Crypto AG

ett nerlagt schweiziskt företag som tillverkade krypteringsutrustning. – I februari 2020 blev det känt att amerikansk och tysk underrättelsetjänst har kunnat avläsa andra länders krypterade kommunikation med hjälp av särskild utrustning från Crypto AG. Den utrustning som såldes till andra länder än USA och Tyskland hade så kallade bakdörrar som gjorde att CIA och tyska Bundesnachrichtendienst, BND, kunde läsa meddelandena. – Uppgifter om Crypto AG:s koppling till CIA har varit i omlopp sedan 1995. Men det var först avslöjanden i Washington Post och tyska tv‑kanalen ZDF i början av 2020 som gjorde kopplingen allmänt känd. Schweiziska regeringen tillsatte en utredning om saken. – Crypto AG grundades 1952 av den svenska krypteringsexperten Boris Hagelin (1892–1983), men det var en fortsättning på företaget AB Cryptoteknik som grundades i Stockholm 1920 av Arvid Gerhard Damm (1869–1927). Hagelin hade tagit över företaget och av skatteskäl flyttat till Schweiz. Crypto AG såldes 1970 i hemlighet till CIA och BND för 5,75 miljoner dollar. CIA och BND kunde sedan dels tjäna pengar på att sälja kryptoutrustning till andra länder, dels avläsa de ländernas hemliga meddelanden. Operationen, som först gick under täcknamnet Thesaurus, sedan Rubicon, har beskrivits som ”århundradets underrättelsekupp”. Men enligt uppgifter i frisläppta amerikanska dokument hade Hagelin redan 1955 börjat samarbeta med CIA. BND sålde i början av 1990‑talet sin del av Crypto AG till CIA. – 2018 likviderades Crypto AG. Tillgångarna såldes till Crypto International Group (crypto.ch) som ägs av den svenska affärsmannen och krypteringsexperten Anders Linde. Fyra tidigare anställda på Crypto AG har grundat företaget CyOne Security (cyone.ch). Båda dessa företag förnekar allt samröre med CIA eller andra underrättelseorganisationer.

[avslöjanden] [företag] [kryptering] [nerlagt] [skandaler] [underrättelseverksamhet] [ändrad 30 september 2022]

Section 230

ett avsnitt i amerikansk lag som skyddar utgivare av forum på internet mot åtal för vad andra skriver på forumet. – Lagen innebär också att bloggare inte kan hållas ansvariga för vad som skrivs i kommentarsfälten. Section 230 ingår i Communications decency act från 1996. – I september 2019 sade Microsofts operative chef (”president”) Brad Smith (länk) att det var dags att gradvis avskaffa eller modifiera Section 230 med tanke på vad som publiceras på sociala medier utan att företag som Facebook kan ställas till ansvar för det. (Se artikel i Washington Post – bakom betalvägg.) – I februari 2021 la tre demokratiska senatorer fram lagförslaget Safe tech act som i vissa avseenden gör utgivare av sociala medier ansvariga för vad som publiceras. – Electronic frontier foundations webbsida om Section 230. – Lagtexten finns på denna länk. – Jämför med den svenska ”BBS-lagen”.

[lagar] [yttrandefrihet] [ändrad 7 oktober 2022]

Qaznet Trust Network

ett certifikat som regeringen i Kazakstan 2019 ålade alla i landet att installera på sina datorer, och som har blockerats i de tre största webbläsarna. – Certifikatet ger myndigheterna möjlighet att se vilka webbsidor som invånarna besöker, och även att följa deras aktiviteter på sociala medier. Det har beskrivits som ett verktyg för en man‑i‑mitten‑attack, eftersom det gör att den kazakstanska regeringen kan avläsa krypterad kommunikation mellan medborgarna och ett antal övervakade webbplatser. Utan certifikatet kommer man inte åt de webbplatserna från Kazakstan. Men i augusti 2019 enades Apple, Google och Mozilla om att blockera certifikatet på sina webbläsare (Safari, Chrome och Firefox). Det innebär att personer som försöker hämta någon av de övervakade webbplatserna får upp ett varningsmeddelande. De får veta att de måste ta bort certifikatet för att komma åt webbplatsen ifråga. – Enligt uppgift har regeringen i Kazakstan tagit bort kravet på installation av Qaznet Trust Network. – Läs mer på Censored Planetlänk.

[censur] [innehållsfiltrering] [webben] [22 augusti 2019]