XRSone

en hemlighetsfull hackar‑sajt som i mars 2015 publicerade en lista över 9 200 Twitter-konton som tillhörde, eller påstods tillhöra, anhängare till terroristorganisa­tionen ”Islamiska staten”, IS. Kartläggningen hade gjorts i samarbete mellan Anonymous och hackarorganisationerna Ctrlsec och Ghostsec.

[avslöjanden] [hackare] [ändrad 24 september 2017]

Yandex

  1. – ett ryskt internetföretag som driver Rysslands största sökmotor. – Yandex har också e‑post, datalagring, betaltjänster och ett socialt nätverk. – Yandex startades 1993 av Arkadij Volosj och Ilja Segalo­vitj. De hittade på namnet Yandex som står för yet another indexer. – Yandex sökmotor lanserades 1997. Sökmotorn uppges ha 60 procent av sök­motor­marknaden i Ryssland. Yandex är också verksamt i Kazakhstan, Turkiet och Belarus, tidigare även i Ukraina. – I maj 2017 beslöt Ukrainas dåvarande president Petro Porosjenko att ukrainska internetoperatörer måste blockera Yandex, VKontakte och ett par andra ryska sajter, eftersom sajterna påstods sprida rysk propaganda. Efter den ryska invasionen i Ukraina 2022 har Yandex blivit kontroversiellt i många länder. – Se yandex.com (på engelska);
  2. Yandex browser – en webbläsare från Yandex. Den lanserades 2012. Den är baserad på Chromium, och har Yandex som förvald sökmotor. Den samlar inte in någon information om användarens sökningar. – Se browser.yandex.com.

[censur] [företag] [sökmotorer] [webbläsare] [ändrad 7 mars 2022]

Uber

en kontroversiell app-baserad amerikansk taxitjänst. – Kunderna beställer taxi med en app. Medan de väntar kan de se på appen var deras bil är. Betalningen dras automatiskt från kundens kontokort, som är registrerat i appen. – Uber har inga egna bilar, utan samarbetar med taxiföretag och enskilda förare. Företaget erbjuder också privatpersoner att köra åt Uber i sina egna bilar. – Uber har blivit kontroversiellt av flera skäl, och har förbjudits och bötfällts i många städer. En anledning är att Uber har anlitat förare som inte har taxikort och som har kört med bilar som inte har taxameter. I sådana fall kan Uber jäm­ställas med svarttaxi. Taxibranschen har reagerat på att Uber (oftast) har låga priser; andra har reagerat på Ubers efterfrågebaserade taxa, som innebär att det vanliga priset också kan bli flerfalt högre när många vill åka. Uber hävdar att före­taget inte kör taxi, utan bara för­medlar kontakt mellan taxi­förare och kunder (se plattformsföretag). – Men i december 2017 fastslog EU‑domstolen att Uber ska räknas som ett taxiföretag (se EU-domstolens webbsidor). Utslaget kan få prejudicerande effekt för andra företag i den så kallade gig-ekonomin. – Uber lanserades 2010 i San Fran­cisco, först under namnet Ubercab. 2017 fanns Uber i över 84 länder och i 700 städer, bland annat Stockholm. – Från början var Uber ett slags limousinservice med dyra och fina bilar, men utbudet har blivit bredare: Uberblack är de limousinliknande bilarna (ofta svarta); Ubertaxi är sam­arbete med lokala taxibolag; UberX är mellanklassbilar. – Se uber.com (länken brukar fungera även om den är överstruken). – I juli 2022 publicerade The Guardian ”The Uber files” – en stor samling dokument som påstås visa hur Uber har brutit mot lagar, lurat polisen och försökt påverka politiker. Se theguardian.com…uber-files. – Namnet: Tyska über (=över) utan prickarna. Über / uber har länge använts i amerikansk jargong i betydelser som den bästa; ”to be ubered” – om när en bransch blir frånkörd av en ny affärsmodell, som taxibranschen av Uber eller hotell­branschen av Airbnb. – Se också uberisering.

[avslöjanden] [bilar] [giggekonomi] [ändrad 10 juli 2022]

Badawi, Raif

Raid Badawi
Raif Badawi.

(1984) – en saudiarabisk bloggare som 2014 dömdes till tusen piskrapp och tio års fängelse för att ha smädat islam. – Den 9 januari 2015 fick han 50 rapp. Den andra pryg­lingen den 16 januari ställdes in av hälsoskäl. Aktivister och politiker i hela världen har vädjat till Saudiarabien att stoppa pryglingen, som om den hade full­­följts troligen skulle ha lett till att Badawi dog. Han har inte pryglats någon mer gång. I april 2020 avskaffade Saudiarabien prygling som straff. – I mars 2022 släpptes Badawi från fängelset, men med utreseförbud. Han kan alltså inte återförenas med sin familj i Kanada. – Se raifbadawi.org.

