beställ-tv – möjlighet att se tv‑program när man själv önskar. Programmen sänds från tv-stationen till tittaren på beställning. Det förutsätter IP‑tv. – Skillnaden mellan tv-on-demand och video-on-demand (beställvideo) är att beställvideo brukar ha ett utbud av filmer (ungefär som en DVD‑butik på nätet), medan tv‑on‑demand har tv‑program från de vanliga sändningarna. Tv‑on‑demand tillhandahålls i Sverige ofta under varumärket Play, se också playfunktion. – Jämför med tablå-tv, broadcast tv och broadcasting.
[radio och tv] [ändrad 26 oktober 2017]
(UPnP) – ett system som gör att man kan ansluta tillbehör till datorer direkt, eller via internet, så att de fungerar utan inställningar. (Så kallad självkonfigurerande anslutning.) Datorn märker att tillbehöret, till exempel en skrivare eller en digitalkamera, är inkopplat och gör de rätta inställningarna automatiskt. – UPnP utvecklades av Microsoft som efterföljare till PnP. Det nya är att UPnP är baserat på internetstandarder och XML. Därför kan alla apparater som är anslutna till internet kommunicera med hjälp av UPnP. För att lansera UPnP som en oberoende branschstandard överlät Microsoft 1999 tekniken till organisationen UPnP Forum, som i sin tur 2016 överlät sina tillgångar till Open connectivity foundation, OCF, se OCF:s webbsidor. – UPnP påminner om Apache River (tidigare Jini). – Läs också om Bonjour.
[konfigurering] [nätverk] [ändrad 19 september 2020]
en editor som utvecklades 1976 för Unix av Bill Joy. – vi är alltså ett slags ordbehandlare för programmering. vi ingår i den officiella Unixstandarden och följer med i alla Unixbaserade operativsystem. Det har också portats till andra operativsystem. – Namnet: vi är en förkortning för visual: vi var nämligen en av de första editorerna som visade programkoden på bildskärm, som i en ordbehandlare, i stället för att rad för rad redovisa programmerarens inmatningar (utan möjlighet att backa). Det uttalas på engelska ”vi aj”, och skrivs med litet v.
[programmering] [ändrad 17 september 2021]
(open source [code]) – programs källkod som lämnas ut tillsammans med det körbara programmet; principen att program alltid ska åtföljas av källkod. – Syftet med öppen källkod är att användare ska kunna rätta fel och lägga till funktioner. Det är därför underförstått att det är tillåtet att ändra källkoden, kompilera den och att sedan köra den ändrade versionen. Oftast har användaren fler rättigheter (kanske också skyldigheter), vilket framgår av programlicensen. Man förväntas dela med sig av förbättringar och rättelser av fel. Paradexemplet på öppen källkod är operativsystemet Linux (GNU/Linux). – Notera att rätten att ändra i källkoden till ett program inte nödvändigtvis omfattar rätten att använda varumärket – se till exempel Linux Mark. – När den engelska termen open source först användes är omstritt. Christine Peterson (länk) gör anspråk på att ha föreslagit termen 1998, men termen användes tidigare än så. Själva företeelsen är mycket äldre. I äldre it‑system, innan piratkopiering av program sågs som ett problem, var det självklart att kunden fick källkoden. – En strikt form av öppen källkod är fri mjukvara. När man talar om fri mjukvara till skillnad från öppen källkod vill man betona användarnas frihet att använda programmet hur de vill, och att denna frihet aldrig får inskränkas. – Det finns också arrangemang där kunden får tillgång till källkoden, men inte får ändra i den, så kallad delad källkod (shared source). – Läs också om fri och öppen källkod.
[öppen källkod] [ändrad 29 juni 2021]
- – oönskad bieffekt av teknisk process, till exempel när det blir linjer eller fläckar på en digital bild som effekt av komprimering;
- – en produkt: ett tydligt avgränsat resultat eller delresultat (ett föremål, ett dokument, ett program) från ett projekt;
- – i systemutveckling: ett program som är färdigt och förpackat så att det kan installeras och köras;
- – ursprunglig betydelse: något som har skapats av människor, inte av naturen.
– På engelska: artefact eller artifact. Båda stavningarna används.
