”. – Contract for the web är ett initiativ av webbens grundare Tim Berners‑Lee, presenterat i november 2018 (se föredrag). Många företag och andra organisationer har ställt sig bakom. – Se contractfortheweb.org. – Se också hashtaggen #ForTheWeb.

[censur] [näthat] [personlig integritet] [webben] [9 november 2018]

Project Dragonfly

Googles försök med en sökmotor för Kina, anpassad till den kinesiska regimens censur. Enligt obekräftade uppgifter lade Google ner projektet i december 2018 efter hård kritik. – Project Dragonfly blev känt i augusti 2018 genom en artikel i The Intercept (länk). Avslöjandet fick flera anställda på Google att säga upp sig i protest och andra skrev på en protestlista (se artikel i BuzzFeed, länk). De protesterar också mot att projektet har bedrivits i största hemlighet. – Google drog sig tillbaka från Kina 2010 till följd av regimens krav på censur. – På en konferens i San Francisco den 15 oktober 2018 sa Googles vd Sundar Pichai att projektets syfte var att undersöka hur Google skulle se ut om det fanns i Kina och tillämpade censurreglerna, men att det inte var säkert att Google skulle etablera sig i Kina.

[censur] [sökmotorer] [ändrad 19 september 2018]

domänmaskering

sätt att kringgå blockering av domäner på internet genom vilseledande adressering av meddelanden. – Domänmaskering blev omtalat i april 2018 då Amazon och Google stoppade möjligheten att använda metoden. Det har lett till att båda företagen har beskyllts för att böja sig för påtryckningar från Ryssland i samband med att Ryssland ville stoppa den krypterade meddelandetjänsten Telegram, som använder domänmaskering. Länder i Sydvästasien vill av liknande skäl komma åt tjänsten Signal. Amazon invänder att domänmaskering också används för kriminella syften. – Domänmaskering förutsätter att den domän som man vill adressera ett meddelande till ligger under en överordnad tjänsteleverantörs domän, och att den överordnade domänen inte är utsatt för blockering. (De flesta privata webbsidor, liksom många mindre företags, är inhysta hos tjänsteleverantörer som kan hantera tusentals domäner. Akamai, Amazon, Google och Microsoft är några exempel.) Domänmaskering innebär att man adresserar meddelandet till den överordnade domänen, men också instruerar den överordnade domänens webbserver att vidarebefordra meddelandet till den blockerade adressen. Servrar som blockerar trafik läser nämligen anrop till DNS och text i fältet SNI (server name indication) i meddelandets adressinformation, men avsändaren anger den egentliga adressen i fältet för HTTPS, som är krypterad. HTTPS-adressen blir därför oläslig för blockeringen, men den kan läsas av den mottagande webbservern, som vidarebefordrar meddelandet till den rätta mottagaren. – På engelska: domain fronting, domain masking.

[censur] [domäner] [18 maj 2018]

Psiphon

en VPN‑tjänst som är utvecklad för att kringgå censur på internet. Den förutsätter samarbete mellan en användare i ett land med internetcensur och en annan användare i ett land utan internetcensur. – Psiphon är utvecklat för att vara snabbt. Det kan kringgå censur, men ger inte nödvändigtvis anonymitet. Psiphon utvecklades först av Citizen Lab på universitetet i Toronto i Kanada, men utvecklas nu av ett företag som också heter Psiphon. – Psiphon kan laddas ner från psiphon.ca.

[censur] [ändrad 28 januari 2019]

Dragonfly

  1. – Dragonfly 2.0 – en hackar-grupp som påstås ha skaffat sig åtkomst till styrsys­temen för el­kraft­nät i USA och Europa. Gruppen skulle därför när som helst kunna stänga av elkraftförsörjningen helt eller delvis i de berörda länderna, men detta har hittills inte skett (mars 2020). Detta enligt en rapport från Symantec (numera del av Broadcom), publicerad i september 2017‚
  2. – om Google: se Project Dragonfly.

[censur] [elektricitet] [hackare] [samhällsskydd] [sökmotorer] [ändrad 3 mars 2020]

VKontakte

ofta bara VK – ett ryskt socialt nätverk som påminner om Facebook. – VK grundades 2006 av Pavel Durov (se Wikipedia), och uppgavs 2020 ha över 100 miljoner aktiva användare. De finns främst, men inte enbart, i Ryssland och andra länder som ingick i Sovjetunionen. VK finns på 83 språk. – VK, liksom Yandex, är en av de sajter som Ukrainas president Petro Porosjenko i maj 2017 beslöt att ukrainska internetoperatörer måste blockera. – Se vk.com.

[censur] [sociala nätverk] [ändrad 27 april 2020]

circumventor site

”kringgåendesajt” – sajt som används för att kringgå blockering på internet. Alltså censur. Den har samma innehåll som en blockerad sajt, men den har ett annat namn och en annan webbadress (url). Därför kan man ladda ner den trots filtret.

[censur] [ändrad 3 april 2017]

censur

förbud mot att publicera böcker, tidningar, radio- och tv-program eller andra konstnärliga verk eller att framföra scenkonstverk utan att de först har godkänts av en myndighet. Myndig­heten kan bestämma att delar av informationen ska strykas eller bytas ut innan den får ges ut. – I länder med tryckfrihet finns ingen censur, men det betyder inte att man får publicera vad som helst. Men åtal för brott mot Tryckfrihetsförordningen eller motsvarande kan i länder utan censur väckas bara efter publiceringen. – Förbud mot att publicera viss in­for­ma­tion (se till exempel IP‑blockering) är inte censur i strikt bemärkelse om det inte förekommer förhandsgranskning, men det får i praktiken samma resultat som censur. – Att massmedier vägrar att publicera inskickat ma­te­ri­al är inte censur, vilket en del tycks tro. Däremot före­kommer något som kallas för självcensur, vilket innebär att tidningar av rädsla för konsekvenserna låter bli att publicera information som de egentligen skulle vilja publicera. – En tjänsteman som utövar censur kallas för censor, vilket inte ska förväxlas med sensor. – Censur kommer av ett latinskt ord som från början betydde klander.

[censur] [juridik] [massmedier] [tryckfrihet] [ändrad 15 mars 2020]