[personer] [politik] [yttrandefrihet] [ändrad 12 mars 2022]

Antisec Movement

Anti Security Movement, även skrivet Anti-sec – en rörelse som motarbetade fullt avslöjande av säkerhetsbrister. – Rörelsen uppstod 1999 och publicerade då ett manifest – klicka här. Antisec movement vände sig mot den vanliga uppfattningen inom it‑säkerhet, nämligen att fullt avslöjande (full disclosure) av säkerhetsluckor är det effektivaste sättet att tvinga företag (programleverantörer, utgivare av webbsidor) att rätta till felen snabbt. Lämnar man in uppgifter om säkerhetsbrister till företagen i tysthet händer nämligen vanligtvis ingenting, utom möjligtvis att den som lämnar informationen blir stämd. Antisec Movement delade inte denna syn, utan ansåg att fullt avslöjande skulle leda till att omdömeslösa personer fick tillfälle att ställa till stor skada. Rörelsen tror också att it‑säkerhetsindustrin använder fullt avslöjande som ett medel för att öka försäljningen av virusskydd och andra säkerhetsprodukter. Antisec Movement var mest aktivt runt år 2000, och har sedan dess tynat bort. – Mer i Wikipedia. – Antisec Movement ska inte förväxlas med Operation AntiSec, som hade en helt annan inriktning.

[avslöjanden] [inaktuellt] [it-säkerhet] [opinionsbildning] [organisationer] [ändrad 4 maj 2020]

chilling effect

avskräckande inverkan – det att människor avskräcks från att utöva sina lagliga rättig­heter, till exempel yttrandefrihet. – Det som avskräcker kan till exempel vara risken att bli stämd, avskedad eller att bli åsiktsregistrerad. (Hot om stämning kan vara avskräckande för att rättegångar tar tid, kostar pengar eller ger oönskad publicitet, även om man vet att man blir friad till sist – se SLAPP.) – Chilling effect är en juridisk term i USA och Kanada. Det kan användas som juridiskt argument för att stoppa åtgärder som annars skulle ha stöd i lagen. Chilling effect i juridisk bemärkelse används inte om sådant som i största allmänhet kan verka avskräckande, som oro för att bli ogillad eller bli hotad med våld för att man gör något som är tillåtet. Det syftar främst på administrativa och juridiska be­stämmelser och åtgärder. – Uttrycket chilling effect används också mer allmänt i betydelsen nedkylande effekt, som i att ”räntehöjningen har en nedkylande effekt på fastighetsmarknaden”.

[juridik] [yttrandefrihet] [ändrad 18 juni 2019]

meddelarfrihet

allas rätt att lämna uppgifter till pressen i hem­lig­het. – Meddelarfriheten är grund­­lags­­skyddad i tryckfrihetsförordningen. Om den som lämnar en uppgift till en tidning (eller annat mass­medium) begär att få vara anonym är det straffbart för alla på tidningen att lämna ut namnet. Man talar också om meddelarskydd och källskydd. – På engelska heter det confidentiality of sources, pro­tection of sources och i USA också reporter’s privilege. – Det är också i Sverige förbjudet för myndigheter och för företag som helt eller delvis finansieras med offentliga medel att försöka ta reda på vem som har lämnat ut information med skydd av meddelarfriheten. (Det kallas för efterforskningsförbud.)

[lagar] [meddelarskydd] [ändrad 21 maj 2019]

medborgarjournalistik

(citizen journalism) – journalistisk verksamhet som ut­förs av personer som inte är journalister till yrket. – Man talar i synnerhet om medborgarjournalistik när det görs på internet, till exempel på bloggar. Uttycket har gjorts känt av den amerikanska journalisten Dan Gillmor (länk). Se också Center for citizen media (länk). – I USA blev medborgarjournalistik juridiskt intressant 2005 i samband med en rätte­gång där Apple krävde att bloggare som hade avslöjat kommande produkter från Apple skulle röja sina källor. Domstolen kom då fram till att bloggar ska ha samma tryckfrihet som tryckta tidningar, och att bloggarna därför hade rätt att skydda sina källor. I Sverige är frågan juridiskt enklare, eftersom en blogg kan anmäla en ansvarig ut­givare och därefter är skyddad av Yttrandefrihetsgrundlagen. – Läs också om Swishjournalistik.

[massmedier] [meddelarskydd] [ändrad 24 januari 2022]

ansvarig utgivare

person som ensam är juridiskt an­svarig för innehållet i en tryckt skrift eller annan publikation som faller under Tryckfrihetsförordningen (TF) respektive Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Alltså böcker, tidningar, radio, tv, film, vissa webbsidor. En publikation med ansvarig utgivare måste ha utgivningsbevis. – Ansvarig utgivare för tryckta skrifter registreras av Patent- och registrerings­verket, PRV (länk), för webbsidor och etermedier av Myndigheten för press radio och tv (mprt.se). Den ansvariga utgivaren utses av ägaren. Om en webbsida har ansvarig utgivare skyddas innehållet på sidan av YGL, annars faller innehållet under den så kallade BBS‑lagen och Dataskyddsförordningen (GDPR). – På engelska: publisher eller responsible editor. – Jämför med innehållsansvarig, som är något helt annat. – Läs också om evigt utgivarskap.

[lagar] [massmedier] [yttrandefrihet] [ändrad 19 oktober 2020]

Herdict

ett avslutat projekt för kartläggning av webb­sidor som inte är tillgängliga – oavsett om detta berodde på tekniska fel, censur eller något annat. – Herdict byggde på att många använd­are rappor­te­rade otillgängliga webbsidor med hjälp av ett tilläggs­pro­gram i sina webbläsare. – Namnet: Herdict är en samman­drag­ning av engelska herd och verdict. Det var ett projekt inom OpenNet Initiative, inlett 2007, avslutat 2019. – Läs mer på cyber.harvard.edu….

[avslutat] [censur] [gräsrotsbaserat] [webbtjänster] [ändrad 17 april 2022]