(full disclosure) – principen att brister i it-säkerhet (sårbarheter) ska göras allmänt kända så snart de upptäcks. – Principen gäller säkerhetsluckor i program, på webbsidor och i teknisk utrustning. Detta gäller i praktiken främst om bristerna upptäcks av utomstående. En vanlig erfarenhet är nämligen att det inte lönar sig att rapportera upptäckta sårbarheter i tysthet till det företag som levererar produkten med sårbarheten. Antingen händer ingenting eller också blir den som rapporterar felet åtalad. Om säkerhetsluckan däremot publiceras på internet, så att tusentals hackare kan utnyttja den för att göra attacker, tvingas företaget att rätta till felet så snabbt det går. – Principen fullt avslöjande motarbetas av rörelsen Antisec Movement.
intyg om att en tidning, film, tv- eller radioprogram eller webbsida har registrerats som publikation, och därmed skyddas av Tryckfrihetsförordningen(TF) respektive Yttrandefrihetsgrundlagen(YGL). Utgivningsbevis förutsätter att man också har ansvarig utgivare. – Utfärdande av utgivningsbevis är en ren formalitet, förutsatt att publikationens namn inte är upptaget. Utgivningsbevis för tidningar och tidskrifter utfärdas av Patent- och registreringsverket (PRV),(länk), men utgivningsbevis för webbsidor och etermedier utfärdas av Myndigheten för press radio och tv(mprt.se). – Om ett massmedieföretag som redan har utgivningsbevis (för tidning eller tidskrift) också publicerar webbsidor behöver den inte skaffa utgivningsbevis för webbsidorna, men sajten ska anmälas till Myndigheten för press radio och tv.
ett socialt nätverk som utlovar hög nivå av anonymitet. (Men se nedan.) – Användarna skriver inlägg som består av en bild med pålagd text. Man kan söka igenom inläggen och svara på dem. Varje användare har en pseudonym. Gentemot Whispers servrar identifieras varje användare endast med id‑numret på den mobiltelefon eller dator som de använder. (Det är ett nummer som är fast kodat i apparaten och som inte kan ändras. Det är alltså inte telefonnumret.) För varje inlägg kan man se pseudonymen för den som har publicerat det, men det finns inget sätt att söka efter en viss användares inlägg. – Whisper startade 2012, då under namnet Whispertext. (Det ska inte förväxlas med AmazonsWhispernet.) – I oktober 2014 uppgav The Guardian(länk) att Whisper samlar in och sparar användarnas geografiska belägenhet, även när användarna har stängt av den funktionen. Whisper överlämnar också, enligt The Guardian, information om användarna till USA:s krigsmakt. Whisper har förnekat detta, men i samband med The Guardians publicering ändrade Whispernet sina användarvillkor. – Om den stora dataläcka som upptäcktes 2020, se artikel i The Register. – Se whisper.sh. – Läs också om After School†, Canary, Jodel, Nearby, Postsecret, Secret† och Yik Yak†.
en som avslöjar brott eller missförhållanden i sin egen organisation (företag, myndighet eller ideell organisation). Vanligtvis sker detta genom att visselblåsaren lämnar över information till pressen. Visselblåsare kan också överlämna sådan information till företagsledningen, vilket kan medföra risk för avsked eller andra trakasserier. Flera länder har lagar som skyddar visselblåsare. I Sverige finns en grundlagsfäst meddelarfrihet. – På engelska: whistleblower.
the Halloween documents – hemliga dokument från Microsoft om Linux. – Dokumenten, som är från åren 1998—2004, framställde Linux som ett hot mot Windows, och beskrev hur hotet skulle mötas. – Det var Eric Raymond som fick tillgång till dokumenten och publicerade dem. De kallas för Halloween‑dokumenten eftersom de läcktes bit för bit under flera år vid Halloween. – Se denna länk (brukar fungera, trots överstrykning). – Microsoft har därefter ändrat inställning till Linux.
amerikansk it-specialist som har avslöjat USA:s övervakning av tele- och datatrafik i hela världen. – Edward Snowden läckte hemliga dokument om NSA:s övervakning till journalisten Glenn Greenwald på brittiska tidningen The Guardian, först under pseudonymenCitizen four. Därefter försvann Snowden från USA, och fick så småningom politisk asyl i Ryssland, där han fortfarande bor (2023). – Snowden hade tidigare arbetat för CIA, men de dokument som han röjde fick han tillgång till när han arbetade som inhyrd konsult på NSA. Hans avslöjanden ledde till en kris i förhållandena mellan Västeuropa och USA, eftersom det bland annat framkom att NSA har avlyssnat Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkels mobiltelefon. Det har också lett till en förtroendekris i USA, eftersom det blev känt att NSA har avlyssnat amerikaners privata telefonsamtal även när det inte finns någon misstanke om brott. – Enligt dokumenten förekommer det också omfattande utbyte av avlyssnad information mellan USA och andra länder, inklusive Sverige, se Five eyes, Nine eyes och Fourteen eyes samt European cryptologic center. – Den Oscarsbelönade filmen Citizenfour från 2014 (se IMDb: länk) handlar om Edward Snowden. Han belönades också 2014 med Right Livelihood‑priset(länk). – Edward Snowdens bokPermanent Record(länk), svensk översättning I allmänhetens tjänst(länk), kom ut i september 2019. Kort därefter stämde USA:s regering Snowden och hans förlag för att Snowden hade publicerat boken utan att först låta CIA och NSA granska manuset – se stämningsansökan. – I oktober 2019 blev det känt att det spreds en piratkopia av boken på internet, och att den kopian innehåller skadeprogram – se artikel i Bleeping Computer – länk. I maj 2020 publicerades bokenDark mirror: Edward Snowden and the American surveillance state(länk) av Barton Gellman (bartongellman.com). – IDG:s artiklar om Edward Snowden: länk.
(TTIP) – ett kontroversiellt men aldrig realiserat handels- och investeringsavtal mellan EU och USA som det förhandlades om med början 2013. Efter att USA 2016 drog sig ur förhandlingarna upphörde de i praktiken, och 2019 förklarade Europeiska unionens råd förhandlingsdirektiven föråldrade (se consilium.europa.eu…). – Motståndare ansåg att det föreslagna avtalet gav storföretag rätt att stämma stater inför domstol för demokratiskt beslutade lagar och för att tvinga fram privatisering. Greenpeace i Nederländerna kom 2017 över det hemliga förslaget till avtal och publicerade det, se denna länk. – Läs också om Trans-pacific partnership(TPP).
ett hjälpmedel som kan hämta censurerade och blockerade webbsidor. – FoxyProxy utvecklades som tillägg till webbläsaren Firefox. Det ingår i PirateBrowser, som bygger på Firefox. Det finns också versioner för Internet Explorer och Chrome. – FoxyProxy kringgår censur och blockeringar av webbsidor genom att ladda ner dem från proxyservrar. Servrarna innehåller kopior av webbsidor. Proxyservrar med webbsidor kan tillhandahållas av webbsidornas ägare för att minska belastningen på den egentliga webbservern, eller av andra aktörer för att ge tillgång till sidorna. Den som använder FoxyProxy har tillgång till en lista med proxyservrar som tillfrågas om sidor i stället för användarens internetoperatör, eller när en sida inte är åtkomlig via internetoperatören. FoxyProxy har också information om vilka proxyservrar som är lämpliga när man efterfrågar olika webbsidor. Regler styr vilken proxy som väljs. Observera att FoxyProxy inte garanterar anonym surfning. – Se getfoxyproxy.org.
ett hjälpmedel som kan hämta