FoxyProxy

Foxyproxys märke. En räv (bara huvudet) som blinkar med ena ögat. Under den texten FOXYPROXY.ett hjälpmedel som kan hämta censurerade och blockerade webb­sidor. – Foxy­­Proxy utvecklades som tillägg till webbläsaren Firefox. Det ingår i PirateBrowser, som bygger på Firefox. Det finns också versioner för Internet Ex­plorer och Chrome. – FoxyProxy kring­­går censur och blockeringar av webbsidor genom att ladda ner dem från proxyservrar. Servrarna innehåller kopior av webbsidor. Proxyservrar med webbsidor kan tillhandahållas av webbsidornas ägare för att minska belast­ningen på den egentliga webbservern, eller av andra aktörer för att ge tillgång till sidorna. Den som använder Foxy­Proxy har tillgång till en lista med proxyservrar som tillfrågas om sidor i stället för användarens internet­operatör, eller när en sida inte är åtkomlig via internetoperatören. FoxyProxy har också information om vilka proxyservrar som är lämpliga när man efter­frågar olika webb­sidor. Regler styr vilken proxy som väljs. Ob­ser­vera att FoxyProxy inte garan­terar anonym surfning. – Se getfoxyproxy.org.

[censur] [webben] [ändrad 24 november 2018]

PirateBrowser

en webbläsare som är utvecklad för att kunna visa blockerade webbsidor. – Pirate­Browser lanserades i augusti 2013 av Pirate Bay. Den bygger på Firefox. – För att komma förbi censur och blockeringar av webbsidor används FoxyProxy. PirateBrowser använder nätverket Tor för att göra allt som överförs krypterat och ospårbart. – PirateBrowser kan laddas ner från techspot.com/downloads…. – Jämför med Onion Browser och Tor Browser.

[censur] [kryptering] [skyddad kommunikation] [webbläsare] [ändrad 24 november 2018]

internetridån

the information curtain – beteckning på internet­censuren i vissa länder. – Ut­­trycket an­vändes i ett tal i januari 2010 av USA:s då­varande utrikesminister Hillary Clinton. Hon an­spelade uppen­barligen på Winston Churchills tal i mars 1946 om järn­ridån (se Wikipedia). – Texten till Clintons tal finns här. – Läs också om Gröna dammen och Gyllene skölden samt läs om bit (betydelse 2), Feed over email, Greatfire, hay­stack, mesh­net, svartkast och telex (betydelse 2).

[censur] [politik] [ändrad 2 mars 2021]

Feed over email

(FoE) – en teknik för att kringgå censur av internet. Användare i länder med censur får med e‑post listor med korta beskriv­ningar av webb­sidor. Det är samma princip som RSS. Mottagaren anger vilka webb­sidor hon är intresserad av och får sedan sidorna skickade till sig med e‑post. Det fungerar i länder som Kina där staten spärrar vissa webb­sidor, men inte filtrerar e‑posten. – Se FoE-projectGoogle (länk). – Läs också om .bit, Dark mail, Free network foundation†, Haystack, internet­ridån, Meshnet, svartkast och telex (be­tydelse 2).

[censur] [internet] [ändrad 10 november 2018]

telex

  1. – det mer eller mindre avvecklade internationella nätverket för teleprintrar, bas­e­rat på det vanliga telenätet. Det har funnits sedan 1920‑talet, men det är numera nerlagt i de flesta länder. – Ordet telex användes ofta om den sändande och mot­tagande maskinen i stället för den mer precisa termen teleprinter;
  2. Telex – en teknik för att komma förbi censur av internet. Det fungerar så att den som vill besöka en förbjuden webbsida i stället besöker en god­känd webbsida. Men i anropet till den webb­sidan ingår ett kodat meddelande om vilken sida man faktiskt vill besöka. – Systemet förutsätter dels att användaren har ett speciellt klientprogram installerat, dels att servrar på inter­net förses med program som kan uppfatta de kodade meddelandena. – Telex utvecklades 2011 av Ian Goldberg, Alex Halderman (länk), Scott Wolchok och Eric Wustrow. Det är en typ av refraktionsnätverk. – Läs mer på telex.cc. – Läs också om bit (betydelse 2), Feed over email, Free network foundation†, Greatfire, Hay­stack†, internet­ridån, Mesh­net och svart­kast.

[censur] [elektronisk kommunikation] [ändrad 19 juni 2019] 

Gröna dammen

ett avveck­lat kinesiskt system för internet­censur, från början obligatoriskt för person­datorer på skolor, internetkaféer och i andra offentliga miljöer. – Den officiella mo­tiv­eringen var att Gröna dammen skulle hindra barn från att se pornografi på internet. Programmet blockerade också vissa politiska och religiösa webbsidor. Det övervakade också användarens beteende, som knapptryck­ningar. – Gröna dammen infördes 2009. Först skulle det vara obligatoriskt för alla persondatorleverantörer att installera det före försäljning. Däremot skulle det inte vara obligatoriskt för enskilda användare att köra programmet. Samma år sköts kravet på förinstallation upp på obestämd tid. Kravet på att programmet skulle köras på datorer i offentlig miljö kvarstod. Men redan 2010 drog kinesiska staten in finansieringen av programmet, vilket innebar att det avvecklades. – Fullständigt namn: Ungdomseskorten Gröna dammen, på kinesiska Lǜbà·Huājì Hùháng. – Se artikel i Wikipedia och rapport (från 2009) från OpenNet Initiative. – Se också Gyllene skölden (Kinas allmänna internetcensur) och uttrycket internet­ridån.

[censur] [inaktuellt] [övervakning] [ändrad 12 februari 2022]

censor

tjänsteman som har till uppgift att utöva censur. – I gymnasiet fram till slutet av 1960-talet var en censor också en extern lärare, ofta en universitetslärare, som godkände eller underkände gymnasisterna vid studentexamen. Ordet censor är latin och betyder ’granskare’, ’bedömare’. – Censor ska inte förväxlas med sensor (avkännare).

Tryckfrihetsförordningen

(TF) – svensk grundlag som skyddar tryck­­friheten och dessutom reglerar offentlig­­hets­principen. – Tryckfrihetsförordningen förbjuder censur, skyddar rätten att lämna in­forma­tion till massmedier (meddelarfrihet), ålägger massmedier att skydda sina källor (källskydd) och anger formerna för tryckfrihetsrättegångar. Vissa skriverier är straff­­bara, men åtal kan bara väckas efter att texten har publicerats. – Tryckfrihetsförordningen gäller bara för tryckta skrifter (och för webbtidningar som ges ut av tryckta publikationer). För andra massmedier, som radio, tv, film och vissa webbsidor, gäller i stället Yttrandefrihetsgrundlagen. Förutsättningen i båda fallen är att publikationen har utgivningsbevis och ansvarig utgivare. En publikation som skyddas av Tryckfrihetsförordningen behöver inte tillämpa Personuppgiftslagen† (PuL – gäller inte längre) eller EU:s Dataskyddsförordning. – Tryckfrihetsförordningen omfattar också offentlighetsprincipen, som reglerar med­borgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar. – Läs också om BBS-lagen. – Hela Tryckfrihetsförordningen finns här (med ändringar från 2018).

[censur] [lagar] [tryckfrihet] [ändrad 25 april 2019]