Gröna dammen

(Ungdomseskorten Gröna dammen, på kinesiska Lǜbà·Huājì Hùháng) – avveck­lat kinesiskt system för internet­censur, från början obliga­toriskt för person­datorer på skolor, internetkaféer och i andra offentliga miljöer. – Den officiella mo­tiv­eringen var att Gröna dammen skulle hindra barn från att se pornografi på internet. Programmet blockerade också vissa politiska och religiösa webb­sidor. Det övervakade också användarens beteende, som knapp­tryck­ningar. – Gröna dammen infördes 2009. Först skulle det vara obligatoriskt för alla persondatorleveran­törer att installera det före försäljning. Däremot skulle det inte vara obliga­toriskt för enskilda användare att köra programmet. Samma år sköts kravet på för­installa­tion upp på obestämd tid. Kravet på att programmet skulle köras på datorer i offentlig miljö kvarstod. Men redan 2010 drog kinesiska staten in finansieringen av programmet, vilket innebar att det avvecklades. – Se artikel i Wikipedia och rapport (från 2009) från OpenNet Initiative. – Se också Gyllene skölden (Kinas allmänna internet­censur) och uttrycket internet­ridån.

[censur] [inaktuellt] [övervakning] [ändrad 7 februari 2019]

censor

tjänsteman som har till uppgift att utöva censur. – I gymnasiet fram till slutet av 1960-talet var en censor också en extern lärare, ofta en universitetslärare, som godkände eller underkände gymnasisterna vid studentexamen. Ordet censor är latin och betyder ’granskare’, ’bedömare’. – Censor ska inte förväxlas med sensor (avkännare).

Tryckfrihetsförordningen

(TF) – svensk grundlag som skyddar tryck­­friheten och dess­utom reglerar offentlig­­hets­principen. – Tryckfrihetsförordningen för­bjuder censur, skyddar rätten att lämna in­forma­tion till massmedier (meddelarfrihet), ålägger mass­­medier att skydda sina källor (källskydd) och anger formerna för tryckfrihetsrättegångar. Vissa skriverier är straff­­bara, men åtal kan bara väckas efter att texten har publicerats. – Tryckfrihets­­­för­ordningen gäller bara för tryckta skrifter (och för webbtidningar som ges ut av tryckta publikationer). För andra mass­­­medier, som radio, tv, film och vissa webbsidor, gäller i stället Yttrandefrihetsgrundlagen. Förut­­sätt­ningen i båda fallen är att publikationen har ut­givnings­bevis och ansvarig utgivare. En publikation som skyddas av Tryckfrihetsförordningen behöver inte tillämpa Personuppgiftslagen† (PUL, gäller inte längre) eller EU:s Dataskyddsförordning. – Tryckfrihetsförordningen omfattar också offentlig­­hets­­principen, som reglerar med­borgarnas rätt att ta del av all­männa handlingar. – Läs också om BBS-lagen. – Hela Tryck­frihets­förordningen finns här (med ändringar från 2018).

[censur] [lagar] [tryckfrihet] [ändrad 25 april 2019]

Haystack

ett program för att skydda regimkritikers kommunikation på internet. – Pro­grammet utvecklades av amerikanen Austin Heap med början 2009. Det togs ur bruk i september 2010. – Namnet syftade på uttrycket ”hitta en nål i en höstack”, vilket antyder hur pro­gram­met fungerar. – Pro­grammet har fått hård kritik för att det inte håller vad det lovar, för att Heap inte lämnar ut källkoden och för att de regim­kritiker i Iran som har testat det har råkat ut för förföljelser. – Läs mer på haystacknetwork.com (stängd) och i Wikipedia. – Läs också om bit (betyd­else 2), Feed over email, Free network foundation, internetridån, Meshnet, svartkast och Telex (bety­delse 2).

[försvunnet] [censur] [övervakning] [ändrad 3 april 2017]