[fel] [systemutveckling] [ändrad 8 juni 2020]
granskning av inläggen i ett diskussionsforum efter att de har publicerats. Inlägg som strider mot forumets policy tas bort. Eventuellt stänger moderatorn av debattdeltagare från forumet eller varnar dem. – Se moderering och jämför med förmoderering. – På engelska talar man om retromoderating.
[diskussioner] [ändrad 10 september 2018]
(ISC) – en årlig konferens om högpresterande datorer (”superdatorer”). ISC har anordnats sedan 1986 på olika orter i Tyskland. Konferenserna brukar kallas för ISC plus årtal med två siffror, till exempel ISC’19 för konferensen 2019 i Frankfurt‑am‑Main. – Se isc-hpc.com.
[konferenser] [superdatorer] [ändrad 14 maj 2020]
- – förkortning för internet steering committee – internetstyrelse – organ i olika länder som leder och samordnar användningen och utvecklingen av internet i landet;
- – se ISC2;
- – se Internet storm center;
- – Internet software consortium, se isc.org (länken brukar fungera, trots eventuell överstrykning);
- – se IMS service control;
- – ISC, se International supercomputing conference.
[förkortningar på I] [internet] [it-säkerhet] [organisationer] [superdatorer] [ändrad 14 december 2017]
ett 
programspråk från Sun†, numera Oracle. – Sedan 1990-talet är Java ett av världens vanligaste programspråk, kanske det mest spridda. Det är också en plattform för programutveckling. – Java utvecklades för att man skulle kunna skriva utrymmessnåla program som kunde hämtas och exekveras av webbläsare, och som fungerade oberoende av datortyp och operativsystem. Numera används det för all slags programmering och programutveckling. – Java lanserades 1994, och blev snabbt mycket spritt. Det utvecklades av James Gosling (blogg) i ett projekt som leddes av Bill Joy. Den framgångsrika marknadsföringen sköttes av Kim Polese. – I grunden är Java ett objektorienterat språk som har rensats från de flesta påstådda nackdelarna med C++. Ett Javaprogram kan i teorin köras på alla slags datorer utan ändringar. Men för det krävs att datorn har en virtuell maskin, se Java virtual machine, installerad för att köra koden. Det behövs även om man inte programmerar själv, eftersom många webbsidor och tjänster på webben förutsätter Java. – Både privatpersoner och företag får använda Java i stort sett fritt, men Oracle äger varumärket Java och specifikationerna. (Microsoft hade länge en egen variant av Java, men tvingades 2001 att sluta tillverka Javaprodukter.) – I november 2006 släppte Sun det mesta av källkoden till Java som öppen källkod med licensen GPL. – Läs också om Glassfish. – Det finns många produkter och varumärken som är knutna till Java, och det finns också andra programspråk som bygger på Java. – Se Oracles webbsidor.
[java] [ändrad 9 mars 2021]
(på engelska hash, på svenska ofta hash eller hashvärde) – ett mindre tal som representerar ett större tal eller en datamängd. – Kondensat räknas fram med speciella algoritmer som för varje stort tal räknar fram ett, och bara ett, mindre tal (mer om det här nedanför). Kondensat används i it‑säkerhet för att visa att information inte har förändrats. De används bland annat för att skapa elektroniska signaturer. En elektronisk signatur är ett kondensat av ett mejl eller annat meddelande. Signaturen består av några rader med till synes slumpvis blandade tecken som följer med mejlet. De tecknen har räknats fram genom matematisk bearbetning av innehållet i mejlet (bokstäverna har då bytts ut mot tal). För att kontrollera att mejlet inte har ändrats på väg från avsändare till mottagare kan mottagaren upprepa den matematiska beräkningen. Om det ger ett kondensat som är exakt likadant som det som följde med mejlet är mejlet oförändrat. – Det finns flera algoritmer för att framställa kondensat. Ett generellt krav är att proceduren inte får vara omvändbar, det vill säga att man inte ska kunna rekonstruera datamängden med ledning av kondensatet (se envägsfunktion). – Eftersom kondensatet i de flesta fall är kortare än det tal eller den datamängd som det representerar (se lådprincipen) är det oundvikligt att olika tal eller datamängder ibland får samma kondensat – se kollision. Men det bör undvikas så långt som möjligt. Låg sannolikhet för kollision kallas för kollisionsresistens. – Kondensat kallas på engelska för hash (=pyttipanna), hash value eller digest. – Se också hash rate.
[it-säkerhet] [matematik] [ändrad 12 april 2022]
programspråk