evigt utgivarskap

även: ”publicistisk arvssynd” – om tidningar: det att yttranden som en tidning pub­li­ce­rar på nätet fortfarande kan vara åtalbara efter många år. Yttrandet preskriberas först sex månader efter att det har tagits bort från nätet. (Det­ta enligt Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL.) När det gäller tryckta tid­ningar och eter­medier är preskriptionstiden sex eller tolv månader. – Detta kol­li­de­rar med tidningarnas intresse av att låta artiklar ligga kvar på nätet i princip hur länge som helst. En annan konsekvens är att den ansvariga ut­­giv­­are som ställs inför rätta för publiceringen kan bli en annan person än den som lät publicera yttrandet. – Ett exempel är när Dagens Nyheters dåvarande ansvar­iga utgivare Gunilla Herlitz år 2012 blev stämd för förtal med anledning av en artikel som DN hade publicerat 2006, då en annan person, Jan Wifstrand, var ansvarig utgiv­are. Högsta domstolen fann 2013 att Gunilla Herlitz var ansvarig för pub­li­ce­ringen. Däremot inte att hon i och med det var skyldig till förtal, det avgörandet hänsköts till lägre instans. HD-domen finns på denna länk och se också referat i Nytt juridiskt arkiv (NJA).

[juridik] [tryckfrihet] [ändrad 17 januari 2018]