-
- – i datorsystem: anordning som kan lagra data utan att de förändras av ovidkommande händelser och som kan göra dessa data tillgängliga för behandling av program. Minnen kan vara flyktiga eller icke‑flyktiga och de kan vara raderbara eller icke‑raderbara. I datorteknik skiljer man mellan:
- – arbetsminne, även kallat primärminne, internminne eller RAM. – När man talar om minne i datorteknik brukar det vara arbetsminnet som avses;
- – lagringsminne, numera hårddisk eller SSD, även kallat sekundärminne;
- – arkiv, förr ofta bandminne, numera allt oftare hårddiskar. Kan också göras på optiska diskar. Kallas ibland för tertiärminne;
- – fast minne, även kallat ROM (lagrar i datorn instruktioner som behövs för datorns funktion, som finns kvar även när datorn är avstängd och som normalt inte ska ändras);
- – register – minne som kortvarigt håller data som ska bearbetas av processorn.
- – i datorsystem: anordning som kan lagra data utan att de förändras av ovidkommande händelser och som kan göra dessa data tillgängliga för behandling av program. Minnen kan vara flyktiga eller icke‑flyktiga och de kan vara raderbara eller icke‑raderbara. I datorteknik skiljer man mellan:
– Medier för minnen är:
-
-
- – halvledare (transistorer). Används i arbetsminnen och allt oftare även i lagringsminnen (SSD och USB‑minnen) – se flashminne;
- – magnetiserbara ytor: hårddiskar, magnetband, förr också disketter;
- – optiska diskar;
- – historiska medier är kärnminnen för arbetsminne samt hålkort och hålremsor.
- – experimentella minnesmedier är bland annat fasminne, holografiskt minne, magnetic random access memory och resistive random access memory;
- – ett minnesutrymme som är avsett för ett bestämt ändamål.
-
[datalagring] [minnen] [ändrad 8 november 2019]