känslig personuppgift

personuppgift som gäller ras eller etniskt ursprung, politisk åsikt, religiös eller filo­sofisk över­tygelse, medlem­skap i fackförening, hälsa och sexualliv. – Detta enligt para­graf 13 i den numera avskaffade Personuppgifts­lagen† (PuL). I Dataskyddsförordningen, som gäller i stället för PuL. kallas det för känsliga uppgifter. – Grundregeln är att sådana uppgifter inte får behandlas i it‑system eller på andra sätt, men det finns undantag i lagen. Till exempel får naturligtvis religiösa samfund och fackföreningar ha medlemsregister, och sjukvården får föra patientjournaler. Men sådana uppgifter får inte lämnas ut till utomstående. – Annan information kan också vara för­bjuden att behandla enligt Dataskyddsförordningen. Det kan variera från person till person, beroende på omständigheterna. – Detta är vad som gäller enligt Dataskyddsförordningen. För pressen och andra massmedier, som faller under Tryckfrihetsförordningen, och för webbplatser (och annat) som faller under Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), är personupp­gifts­lagen inte tillämplig. – I den engelska texten till Dataskyddsförordningen kallas känsliga personuppgifter för sensitive data. En annan benämning på engelska är sensitive personal data, förkortat SPI. Den termen omfattar också ekonomiskt känslig information, som kontokortsnummer och lösenord.

[lagar] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 27 juni 2020]

Dagens ord: 2013-09-24