Gobuntu

en avvecklad variant av operativsystemet Ubuntu (ett ut­för­ande av Linux), ut­veck­lad strikt i enlig­het med FSF:s principer för fri mjuk­vara. Hette först Gnubuntu, senare Ubuntu-libre, sedan juli 2007 Gobuntu, men av­veck­la­des 2009. Ut­veck­lingen slogs då ihop med huvud­ver­sionen av Ubuntu. – Gobuntu ska inte för­väx­las med Goobuntu.

[fri mjukvara] [nerlagt] [ubuntu] [ändrad 7 september 2017]

Goobuntu

variant av operativsystemet Ubuntu (ett utförande av Linux) som används internt på Google. – Goo­buntu är en mindre modifiering av huvudversionen av Ubuntu, och den sprids inte utanför Google. En beskrivning från 2012 av Goo­buntu finns här. – Goobuntu ska inte förväxlas med operativsystemet gOS†, som också bygger på Ubuntu, och inte heller med det avveck­lade Gobuntu† med ett O. – Google har två andra Linux‑base­rade operativsystem, nämligen Android och Chrome OS.

[ubuntu] [ändrad 7 september 2017]

Ubuntu JeOS

en tidigare variant av operativsystemet Ubuntu (ett utförande av Linux) för servrar, avsett för körning av server­­baserade ap­pli­ka­tioner. Sedan 2008 ingår det i Ubuntu Server. – Namnet: För­kort­ning för just enough operating system. Det ut­ta­la­des som engelska juice. – Se Ubuntus webb­­sidor (länk) och se också förkortningen JEOS.

[namnbyte] [servrar] [ubuntu] [ändrad 7 september 2017]

Xubuntu

variant av operativsystemet Ubuntu (ett utförande av Linux) med det grafiska användargränssnittet Xfce. – Xubuntu är mindre re­surs­krävande än standard‑Ubuntu och Ku­bunto, främst på grund av Xfce. Det kan därför köras på äldre datorer som inte klarar de andra Ubuntu‑varianterna. – Namnet uttalas ”zzubuntu”. – Se xubuntu.org.

[ubuntu] [ändrad 7 september 2017]

bandbredd

(bandwidth)överföringskapacitet, datatakt – en elektronisk kommunikationsförbindelses förmåga att överföra datamängder per tidsenhet. – Bandbredd anges i datakommunika­tion i bit per sekund, bps. Hög bandbredd ger möjlig­het till dataöverföring i hög takt (rate). – Ordet bandbredd är hämtat från radioteknik, där det syftar på det kontinuerliga band av frekvenser runt den centrala frekvensen som en radiosändning tar i anspråk. Runt den centrala frekvensen, till exempel 96,2 megahertzFM, måste radiosändningen nämligen ha ostörd tillgång till så kallade sidoband (högre och lägre sidoband) av näraliggande frekvenser. (Det är en omöjlighet att sända på bara 96,2 megahertz – eller någon annan frekvens.) Ju högre ljudkvalitet man vill ha på radiosändningen, desto bredare band behövs. Andra radiosignaler på näraliggande frekvenser skulle försämra radiosignalens kvalitet. Man kan därför inte tilldela radiostationer frekvenser som ligger alltför nära varandra. – Nätverkstekniken har tagit över termen och uppkallat resultatet (hög datatakt) efter förutsättningen (hög bandbredd). Därav termen bredband. – Hastighet används ofta i samma betydelse, men det är tekniskt missvisande. Signalerna kommer i princip fram lika fort på en ”snabb” som på en ”långsam” förbindelse. Skillnaden är hur många bit som kommer fram per sekund. (Du vill ha en lastbil, inte en Porsche, om du ska köra ett flyttlass.) – Se också bredband. – Bandvidd är en direktförsvenskning som inte är den etable­rade facktermen.

[elektronisk kommunikation] [ändrad 14 maj 2020]