Gröna dammen

(Ungdomseskorten Gröna dammen, på kinesiska Lǜbà·Huājì Hùháng) – avveck­lat kinesiskt system för internet­censur, från början obliga­toriskt för person­datorer på skolor, internetkaféer och i andra offentliga miljöer. – Den officiella mo­tiv­eringen var att Gröna dammen skulle hindra barn från att se pornografi på internet. Programmet blockerade också vissa politiska och religiösa webb­sidor. Det övervakade också användarens beteende, som knapp­tryck­ningar. – Gröna dammen infördes 2009. Först skulle det vara obligatoriskt för alla persondatorleveran­törer att installera det före försäljning. Däremot skulle det inte vara obliga­toriskt för enskilda användare att köra programmet. Samma år sköts kravet på för­installa­tion upp på obestämd tid. Kravet på att programmet skulle köras på datorer i offentlig miljö kvarstod. Men redan 2010 drog kinesiska staten in finansieringen av programmet, vilket innebar att det avvecklades. – Se artikel i Wikipedia och rapport (från 2009) från OpenNet Initiative. – Se också Gyllene skölden (Kinas allmänna internet­censur) och uttrycket internet­ridån.

[censur] [inaktuellt] [övervakning] [ändrad 7 februari 2019]

Electronic frontier foundation

(EFF) – amerikansk orga­nisa­tion som slår vakt om det fria ordet och den per­son­liga inte­gri­teten på internet. Stiftelsen ger bland annat juri­diskt stöd åt personer som har stämts för att ha publicerat infor­ma­tion på internet. – EFF grundades 1990 av John Perry Barlow†, John Gilmore och Mitch Kapor med ekonomiskt stöd av Steve Wozniak. EFF delar ut ut­märkel­sen Pioneer Award. – Se eff.org.

[eff] [organisationer] [personlig integritet] [yttrandefrihet] [ändrad 8 februari 2018]

ParAnoIA

en webbsajt som skulle publicera läckta hemliga dokument. Öpp­nades i mars 2012 av hackar­gruppen Anonymous. Ett mål var att till­handa­hålla dokument i väl­ordnad och över­skåd­lig form i stället för att bara lägga ut tusentals sidor text. Hittills (2019) har inga kända avslöjanden kommit från ParAnoIA, och verksamheten verkar ligga nere. – Namnet ParAnoIA påstods stå för ”Potentially alarming research: Anonymous intelligence agency”. Skrevs ibland Par:anoia, Par‑anoia eller Par_anoia. – Se Anonymous webbsidor (från 2012 – med fördröjning). – Jäm­för med Wiki­leaks.

[aktivism] [avslöjanden] [hackare] [ändrad 26 april 2019]

Flashback

    1. Tecknat katthuvud i serieteckningsstil med cigarrett i munnen.
      Symbol för Flashback.

      – ett svenskt diskussions­forum på internet, känt för sin kompromiss­lösa syn på yttrande­frihet. – Flashback har funnits på internet i olika former sedan 1995. Tidigare fanns en tryckt tidning med samma namn. Grundare är Jan Axelsson. – Flashback dömdes 2002 till höga skade­stånd för att ha publicerat namnet på en dömd brottsling. Jan Axelsson och hans före­tag förbjöds då också att driva diskussions­forum på internet i Sverige. Flash­back öppnades då på en utländsk server. Företagsstrukturen bakom Flash­back har sedan dess gjorts om flera gånger. – Flash­back tillåter mycket frispråkiga inlägg, men har som policy att ta bort inlägg som strider mot svensk lag. Kritiker anser ändå att Flash­back ger utrymme åt rasistiska och sexistiska in­lägg och åt hetskampanjer mot personer, näthat. Aftonbladet hade i februari 2015 en mycket kritisk artikel­serie om Flash­back, se denna länk. – Debattörer på Flash­back har flera gånger utfört gott journalistiskt arbete, och 2011 fick Flash­back Sveriges Radios journalistpris Medie­ormen (se länk). – Se flashback.org. – Flash­back driver också en anonymitetsserver;

    2. – en trojansk häst som infekterar Mac-datorer. Flash­back upptäcktes i slutet av 2011. Flash­back utnyttjar en sår­bar­het i den version av Java som används på Mac. Oracle rättade till sår­bar­heten i Java i början av 2012, men det dröjde ytterligare ett par månader innan Apple skickade ut den rättade versionen. – Mer i Wikipedia.

[diskussioner] [skadeprogram] [yttrandefrihet] [ändrad 26 februari 2018]

OpenLeaks

nerlagd organisation och sajt för förmedling av läckta hemliga dokument, startad i december 2010 av en avhoppare från WikiLeaks. – Open­Leaks skulle, liksom WikiLeaks, ta emot dokument från olika källor, men till skillnad från WikiLeaks inte publicera dem för all­män­heten. I stället skulle do­ku­menten att göras till­gängliga för utvalda mottagare, som i sin tur kunde publicera dem. Det är inte känt ifall Open­Leaks någonsin har läckt något. Webbsidan openleaks.org hänvisade 2017 till en isländsk sajt. – Läs mer om OpenLeaks i artikeln ”This machine kills secrets” av Andy Green­berg i tidskriften Wired: länk. (Greenberg har också skrivit en bok med samma namn.) Läs också Wikipedias artikel om Open­Leaks grundare Daniel Domscheit‑Berg. – Se också Paranoia.

