känslig personuppgift

personuppgift som gäller ras eller etniskt ur­sprung, politisk åsikt, religiös eller filo­sofisk över­tygelse, med­lem­skap i fack­förening, hälsa och sexualliv. – Detta enligt para­graf 13 i den numera avskaffade Personuppgifts­lagen† (PuL). I Dataskyddsförordningen, som gäller i stället för PuL. kallas det för känsliga uppgifter. – Grundregeln är att sådana uppgifter inte får behandlas i it‑system eller på andra sätt, men det finns undan­tag i lagen. Till exempel får naturligtvis religiösa sam­fund och fack­föreningar ha medlems­register, och sjuk­vården får föra patientjournaler. Men sådana upp­­gifter får inte lämnas ut till utomstående. – Annan information kan också vara för­bjuden att behandla enligt Dataskyddsförordningen. Det kan variera från person till person, beroende på omständigheterna. – Detta är vad som gäller enligt Dataskyddsförordningen. För pressen och andra massmedier, som faller under Tryckfrihetsförordningen, och för webbplatser (och annat) som faller under Yttrandefrihets­grund­lagen (YGL), är personupp­gifts­lagen inte tillämplig. – I den engelska texten till Dataskydds­för­ord­ningen kallas känsliga personuppgifter för sensitive data. En annan benämning på engelska är sensitive personal data, förkortat SPI. Den termen omfattar också ekonomiskt känslig information, som kontokortsnummer och lösenord.

[lagar] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 27 juni 2020]

Dagens ord: 2013-09-24