Peanut butter manifesto

ett internt brev från dåvarande Yahoodirektören Brad Garlinghouse där han klagade på att Yahoo smetade ut sina resurser för tunt – som jordnötssmör. Brevet skrevs i november 2006, och publicerades senare i Wall Street Journal, numera bakom betalvägg – läs en kopia här (en bit ner).

[avslöjanden] [ändrad 29 januari 2019]

Barbra Streisand-effekten

(the Barbra Streisand effect) – det att ansträngningar att få bort sanna eller falska uppgifter på internet får motsatt effekt: intresset ökar och uppgifterna sprids till fler. Benämningen kommer av Barbra Streisands försök 2003 att få bort ett flygfoto av sitt hus från internet (se Wikipedia). – Läs också om Devin Nunes.

[kuriosa] [ändrad 21 mars 2019]

telex

  1. – det mer eller mindre avvecklade internationella nätverket för teleprintrar, bas­e­rat på det vanliga tele­nätet. Det har funnits sedan 1920‑talet, men det är numera ner­lagt i de flesta länder. – Ordet telex användes ofta om den sändande och mot­tagande maskinen i stället för den mer precisa termen tele­printer;
  2. Telex – en teknik för att komma förbi censur av inter­net. Det fungerar så att den som vill besöka en för­bjuden webb­sida i stället besöker en god­känd webb­sida. Men i anropet till den webb­sidan ingår ett kodat med­delande om vilken sida man faktiskt vill besöka. – Systemet förutsätter dels att användaren har ett speciellt klient­program installerat, dels att servrar på inter­net förses med pro­gram som kan upp­fatta de kodade med­delandena. – Telex utvecklades 2011 av Ian Gold­berg, Alex Halderman (länk), Scott Wol­chok och Eric Wustrow. Det är en typ av refraktionsnätverk. – Läs mer på telex.cc. – Läs också om bit (betydelse 2), Feed over email, Free network foundation, Greatfire, Hay­stack†, internet­ridån, Mesh­net och svart­kast.

[censur] [elektronisk kommunikation] [ändrad 19 juni 2019] 

databasregeln

paragraf i yttrande­frihets­grund­lagen (ygl) som reglerar innehållet i webbsidor. (Första kapitlet, nionde paragrafen.) – Som databaser räknas alltså i denna lag webbsidor. Data­bas­regeln skiljer mellan webbsidor som publiceras av mass­medie­företag med utgiv­nings­bevis och ansvarig utgivare och webbsidor som publiceras av andra. En webbsida som publiceras av ett mass­medie­företag, till exempel av ett tidnings­förlag, regleras enligt samma principer som en tryckt skrift. Den faller alltså under tryckfrihetsförordningen (tf), som i stort sett är likadan som ygl. Andra webbsidor kan ansöka om utgiv­nings­bevis och regis­trera en ansvarig utgivare, och faller då också under ygl. – Läs också om bbs-lagen och person­upp­gifts­lagen (pul). – Fler juridiska lagar.

Ctrlsec

hemlighetsfull hackar-grupp som blev känd i mars 2015 när den i sam­arbete med Anonymous och Ghostsec kart­lade och publi­cerade namnen på 9 200 Twitter-konton som var, eller påstods vara, knutna till terrorist­orga­nisa­tionen Islamiska staten, IS. Konto­namnen publicerades på sajten xrsone.

[avslöjanden] [hackare] [ändrad 27 december 2017]

Ghostsec

hemlighetsfull hackar-grupp som i mars 2015 i sam­arbete med Anonymous och Ctrlsec kart­lade och publi­cerade 9 200 Twitter-konton som var, eller påstods vara, knutna till terrorist­orga­nisa­tionen Islamiska staten, IS. Konto­namnen publicerades på sajten XRSone.

[avslöjanden] [hackare] [ändrad 3 januari 2018]

WikiLeaks

en webbplats och organisation som publicerar hemliga dokument från regeringar, storföretag och andra organisationer. – Wiki­Leaks grundades 2006, och har sedan dess gjort tusen­tals hemliga dokument offent­liga. De som lämnar in dokument till Wiki­Leaks är anonyma, ofta även för WikiLeaks. Wiki­Leaks har bland annat publi­cerat dokument om hur fångar på Guantánamo Bay behandlas, om censur i Kina, om Scientologi­kyrkan och om den så kallade Climate­gate­skandalen. I april 2010 släppte Wiki­Leaks en video som visade hur ameri­kansk trupp i Irak sköt ihjäl runt tio civila och två reportrar från Reuters. 2017 släppte WikiLeaks information om CIA:s verktyg för avlyssning och övervakning, se Vault 7. Wiki­Leaks har fått flera journa­list­iska ut­märk­elser. Wiki­Leaks är hemlig­hets­fullt, men drivs av en organisa­­tion som heter The Sunshine Press. – Wiki­Leaks drivs av fri­vill­iga och finansi­eras av dona­tioner. Efter­som bland annat konto­korts­före­tag blockerar dona­tioner till Wiki­Leaks startades i slutet av 2012 organisa­tionen Freedom of the press foundation för att slussa bidrag till Wiki­Leaks. – Wiki­Leaks har inget att göra med stift­elsen Wiki­media och är inte heller någon wiki. – Grundare av Wiki­Leaks är australi­ensaren Julian Assange. 2010 anklag­ades Julian Assange i Sverige för sexuella övergrepp. Efter att han först hade förhörts och därefter lämnat Sverige begärdes han häktad, och i december 2010 greps han av polisen i England. Han hölls därefter mot borgen i hus­arrest i England medan engelska dom­stolar prövade den svenska åklagarmyndighetens begäran om utläm­ning. Sommaren 2012, efter att beslutet om utläm­ning hade blivit defini­tivt, tog Assange sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London och begärde politisk asyl. Han fruktade att han, om han utlämnades till Sverige, kommer att skickas vidare till USA och ställas inför rätta där för spioneri. Ecuador beviljade honom asyl den 16 augusti 2012. Den 11 april 2019 återkallade Ecuador Assanges asyl och lät brittisk polis komma in på ambassaden och gripa Assange. I maj 2019 dömdes han till 50 veckors fängelse för att ha smitit från borgen. – I november 2018 blev det känt att det finns ett hemligt åtal i USA mot Julian Assange – se artikel i The Guardian. – Förunder­sök­ningen mot Julian Assange i Sverige lades ner den 19 maj 2017. Filmen Risk från 2016 handlar om Assange, se IMDb (länk). – Se wikileaks.org. – I december 2010 startade avhopp­are från WikiLeaks en liknande organisation, Open­Leaks†, som inte blev något, och 2012 startade hackargruppen Anonymous sajten Paranoia. – Läs också om Anti Leaks.

[avslöjanden] [ändrad 2 maj 2019]

Freedom of the press foundation

organisation som ska hjälpa Wiki­­leaks att samla in pengar. – Grundades i slutet av 2012 av bland andra Daniel Ells­­berg (se Wiki­pedia*: länk) därför att bland annat de stora konto­­korts­­före­­tagen blockerar do­na­tioner till Wik­i­leaks. Bidrag går också till andra or­ga­ni­sa­tion­er. – Se freedom.press (ignorera eventuell överstrykning, det kan ta några sekunder att komma fram).