[avslöjanden] [nerlagt] [ändrad 8 februari 2019]

censor

tjänsteman som har till uppgift att utöva censur. – I gymnasiet fram till slutet av 1960-talet var en censor också en extern lärare, ofta en universitetslärare, som godkände eller underkände gymnasisterna vid studentexamen. Ordet censor är latin och betyder ’granskare’, ’bedömare’. – Censor ska inte förväxlas med sensor (avkännare).

offentlighetsprincipen

allas rätt att läsa dokument och se annan information på statliga och kommunala myndig­­heter i Sverige. – Den rätten är reglerad i Tryckfrihetsförordningen och ingår alltså i Sveriges grund­lagar. Vem som helst har rätt att gå in på en myndighet och begära att få se dokument. Man behöver inte legitimera sig, och man behöver inte motivera att man vill se dokumenten. – Alla dokument på en myndighet ska finnas för­tecknade i ett diarium. Innehållet i vissa dokument ska hållas hemligt, nämligen främst sådant som gäller privata (medicinska eller sociala) förhållanden eller som har militär eller diplomatisk betydelse, men grund­­regeln är att allt är öppet. Om en tjänsteman anser att ett dokument inte ska lämnas ut måste hon ge den som har begärt ut dokumentet möjlighet att över­­klaga. – I lag­­texten kallas inte bara skriftliga dokument, utan ocksåannan information (foton, kartor, filmer, ljud­­inspel­ningar) för handlingar. Allt sådant är allmänna handlingar. Dokument som kan lämnas ut kallas för offentliga handlingar. (”Allt” är alltså allmän handling, sedan kan man diskutera vilka allmänna handlingar som också är offentliga handlingar, alltså som kan lämnas ut.) – Som all­männa handlingar räknas:

  • – brev (inklusive e‑post och fax) som har kommit in till myndigheten;
  • – brev (inklusive e‑post och fax) som har skickats från myndig­heten;
  • – dokument som har över­lämnats från en myndig­het till en annan;
  • – det är inne­hållet i dokumenten som avgör ifall de är allmän handling. Man kan alltså inte kringgå offentlighetsprincipen genom att skicka brev till en tjänste­mans hem­adress. Om inne­hållet berör myndighetens verk­sam­het är brevet ändå allmän handling;
  • – dokument som är expedierade på myndig­heten, alltså som har gjorts färdiga – till exempel sammanträdesprotokoll som är under­tecknade och justerade. (Halv­färdiga skrivelser är alltså inte allmän handling);
  • – foton, kartor, filmer, ljud­inspel­ningar, data­filer, statistik och annat enligt samma principer som skrivet material.

– Som allmänna handlingar räknas inte:

  • – reklambroschyrer och liknande som har lämnats in till myndigheten, men som uppenbarligen inte riktar sig specifikt till myndigheten;
  • – halvfärdiga dokument och färdiga dokument som ännu inte har expedierats.

– På engelska heter det the principle of public access to official documents. – Offent­­lig­hets­principen motsvaras i USA av Freedom of information act (som är vanlig lag, inte grund­­lags­fäst som i Sverige). – Se också öppna data.

[lagar] [tryckfrihet] [öppen information] [ändrad 25 april 2019]

Personuppgiftslagen

(PUL) – den svenska lag som tidigare reglerade an­vändning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen ersattes 2018 av EU:s gemensamma Dataskydds­för­ord­ning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PUL. Allt som står här om PUL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Person­upp­gifts­lagen gällde vare sig personuppgifterna be­hand­lades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgifts­lagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan till­stånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undan­tag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefri­hets­grund­lagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webb­sidor som har an­svarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgifts­­lagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrund­lagen. – Att rensa dokument från person­upp­gifter kallades ibland för att ”PUL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språk­tidningen (länk). – Lag­­texten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.

[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 12 september 2018]

Yttrandefrihetsgrundlagen

(YGL) – svensk grundlag som reglerar yttrande­friheten i andra medier än tryckta skrifter, alltså i radio, tv, film samt på internet och i annan datorbaserad kommunikation. Tryckta skrifter, däremot, skyddas av Tryckfrihets­förord­ningen, TF. – YGL bygger på samma principer som Tryckfrihets­­för­ord­ningen: främst att det krävs en ansvarig utgivare för att YGL ska vara tillämplig på det som publiceras och att censur inte får förekomma. – Nionde paragrafen i första kapitlet av YGL kallas för databas­­regeln, och reglerar yttrande­fri­heten på webb­sidor och i andra mass­medier på dator­nät. Webb­sidor och andra verk som faller under Yttrandefrihetsgrundlagen är inte bundna av Personuppgiftslagen† (PUL) eller av EU:s Dataskyddsförordning. – Yttrandefrihets­grundlagen finns att läsa här.

[lagar] [yttrandefrihet] [ändrad 24 december 2017]