varumärke för interaktiva glasögon från Google. – Det gäller glasögon med inbyggd bildskärm, konstruerade så att användaren kan se det som visas på bildskärmen samtidigt som hon ser omgivningen som vanligt (blandad verklighet). – Glasögonen fanns att köpa under 2014 under namnet Explorer Edition, men i januari 2015 beslöt Google att sluta sälja dem till konsumenter. I augusti 2015 spreds obekräftade uppgifter om ett kommande nytt utförande av Google Glass med namnet Enterprise Edition, EE. Först i maj 2019 presenterades Enterprise Edition 2, se Googles blogg. De glasögonen säljs bara till företag. De är avsedda som hjälpmedel i arbete. Bilder på Google Glass 2 hade visats i pressen i slutet av december 2015: glasögonen hade lämnats in till amerikanska telestyrelsen, FCC, men det blev då ingen produkt. – Under sommaren 2015 bytte projektet Google Glass namn till Project Aura. Det projektet togs över av Googles systerbolag X. Under 2017 försvann det namnet från Googles webbsidor. – Googles forskningschef Astro Teller förklarade i en artikel på idg.se (länk) varför den första modellen av Google Glass stoppades. Enligt Astro Teller ska den modell som såldes 2014 ses som en testmodell, inte som det slutliga utförandet. Dessutom uppstod etiska och juridiska problem med att bärarna av Google Glass ständigt var utrustade med en aktiv videokamera, vilket inte alla som de mötte uppskattade. (Bärarna kallades ibland för glassholes.) – Project Aura ska inte förväxlas med Googles Project Ara, och Google Glass ska inte förväxlas med det avvecklade Google Goggles†. – Program för Google Glass kallades för Glassware. På svenska har interaktiva glasögon skämtsamt kallats för glassögon efter Google Glass. – Läs också om Telepathy och Magic Leap.
[glasögon] [ändrad 1 januari 2021]